Sedan den 1 juli 2026 har butiker och apotek en lagstadgad skyldighet att ta emot kontanter vid mindre köp. Ändringen är en del av ett större paket för att stärka kontanternas ställning i det svenska betalsystemet, och den väcker frågor både hos handlare och hos privatpersoner som vill veta hur mycket kontanter de bör ha hemma.
Det här säger den nya lagen
Lagändringen är lag (2026:769) om skyldighet för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontant betalning. Den beslutades av riksdagen efter regeringens proposition 2025/26:199, Åtgärder för att stärka kontanternas funktionssätt, och trädde i kraft den 1 juli 2026.
Enligt 1 § ska livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa ta emot sedlar och mynt vid köp på högst en tiondel av prisbasbeloppet, det vill säga 5 920 kronor 2026 (prisbasbeloppet är 59 200 kronor, enligt SCB). Betalningen får dessutom omfatta högst tjugofem mynt.
Skyldigheten gäller inte fullt ut. Enligt 2 § slipper en butik eller ett apotek ta emot kontanter om säkerheten på försäljningsstället inte kan upprätthållas, eller om kostnaden för att hantera kontanter gör att stället tvingas stänga. 3 § ger dessutom rätt att neka en enskild kontantbetalning om det finns ett godtagbart skäl, till exempel misstänkt falska sedlar.
Vad gäller för näringsidkare
För handlare som omfattas av lagen innebär det i praktiken att personalen måste kunna ta emot och växla kontanter i kassan, och att butiken behöver rutiner för dagskassehantering. Enligt propositionen ingår i samma reformpaket även skärpta krav på storbankerna att erbjuda företag möjlighet att sätta in dagskassor och växla mynt och sedlar i tillfredsställande utsträckning i hela landet, en utvidgning av lagen (2010:751) om betaltjänster. Ett företag som är osäkert på om den egna verksamheten omfattas eller vilka undantag som gäller bör kontrollera aktuella regler hos Svensk Handel eller Finansinspektionen, som är tillsynsmyndighet för betaltjänster.
Så mycket kontanter rekommenderas hemma
Bakgrunden till reformen är dubbel: dels att kontanter ska fungera som reserv om digitala betalsystem slås ut vid strömavbrott eller andra störningar, dels att de som av olika skäl inte kan eller vill betala digitalt inte ska stängas ute. Det är samma resonemang som ligger bakom myndigheternas råd om kontantberedskap i hemmet.
Riksbanken rekommenderar i Betalningsrapport 2026 att varje hushåll håller flera betalsätt tillgängliga, och nämner 1 000 kronor i kontanter per vuxen, gärna i olika valörer, som ett riktmärke för att klara nödvändiga inköp under en kortare störning. Krisinformation.se upprepar samma riktmärke och tillägger att beloppet är ungefärligt och bör anpassas efter hushållets storlek och behov. Båda källorna understryker att kontanterna bör användas då och då, inte bara ligga i en låda, eftersom butikernas kassasystem och personalens vana att hantera kontanter annars riskerar att försvinna.
Kontantberedskapen är en del av den bredare hemberedskapen som beskrivs i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps broschyr Om krisen eller kriget kommer, som rekommenderar att hushåll kan klara sig minst en vecka utan hjälp utifrån, inklusive vid störningar i betalningssystemen.
Sammanfattat
Från och med den 1 juli 2026 måste livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa ta emot kontanter för köp upp till 5 920 kronor, med undantag för säkerhetsskäl och orimliga kostnader. Reformen hänger ihop med myndigheternas råd om att ha kontanter hemma, i första hand som en buffert om digitala betalningar tillfälligt slutar fungera. Vill du kontrollera hur just din butik eller ditt köp berörs, är lagtexten i lag (2026:769) den primära källan.