5 kap. Straffansvar, vitesförbud, skadestånd m.m.
Ur Lag (2018:1653) om företagsnamn
Sammanfattning
Den som gör intrång i rätten till ett näringskännetecken döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, för företagsnamnsbrott till böter eller fängelse i högst två år, men den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet (1 §). På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med det (3 §). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört, medan den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala ersättning för utnyttjandet i den utsträckning det är skäligt (7 §). På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att egendom som det olovligen förekommer näringskännetecken på ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den (10 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
Vad blir straffet för den som gör intrång i rätten till ett näringskännetecken?
Den som gör företagsnamnsintrång döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, för företagsnamnsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, döms för grovt företagsnamnsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen har föregåtts av särskild planering, har utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form, har varit av större omfattning eller annars har varit av särskilt farlig art. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. (1 §)
Vilken ersättning ska den som gör ett företagsnamnsintrång betala?
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När storleken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till utebliven vinst, vinst som den som har begått intrånget har gjort, skada på näringskännetecknets anseende, ideell skada och rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås. Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet i den utsträckning det är skäligt. (7 §)
Hur lång tid har den enskilde på sig att väcka talan om ersättning för skada?
Rätten till ersättning för skada preskriberas om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom. Rätten till ersättning med anledning av intrång i ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering preskriberas dock inte i något fall tidigare än ett år från registreringsdagen. (9 §)
Lagtext
1 §
Den som gör intrång i rätten till ett näringskännetecken (företagsnamnsintrång) döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, för företagsnamnsbrott till böter eller fängelse i högst två år. Om brottet begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, döms för grovt företagsnamnsbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen 1. har föregåtts av särskild planering, 2. har utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form, 3. har varit av större omfattning, eller 4. annars har varit av särskilt farlig art. Den som har överträtt ett vitesförbud enligt 3 § får inte dömas till ansvar för intrång som omfattas av förbudet. För försök eller förberedelse till företagsnamnsbrott eller grovt företagsnamnsbrott döms det till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Åklagaren får väcka åtal för brott endast om åtal är motiverat från allmän synpunkt. Lag (2020:546) .
2 §
Har upphävts genom lag (2024:887) .
3 §
På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen vid vite förbjuda den som gör eller medverkar till intrånget att fortsätta med det. Domstolen får meddela vitesförbud för tiden till dess att målet slutligt har avgjorts eller något annat har beslutats, om 1. käranden visar sannolika skäl för att det förekommer företagsnamnsintrång eller medverkan till intrång, och 2. det skäligen kan befaras att svaranden, genom att fortsätta intrånget eller medverkan till det, förringar värdet av ensamrätten till näringskännetecknet. Innan ett förbud enligt andra stycket meddelas ska svaranden ha fått tillfälle att yttra sig, om inte ett dröjsmål skulle medföra risk för skada. Första-tredje styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
4 §
Ett förbud enligt 3 § andra stycket får meddelas endast om käranden ställer säkerhet hos domstolen för den skada som kan tillfogas svaranden. Om käranden inte kan ställa säkerhet, får domstolen befria honom eller henne från detta. Bestämmelserna i 2 kap. 25 § utsökningsbalken ska tillämpas i fråga om vilken säkerhet som ska ställas. Säkerheten ska prövas av domstolen, om den inte har godkänts av svaranden.
5 §
Om ett förbud har meddelats enligt 3 § andra stycket, ska domstolen när målet avgörs pröva om förbudet fortfarande ska bestå. I fråga om överklagande av beslut enligt 3 § andra stycket och 4 § och i fråga om handläggningen i högre domstol tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.
6 §
En talan om utdömande av vite förs av den som har ansökt om förbudet.
7 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala skälig ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet samt ersättning för den ytterligare skada som intrånget har medfört. När storleken på ersättningen för ytterligare skada bestäms ska hänsyn särskilt tas till 1. utebliven vinst, 2. vinst som den som har begått intrånget har gjort, 3. skada på näringskännetecknets anseende, 4. ideell skada, och 5. rättighetshavarens intresse av att intrång inte begås. Den som utan uppsåt eller oaktsamhet gör företagsnamnsintrång ska betala ersättning för utnyttjandet av näringskännetecknet i den utsträckning det är skäligt.
8 §
Om ett företagsnamnsintrång avser ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering, 1. ska det inte dömas till ansvar enligt 1 § för det intrång som har gjorts före registreringsdagen, 2. får förverkande av egendom enligt 36 kap. brottsbalken inte avse det intrång som har gjorts före registreringsdagen, och 3. ska ersättning enligt 7 § betalas för det intrång som har skett före registreringsdagen endast om intrånget har gjorts uppsåtligen. Lag (2024:887) .
9 §
Rätten till ersättning för skada preskriberas om talan inte väcks inom fem år från det att skadan uppkom. Rätten till ersättning med anledning av intrång i ett företagsnamn som är skyddat enbart på grund av registrering preskriberas dock inte i något fall tidigare än ett år från registreringsdagen.
10 §
På yrkande av den som har lidit företagsnamnsintrång får domstolen, efter vad som är skäligt, besluta att egendom som det olovligen förekommer näringskännetecken på ska återkallas från marknaden, ändras eller förstöras eller att någon annan åtgärd ska vidtas med den. Detsamma gäller i fråga om hjälpmedel som har använts eller varit avsett att användas vid intrånget. Sådan egendom som avses i första stycket får tas i beslag, om det skäligen kan antas att ett brott enligt 1 § har begåtts. I fråga om ett sådant beslag tillämpas reglerna om beslag i brottmål i allmänhet. Första och andra styckena tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.
11 §
Ett beslut om åtgärd enligt 10 § första stycket får inte innebära att den som har lidit företagsnamnsintrång ska betala ersättning till den som åtgärden riktas mot. Åtgärderna ska bekostas av svaranden om det inte finns särskilda skäl mot detta. Ett beslut enligt 10 § ska inte meddelas, om förverkande av egendom eller någon åtgärd som kan förhindra missbruk ska beslutas enligt 36 kap. brottsbalken. Lag (2024:887) .
12 §
I ett mål om företagsnamnsintrång får domstolen på yrkande av käranden besluta att den som har gjort eller medverkat till intrånget ska bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om domen i målet. Första stycket tillämpas också i fråga om försök eller förberedelse till intrång.