8 kap. Miljö- och klimatvänligt jordbruk

I detta kapitel finns bestämmelser om stöd enligt artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013 till miljö- och klimatvänligt jordbruk.

Stöd får lämnas årligen under förutsättning att stödmottagaren åtar sig att under en period av ett år vidta sådana åtgärder eller bedriva sådan odling som avses i detta kapitel. Åtaganden för stöd för skötsel av våtmarker och dammar enligt 20 § får dock ingås för en period av fem år. Markersättning för skötsel av våtmarker och dammar får endast lämnas för en sammanlagd period om 20 år. Om våtmarken eller dammen är anlagd utan att något stöd har lämnats för investeringar i våtmarker och dammar enligt 6 kap. ska ansökan om åtagande ske inom två stödår efter det att våtmarken är färdigställd för att berättiga till markersättning. Första stycket gäller inte stöd till lantrasföreningar enligt 32 §. För samtliga ersättningsformer utom skötsel av våtmarker och dammar, restaurering av betesmarker och slåtterängar samt de kompletterande insatserna bränning och lövtäkt får åtagandet förlängas med ett år i taget. Förordning (2021:331).

Nya åtaganden får inte ingås för stöd för kompletterande insatser enligt 10 § andra meningen och 13 § samt stöd enligt 15, 18 och 24 §§. Förordning (2021:331).

Stöd får lämnas med de ersättningsnivåer som anges i bilaga 1.

Den myndighet som fattar beslut om stöd får medge att ett åtagande enligt 2 § omvandlas till ett annat åtagande inom samma åtagandeperiod under förutsättning att de villkor som anges i artikel 14.1 i förordning (EU) nr 807/2014 är uppfyllda. I fråga om stöd för skötsel av våtmarker och dammar ska dock ett sådant nytt åtagande omfatta fem år, oavsett hur lång period som återstår av det ursprungliga åtagandet. Även i de fall nivån särskild skötsel läggs till ett befintligt åtagande för betesmarker och slåtterängar ska det befintliga åtagandet omvandlas i enlighet med första stycket. Förordning (2021:331).

Den myndighet som beslutar om stöd får medge att befintliga åtaganden utökas inom samma åtagandeperiod om utökningen uppfyller de kriterier som anges i artikel 14.2 eller 15.2 i förordning (EU) nr 807/2014. För stöd för kompletterande insatser enligt 10 och 13 §§ samt stöd enligt 15, 18 och 24 §§ får mer mark eller ytterligare kompletterande insatser inte läggas till ett befintligt åtagande. Förordning (2021:331).

Ett befintligt åtagande får minskas genom att enskilda marker tas bort om marken har ingått i ett motsvarande åtagande under minst fem år, så länge minskningen inte äventyrar syftet med åtagandet. Om marken har ingått i ett åtagande i mindre än fem år, ska åtagandet hävas för den areal som tagits bort. Om minskningen är så stor att den skulle äventyra syftet med åtagandet, ska hela åtagandet hävas.

Stöd enligt denna förordning får kombineras i den utsträckning som framgår av andra stycket eller bilaga 3. Det sammanlagda stödet för åtaganden enligt detta kapitel får inte överstiga det sammanlagda stödbelopp som är tillåtet enligt bilaga II till förordning (EU) nr 1305/2013.

Ett jordbruksskifte eller område ska omfatta en sammanhållen areal om minst 0,1 hektar för att berättiga till stöd. För stöd till skyddszoner enligt 24 § gäller dock att den totala skiftesarealen ska omfatta minst 0,1 hektar.

I fråga om stöd som förutsätter hållande av djur får Jordbruksverket meddela föreskrifter om hur innehavet ska beräknas och inom vilka perioder djuren ska hållas.

Stöd får lämnas för allmän skötsel av betesmarker och slåtterängar eller särskild skötsel av betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmark, alvarbete, skogsbete och gräsfattig mark. Stöd får även lämnas för de kompletterande insatserna lieslåtter, efterbete, höhantering, lövtäkt, bränning och svårtillgängliga platser.

Den mark som stöd lämnas för ska vara jordbruksmark av ägoslaget betesmark. Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren.

Den myndighet som beslutar om stöd ska fastställa de skötselvillkor som ska vara uppfyllda för att stöd ska lämnas.

Stöd får lämnas för hållande av fäbod i bruk samt för skötsel av fäbodbete och den kompletterande insatsen särskild skötsel av fäbodbete.

Den mark som stöd lämnas för ska vara jordbruksmark av ägoslag betesmark. Den som söker stöd ska förfoga över fäboden med tillhörande betesrätt.

Stöd får lämnas för restaurering av betesmarker och slåtterängar.

Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren.

Den mark som stöd lämnas för ska ha eller kunna återfå höga naturvärden. Marken ska även ha förutsättningar att kunna restaureras så att den kan bli ersättningsberättigad för särskild skötsel av betesmarker och slåtterängar eller fäbodbete med kompletterande insatser för särskild skötsel av fäbodbete.

Stöd får lämnas för vallodling.

Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. För att vara stödberättigande ska marken vara jordbruksmark av ägoslag åkermark och vara belägen utanför det område som berättigar till kompensationsstöd enligt bilaga 2.

Stöd får lämnas för skötsel av våtmarker och dammar.

Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara jordbruksmark.

Stöd får lämnas för odling av fånggröda och för vårbearbetning på åkermark i nitratkänsligt område.

Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara jordbruksmark av ägoslaget åkermark.

Stöd får lämnas för anläggning av skyddszoner på åkermark i nitratkänsligt område.

Den som söker stöd ska äga eller arrendera marken eller ha ett nyttjanderättsavtal med markägaren. Marken ska vara jordbruksmark av ägoslaget åkermark. Förordning (2017:1253).

Skyddszonen ska anläggas senast under våren första året i åtagandeperioden. Skyddszonen får inte brytas förrän på hösten det sista året i åtagandeperioden. Skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallbaljväxter.

Skyddszoner mot vattendrag ska anläggas vid åkerkanten utmed ett vattenområde enligt definitionen i 11 kap. 2 § miljöbalken. Förordning (2018:124).

Anpassade skyddszoner ska anläggas på erosionsbenägen mark, mark som riskerar att få skador i markstrukturen på grund av vägsalt eller mark som löper risk att översvämmas.

Stöd får lämnas till djurägare som håller minst ett renrasigt djur av följande hotade husdjursraser: 1. fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland, 2. dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, gestrikefår, 3. svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget, och 4. linderödsvin. Förordning (2016:16).

Djurägaren ska vara djurhållare på sitt produktionsplatsnummer.

Får, getter och gyltor ska ha satts i avel för att berättiga till ersättning. Galtar ska vara äldre än sex månader för att berättiga till ersättning. Besättningar med får ska vara anslutna till förenklad kontroll eller program för bekämpning av sjukdomen Maedi-Visna. Förordning (2016:16).

Nötkreatur ska vara över sex månader och registrerade i centrala nötkreatursregistret (CDB) för att berättiga till ersättning. Förordning (2016:16).

Stöd får lämnas med 100 procent av de stödberättigande utgifterna och inom de ramar som anges i till lantrasföreningar som bedriver bevarandearbete med hotade raser av de raser som anges i 33 §. En godkänd avelsplan ska finnas för den eller de raser som föreningen bevarar.

Stöd lämnas för bevarandearbete i fråga om följande raser: 1. fjällko, rödkulla, väneko, ringamålako, bohuskulla, svensk lågland, 2. dala pälsfår, fjällnäsfår, helsingefår, klövsjöfår, roslagsfår, svärdsjöfår, värmlandsfår, åsenfår, gutefår, ryafår, svenskt finullsfår, 3. svensk lantrasget, göingeget, jämtget, lappget, 4. linderödsvin, 5. gotlandsruss, svensk ardenner, nordsvensk brukshäst, 6. bjurholmshöna, bohuslän-dals svarthöna, fiftyfive flowery, gotlandshöna, hedemorahöna, kindahöna, gammalsvensk dvärghöna, svensk dvärghöna, orusthöna, skånsk blommehöna, åsbohöna, ölandshöna, öländsk dvärghöna, 7. skånegås, ölandsgås, 8. blekingeanka, svensk blå anka, svensk gul anka, svensk myskanka, 9. gotlandskanin, mellerudskanin, svensk pälskanin, och 10. nordiskt bi.