7 kap. Röstlängder och röstkort

Röstlängderna för val till riksdagen skall innehålla uppgifter om alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är eller har varit folkbokförda i landet. Svenska medborgare som inte har varit folkbokförda i landet någon gång under de senaste 10 åren skall tas upp i en röstlängd bara om de senast 30 dagar före valdagen skriftligen anmäler sig. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i röstlängd i 10 år från dagen för anmälan. Avges en röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd men som i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall den avgivna rösten anses som en anmälan enligt andra stycket. I fråga om anmälan finns också regler i 10 §.

Röstlängderna för val till landstings- och kommunfullmäktige skall innehålla uppgifter om - alla svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen, - unionsmedborgare samt medborgare i Island och Norge som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen, och - andra utlänningar som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landstinget respektive kommunen och som har varit folkbokförda i landet tre år i följd före valdagen.

Röstlängderna för val till Europaparlamentet skall innehålla uppgifter om - svenska medborgare som sägs i 1 §, och - unionsmedborgare som fyller 18 år senast på valdagen, som är folkbokförda i landet och som enligt 5 § skriftligen hos länsstyrelsen anmält sin önskan att tas upp i röstlängd. Lag (2002:68) .

När det skall hållas val enligt denna lag skall den centrala valmyndigheten upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Det är uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och i fastighetsregistret enligt lagen (2000:224) om fastighetsregister 30 dagar före valdagen som skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna. Lag (2003:718) .

Unionsmedborgare som vill utöva sin rösträtt vid val till Europaparlamentet skall senast 30 dagar före valdagen skriftligen hos länsstyrelsen anmäla sin önskan om att tas upp i röstlängd. Den som gjort en sådan anmälan skall tas upp i en röstlängd till dess han eller hon stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda. I sin anmälan skall unionsmedborgare i en skriftlig försäkran - ange sin nationalitet och adress i Sverige, - ange den valkrets eller det område i hemstaten där de senast var upptagna i röstlängd, och - försäkra att de inte kommer att rösta i en annan medlemsstat. Beslut med anledning av anmälningar meddelas när röstlängden upprättas. Underrättelse om ett sådant beslut skall sändas till valmyndigheten i den stat där väljaren är medborgare. Lag (2002:68) . I vilken röstlängd skall de som har rösträtt finnas?

Uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet skall ligga till grund för beslut om vilken röstlängd väljare som anges i 1-3 §§ skall finnas i. De skall tas upp i röstlängden för det valdistrikt inom vilket de är folkbokförda 30 dagar före valdagen. De som då inte är folkbokförda i landet skall tas upp i röstlängden i det valdistrikt inom vilket de senast var folkbokförda. Finns det inte någon uppgift om folkbokföring så att de kan hänföras till visst valdistrikt men finns det en uppgift om i vilken kommun som de senast varit folkbokförda, bestämmer länsstyrelsen i vilken röstlängd de skall tas upp. Lag (2003:718) .

För var och en som finns i en röstlängd skall den centrala valmyndigheten upprätta ett röstkort. För val som hålls samtidigt skall det upprättas ett gemensamt röstkort. För väljare som inte har någon känd adress skall det upprättas röstkort bara om de begär det. Ett röstkort skall innehålla uppgift om - väljarens namn och nummer i röstlängden, och - vilka val som väljaren får delta i. Röstkortet bör också innehålla annan information om valet. Lag (2002:68) .

Röstkorten skall skickas ut så snart som möjligt, dock senast i så god tid att de kan beräknas vara väljare som är folkbokförda i landet till handa senast 18 dagar före valdagen.

Väljare som har förlorat sitt röstkort eller inte har fått något röstkort skall få ett duplettröstkort om de begär det. Duplettröstkort tillhandahålls av den centrala valmyndigheten, länsstyrelsen, en utlandsmyndighet eller kommunen. De som vill ha ett duplettröstkort skall lämna uppgift om namn och personnummer. Lag (2002:68) .

En anmälan om adress från svenska medborgare som inte är folkbokförda i landet skall anses också som en anmälan om att tas upp i röstlängd, om anmälan görs skriftligen till Skatteverket. Lag (2003:718) .

De som anser att röstlängden innehåller felaktiga uppgifter om dem skall senast tolv dagar före valdagen skriftligen begära att uppgifterna rättas. Detta gäller också dem som anser sig vara felaktigt uteslutna ur röstlängden. Det som hänt senare än 30 dagar före valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf. Frågor om rättelse skall prövas av länsstyrelsen. Lag (2002:68) .

Får den centrala valmyndigheten från en myndighet i någon annan medlemsstat meddelande om att en person som har rösträtt och som finns upptagen i röstlängd här i landet, är upptagen i röstlängd i annat land eller redan avgett en röst i val till Europaparlamentet, skall den centrala valmyndigheten genast rätta röstlängden om inte röstkort redan skickats ut till väljaren. Om en röst lämnas av en svensk medborgare som inte är folkbokförd i landet och som inte finns upptagen i röstlängden skall den centrala valmyndigheten genast rätta röstlängden om rösten kommit in till myndigheten senast klockan 12.00 dagen före valdagen. Lag (2002:68) .

När samtliga beslut om rättelser förts in i en röstlängd skall den så snart som möjligt sändas till den kommun där valdistriktet ligger. Har ett beslut om rättelse inte hunnit föras in i röstlängden innan den sänts till kommunen får den centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen uppdra åt valnämnden i kommunen att ombesörja att rättelsen förs in. Lag (2002:68) .

Den centrala valmyndighetens eller länsstyrelsens beslut i ett ärende om rättelse får överklagas hos Valprövningsnämnden. Skrivelsen med överklagandet skall ha kommit in till den myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyndigheten) senast onsdagen före valdagen. Skrivelsen skall genast överlämnas till Valprövningsnämnden. Om skrivelsen med överklagandet kommit in till Valprövningsnämnden inom överklagandetiden, skall överklagandet tas upp till prövning även om inte skrivelsen kommit till beslutsmyndigheten i tid. Det är Valprövningsnämnden som skall avgöra om en skrivelse med ett överklagande har kommit i rätt tid. Beslutsmyndigheten skall genast till Valprövningsnämnden ge in yttrande över överklagandet. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut skall inte tillämpas. Lag (2002:68) .