13 kap. Anmälningsskyldighet

Har upphävts genom förordning (2000:149).

Närmare förskrifter om anmälan som avses i 6 kap. 6 § vapenlagen
(1996:67) meddelas av Socialstyrelsen.

Har upphävts genom förordning (2006:509).

Den som med stöd av bestämmelserna i 3 kap. vapenlagen
(1996:67) lånar ut ett skjutvapen till någon som är fast bosatt i en stat som har tillträtt den europeiska konventionen av den 28 juni 1978 om kontroll av enskilda personers införskaffande och innehav av skjutvapen (den europeiska vapen-konventionen), ska omedelbart anmäla utlåningen till Polismyndigheten, om inte vapnet ska innehas och användas av låntagaren endast i Sverige.

En sådan anmälan ska också göras av den som avser att för personligt bruk föra ut skjutvapen ur Sverige till en stat som har tillträtt den europeiska vapenkonventionen, om vistelsen i den andra staten ska vara mer än tre månader.

Anmälan ska göras före utförseln.

Till den europeiska vapenkonventionen är, förutom Sverige, följande stater anslutna: Azerbajdzjan, Cypern, Danmark med undantag av Färöarna och Grönland, Island, Italien, Luxemburg, Moldavien, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Tjeckien och Tyskland.

Förordning (2014:1149).

Föreskrifterna om anmälningsskyldighet i 4 § gäller inte

1. långa skjutvapen med slätborrade pipor, om bara ett skott kan avskjutas från varje pipa utan omladdning,
2. kolsyre-, luft-, fjäder- och harpunvapen,
3. varaktigt obrukbara vapen, som i brukbart skick skulle räknas som skjutvapen,
4. särskilda anordningar som gör det möjligt att använda annan ammunition till ett skjutvapen än det är avsett för.

Anmälan som avses i 4 § ska göras till Polismyndigheten.

Anmälan ska innehålla uppgift om namn och hemort samt nummer på pass eller identitetskort i fråga om den person som ska inneha skjutvapnet. Dessutom ska de uppgifter om vapnet som anges i 2 kap. 6 § denna förordning lämnas.

Polismyndigheten ska underrätta behörig myndighet i den andra staten. Förordning (2014:1149).