Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter
Sammanfattning
Förordningen fastställer belopp för miljösanktionsavgifter vid överträdelser av miljöbalkens föreskrifter. Avgifter tas ut för brister inom artskydd (kap. 2), miljöfarlig verksamhet (kap. 3) och hantering av kemiska produkter (kap. 7). Bestämmelserna omfattar även felaktig avfallshantering (kap. 11) och brister i verksamhetsutövares egenkontroll (kap. 12). Vid upprepade överträdelser eller utebliven rättelse ska avgiften i vissa fall dubbleras (kap. 1).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.
Rättsområde: miljörätt, förvaltningsrätt
Relevant för den som
- En person inrättar en värmepumpsanläggning utan att göra en föreskriven anmälan till myndigheten.
- Ett jordbruksföretag saknar dokumentation över mottagande eller bortförande av stallgödsel.
- En tillverkare släpper ut elektrisk utrustning på marknaden utan korrekt CE-märkning.
- En verksamhetsutövare är försenad med att lämna in sin årliga miljörapport.
- En transportör medför inte korrekta transportdokument vid förflyttning av avfall.
Myndigheter som nämns i lagen
- Kemikalieinspektionen
- Länsstyrelsen
- Naturvårdsverket
- Transportstyrelsen
Kapitel
- 1 kap. Allmänt om miljösanktionsavgifter (7 §)
- 2 kap. Artskydd (5 §)
- 3 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (4 §)
- 4 kap. Verksamheter som orsakar miljöskador (1 §)
- 5 kap. Vilthägn och miljöhänsyn i jordbruket (4 §)
- 6 kap. Genteknik (1 §)
- 7 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer (21 §)
- 8 kap. Bekämpningsmedel (16 §)
- 9 kap. Växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen (22 §)
- 10 kap. Brandfarliga vätskor och spilloljor (4 §)
- 11 kap. Avfall, avfallsförebyggande åtgärder och producentansvar (49 §)
- 12 kap. Föreskrifter om tillsyn, rapportering och egenkontroll (5 §)