Den som fryses ut av sina kollegor har stöd i en föreskrift som arbetsgivaren måste följa. Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras, ha en rutin för hur den hanteras och se till att cheferna vet hur man gör. Däremot behöver arbetsgivaren inte utreda om det du varit med om är kränkande särbehandling. Har du blivit sjuk av utfrysningen ska arbetsgivaren ändå utreda orsakerna i arbetsmiljön. Anser du dig trakasserad på grund av till exempel kön, ålder eller etnisk tillhörighet, och får arbetsgivaren veta det, ska arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen utreda omständigheterna kring det som hänt.
Att bli utfryst kan vara kränkande särbehandling
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:2 definierar i 2 kap. 3 § kränkande särbehandling som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att arbetstagare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap
.
Utfrysning ryms i den beskrivningen. Enligt Arbetsmiljöverkets vägledning om kränkande särbehandling och mobbning kan det vara kränkande särbehandling att ignorera någon, till exempel genom att inte hälsa, och att utesluta någon från nödvändig information, möten eller sociala aktiviteter. Mobbning är en allvarlig form av kränkande särbehandling, där handlingarna riktas mot samma person under en längre tid och den som mobbar har mer makt än den som utsätts.
Reglerna gäller händelser mellan arbetstagare och mellan chefer och arbetstagare. Kommer kränkningarna från en kund eller en patient kan i stället reglerna om våld och hot om våld vara tillämpliga.
Föreskrifterna trädde i kraft den 1 januari 2025 och upphävde samtidigt AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Tre krav arbetsgivaren ska uppfylla mot kränkande särbehandling
Arbetsgivaren ska ha en rutin för kränkande särbehandling
Om det inte finns någon rutin, eller om du aldrig fått veta vem som tar emot en anmälan, uppfyller arbetsgivaren inte 2 kap. 11 §:
Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Det ska framgå av rutinerna
- vem som ska ta emot information om att kränkande särbehandling förekommer,
- vad mottagaren ska göra, hur informationen kommer att hanteras, och
- hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp.
Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare.
En rutin som finns i en pärm som ingen har sett uppfyller inte kravet att rutinerna ska vara kända för alla arbetstagare.
Chefen ska veta hur kränkande särbehandling hanteras
Vet chefen inte hur kränkande särbehandling hanteras kan arbetsgivaren ha brustit i 2 kap. 4 §:
Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning, och kränkande särbehandling.
Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken.
Kravet riktas mot arbetsgivaren, inte mot den enskilda chefen. Som sådana förutsättningar nämner de allmänna råden tillräckliga befogenheter, en rimlig arbetsbelastning och stöd i chefsrollen.
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras
Har arbetsplatsen ingen policy eller något annat klargörande, och får konflikter och ojämn arbetsfördelning fortsätta, kan arbetsgivaren ha brustit i 2 kap. 10 §:
Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling.
Enligt de allmänna råden till paragrafen ska arbetsgivaren bland annat vara uppmärksam på konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning, förutsättningar för samarbete och konsekvenser av förändringar.
Arbetsgivaren behöver inte avgöra vem som hade rätt
Det finns inget krav på att arbetsgivaren ska utreda om en händelse är kränkande särbehandling eller inte, enligt Arbetsmiljöverket. Arbetsgivaren ska i stället förebygga riskerna och ha beredskap att ge stöd till den som utsätts. Har någon utsatts och fått ohälsa ska arbetsgivaren utreda om faktorer i arbetsmiljön har bidragit.
Skyldigheten att utreda orsakerna vid ohälsa står i 12 § AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete:
Om någon arbetstagare råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller om något allvarligt tillbud inträffar i arbetet, ska arbetsgivaren utreda orsakerna så att risker för ohälsa och olycksfall kan förebyggas.
Har du blivit sjuk av utfrysningen ska arbetsgivaren utreda orsakerna i arbetsmiljön, men inte döma i frågan om skuld.
Arbetsmiljöreglerna ger inte heller någon ersättning. Arbetsmiljölagen och föreskrifterna reglerar inte upprättelse för den som blivit utsatt för kränkande särbehandling. Arbetsmiljöverket utreder inte enskilda ärenden, tar inte ställning till vem som bär skulden och behandlar inte frågor om kompensation.
Vid samband med en diskrimineringsgrund gäller diskrimineringslagen
Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (1 kap. 4 § diskrimineringslagen). Grunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kränkande särbehandling i föreskriftens mening kräver inget sådant samband.
När sambandet finns blir arbetsgivarens skyldigheter skarpare:
- Får arbetsgivaren kännedom om att en arbetstagare anser sig ha blivit trakasserad av någon som arbetar eller gör praktik hos arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden (2 kap. 3 §).
- Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier, och ska följa upp och utvärdera dem (3 kap. 6 §).
- Den som inte uppfyller skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär (5 kap. 1 §).
- Arbetsgivaren får inte utsätta dig för repressalier för att du anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen (2 kap. 18 §).
Kränkande särbehandling som har samband med en diskrimineringsgrund kan behöva hanteras enligt både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen, enligt Arbetsmiljöverket. Fler lagar som rör diskriminering finns samlade på sidan om när du utsatts för diskriminering.
Så gör du om du blir utfryst eller mobbad på jobbet
1. Dokumentera
Skriv ner vad som har hänt, när det hände och vilka som var med. Spara mejl och meddelanden. Enligt diskrimineringslagen börjar arbetsgivarens skyldighet att utreda när arbetsgivaren får kännedom om att du anser dig trakasserad. Därför spelar det roll när och hur du sade till.
2. Gå till chefen, eller till en högre chef
Kränkande särbehandling rapporteras vanligtvis till en chef. Kan du inte vända dig till din närmaste chef kan du gå till en högre chef, enligt de allmänna råden till 2 kap. 11 § AFS 2023:2. Fråga efter rutinen och vem som ska ta emot din information.
3. Kontakta skyddsombudet
Skyddsombudet kan ställa krav på att arbetsgivaren förebygger och har rutiner för att hantera kränkande särbehandling, enligt Arbetsmiljöverket. Enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen kan skyddsombudet begära åtgärder av arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska på begäran genast lämna en skriftlig bekräftelse på att begäran tagits emot och utan dröjsmål lämna besked. Gör arbetsgivaren inte det, eller beaktas inte begäran inom skälig tid, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket, som då ska pröva om föreläggande eller förbud ska meddelas.
Skyddsombud ska utses på arbetsställen där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar. Skyddsombudet utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Finns ingen sådan organisation utser arbetstagarna skyddsombudet (6 kap. 2 § arbetsmiljölagen). För ett arbetsställe utan skyddskommitté kan en lokal avdelning inom ett fackförbund utse ett regionalt skyddsombud, om avdelningen har någon medlem på arbetsstället.
4. Ta hjälp av facket
Är du medlem i ett fackförbund kan förbundet föra din talan i en tvist enligt diskrimineringslagen (4 kap. 5 § lagen om rättegången i arbetstvister). Har förbundet rätt att föra talan för dig, får Diskrimineringsombudsmannen föra talan bara om förbundet inte gör det (6 kap. 2 § diskrimineringslagen).
5. Vänd dig till Arbetsmiljöverket, helst via skyddsombudet
En anmälan som du gör själv kan vara svår för Arbetsmiljöverket att hantera på grund av sekretessregler, enligt myndigheten. Arbetsmiljöverket rekommenderar i stället att du i första hand vänder dig till ett lokalt eller regionalt skyddsombud, som kan begära myndighetens ställningstagande.
Arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och de andra lagar som styr anställningen beskrivs i översikten över arbetsrätt.
Senast faktagranskad: 7 november 2026
