6 kap. Gemensamma bestämmelser om handläggning

Vid muntlig handläggning ska de omständigheter som behöver klarläggas utredas noggrant. Utlänningen ska få tillfälle att redogöra för sin ståndpunkt och uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet.

Vid en muntlig förhandling ska utlänningen höras. Den myndighet som ska hålla den muntliga förhandlingen får bestämma att även andra personer ska höras.

Innan Migrationsöverdomstolen yttrar sig till regeringen ska domstolen hålla en muntlig förhandling. Migrationsöverdomstolen behöver dock inte hålla någon muntlig förhandling om en sådan är uppenbart obehövlig, när frågan gäller 1. att häva ett beslut om inhibition enligt 2 kap. 16 § första stycket, 2. att ompröva möjligheten att verkställa ett beslut om utvisning enligt 2 kap. 19 § första stycket, 3. att regeringen ska besluta om anmälningsskyldighet enligt 5 kap. 9 §, eller 4. ett överklagande som avser endast ett beslut om inhibition, tidsbegränsat uppehållstillstånd eller användning av tvångsmedel enligt 7 kap. 2 §.

Vid en muntlig förhandling ska utlänningen höras. Migrationsöverdomstolen får bestämma att även andra personer ska höras vid förhandlingen. Utlänningen ska få tillfälle att ange sin ståndpunkt och uttala sig om de omständigheter som åberopas i ärendet. När en muntlig förhandling hålls innan Migrationsöverdomstolen yttrar sig enligt 7 kap. 14 § andra stycket över ett beslut om utvisning, inhibition, tidsbegränsat uppehållstillstånd eller användning av tvångsmedel, ska Säkerhetspolisen och Migrationsverket 1. redogöra för omständigheterna i ärendet, 2. lämna andra upplysningar som behövs för att förhandlingen ska kunna genomföras, och 3. ges tillfälle att ställa frågor till utlänningen och andra som hörs i ärendet.

När Migrationsöverdomstolen håller en muntlig förhandling enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 13 § får rätten bestå av en lagfaren ledamot. I övrigt tillämpas de regler som allmänt gäller för handläggning av mål i kammarrätt.

Om det inte måste antas att utlänningen saknar behov av biträde, ska ett offentligt biträde förordnas i mål och ärenden om 1. utvisning, 2. användning av tvångsmedel enligt 5 kap. 8 eller 9 §, 3. verkställighet av utvisning, a) när ett beslut om inhibition eller tidsbegränsat uppehållstillstånd har meddelats, eller b) om frågan gäller förvar och utlänningen har hållits i förvar i mer än tre dagar. Utöver detta ska ett offentligt biträde förordnas för en utlänning som inte har fyllt 18 år och som saknar vårdnadshavare i Sverige, om utlänningen är tagen i förvar eller har ansökt om uppehållstillstånd som flykting eller alternativt skyddsbehövande.

I ärenden hos regeringen fattas beslut om offentligt biträde av Regeringskansliet.

Till offentligt biträde ska det förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget. Om det finns särskilda skäl, får i stället någon annan lämplig person som har avlagt de kunskapsprov som krävs för behörighet till domaranställning utses. Har utlänningen själv föreslagit någon som är behörig för uppdraget som offentligt biträde, ska han eller hon förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det. Ett offentligt biträde får inte sätta någon annan i sitt ställe.

Det som sägs i 17 kap. 1 och 2 §§ utlänningslagen (2005:716) om skyldighet för socialnämnden och hälso- och sjukvårdsmyndighet att i vissa fall lämna ut uppgifter gäller även i mål och ärenden enligt denna lag. Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 17 kap. 1 § utlänningslagen gäller också i förhållande till regeringen.

Ett beslut enligt denna lag ska vara skriftligt. I 32 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om motivering av beslut. Bestämmelserna ska tillämpas även i Säkerhetspolisens och Polismyndighetens verksamhet enligt denna lag.

En utlänning som har utvisats får åläggas skyldighet att betala kostnaden för sin egen resa till den ort dit han eller hon sänds genom en myndighets försorg.

Följande bestämmelser i utlänningslagen (2005:716) ska tillämpas vid handläggning av mål och ärenden enligt denna lag: 1. 13 kap. 5-7 §§ om inställelse till muntlig förhandling hos förvaltningsmyndighet, 2. 13 kap. 10 a § om tolkning och översättning, 3. 13 kap. 11 § om tolkersättning, 4. 13 kap. 11 a § om ombud och biträden, 5. 13 kap. 12 § om rättelse av beslut på grund av oriktig uppgift, och 6. 13 kap. 15 och 16 §§ om dna-analys. Lag (2025:1294) .