4 kap. Om flottningsföreningar

I flottningsförening har att i enlighet med denna lag ombesörja den allmänna flottningen, handhava och vidmakthålla flottleden jämte dess tillhörigheter samt uppbära och redovisa de för flottledens nyttjande stadgade flottledsavgifter.

Ej må flottningsförening utöva verksamhet som är främmande för det ändamål, föreningen sålunda har att fullfölja.

Flottningsförening må ej förvärva fast egendom annorledes än för flottledens räkning eller i andra fall än:

1. där det tarvas för utförande av anläggning eller åtgärd för flottleden eller för flottningens ändamålsenliga ordnande;
2. där förvärvande av visst område finnes önskvärt för nedbringande av skadeersättning;
3. där fastighet skall användas för anordnande av nödiga kontors- eller verkstadslokaler eller bostäder åt flottningschef, kontors-, flottnings-

och annan personal.

Prövningen, huruvida efter ty nu sagts förvärv av fast egendom må anses tillåtet, ankomme på länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden framgår. Lag (1977:;671).

Allmän flottled tillhörig egendom må ej för gäld pantsättas;
dock att länsstyrelsen äger, där sådant prövas ändamålsenligt, för visst fall medgiva flottningsförening att med inteckning för gäld belasta fastighet, som i 24 § 3 omförmäles. Fast egendom må ej utan länsstyrelsens tillstånd avyttras; för flottningen behövliga byggnader och anläggningar må ej avhändas flottleden.

Har flottningsförening för ändamål, som i 24 § sägs, förvärvat större fastighetsområde än behovet kräver eller finnes eljest fast egendom icke vara för flottleden eller flottningen behövlig, åligger det föreningen att, så snart det kan ske utan förlust, avyttra vad lämpligen kan undvaras.

Behållningen av medel som inflyta för flottleden tillhörig egendom, må ej förbrukas till gäldande av årets löpande utgifter utan skola användas såsom kapitaltillskott till fond, varom i 32 § andra stycket förmäles, eller avsättas till en särskild fond för sådana återställningsåtgärder som angivas i 82 §. När särskilda skäl föreligga, äger länsstyrelsen förordna att behållningen må användas såsom kapitaltillskott till fond, som angives i 32 § första stycket, eller eljest till framtida båtnad för flottleden. Lag (1977:671).

Har flottningsförening något år att vidkännas kostnad, som efter ty i 30 § stadgas må fördelas å flera år att av de flottande gäldas enligt viss amorteringsplan, må föreningen där ej kostnader förskjutes av årets flottande, med förlagsgivare träffa avtal om konstnadens förskjutande medelst förlagslån med rätt för förlagsgivaren att uppbära de för kostnadens återgäldande stadgade amorteringsavgifter.

Till belopp och under villkor, som bestämts i reglementet eller av flottningsstämma, äge flottningsstyrelsen för föreningens löpande behov upptaga tillfälligt lån. För gäldande av sådant lån svare allenast de, som flotta det år, för vars utgifters täckande skulden göres.

Med de inskränkningar och under de villkor, som kunna vara bestämda i reglementet, må med bindande verkan jämväl för kommande års flottande beslut fattas eller avtal träffas om flottningschefs, annan tjänstemans ävensom arbetares anställande för flera år, om deras avlöningsförmåner samt om pensioner, olycksfall- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt dem eller deras anhöriga. Vill någon vinna visshet, att beslut eller avtal, som nu sagts, icke må kunna klandras av skäl, som i 62 § sägs, söke länsstyrelsens stadfästelse därå. Å sålunda stadfast beslut eller avtal äge stadgandet i 62 § ej tillämpning.

Flottningsförening äge ock ingå avtal, gällande för flere år, med strandägare och andra rörande ersättning för flottningsskada, om strandarrenden, om flottningsarbetets utförande på ackord och annat dylikt. Lag (1977:671).

I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:

1. Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omförmäles;
2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;
3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i flottleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande ändamål;
4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbetet;
5. Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för utflottningen;
6. Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;
7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes buntning, flottläggning eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.

Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottleden indelats i flottledsdistrikt, skall räkenskaperna över de nämnda utgifterna föras särskilt för varje distrikt. Detsamma gäller utflottningsutgifter, om flottleden har indelats i utflottningsdistrikt.

Om en flottledsanläggning inom ett visst distrikt blir till nytta för flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen eller, där anläggningen utförts utan tillstånd, flottningsstämma besluta att anläggningskostnaden skall fördelas på dessa distrikt alltefter den nytta de har av anläggningen. Lag (1983:649).

För de flottandes inbördes delaktighet i olika slag av utgifter skall i den ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, länsstyrelsen fastställa allmänna grunder, varefter skolda slag av flottgods böra vid kostnaders fördelning jämföras med varandra; och skall därvid iakttagas:

att grunderna för delaktighet i flottleds och underhållsutgifter bestämmas med hänsyn till vad som finnes skäligt och lämpligt för främjande av en god skogshushållning;

och att övriga utgifter varda fördelade efter den större eller mindre svårighet, de särskilda flottgodsslagen orsaka vid flottningen eller sorteringen; dock att jämkning i tillämpningen av denna fördelningsgrund beträffande smärre virkesdimensioner eller beträffande virke, som flottas lång väg, må äga rum, om sådant kan ske utan påvisbar ökning av kostnaden för annat virke.

Där kostnader, som hänföras till flottledsutgifter, finnas vara så betydande, att, om de lades å allenast ett års flottning, denna skulle därigenom oskäligt betingas, förordne länsstyrelsen i den ordning, som i 14 och 15 §§ sägs, att sådana kostnader skola gäldas genom amortering under flera, högst tjugu år, medelst vissa avgifter å flottgodset
(flottledsavgifter), så avvägda, att beloppet jämte ränta å vad oguldet innestår skäligen kan antagas bliva därmed under den beräknade tiden till fullo guldet; och varde räntan därvid så bestämd, att den motsvarar den räntefot, mot vilken beloppet skäligen må antagas kunna upplånas, med tillägg, där så finnes nödigt, av en riskpremie intill två procent.

Vad nu stadgats beträffande flottledsutgifter gälle ock med avseende å kostnader, hänförliga till underhålls-, sorterings-, inventarie- eller förvaltningsutgifter av sådan beskaffenhet, att jämväl kommande års flottande därav hämta väsentlig fördel.

Under ovan stadgad förutsättning äge ock flottningsförening utan inhämtande av länsstyrelsens besked besluta amortering under högst tre flottningsår av kostnader, som ovan sagts.

Fastställda avgifter må ej uppbäras för längre tid än till dess det belopp, varom fråga är, jämte ränta blivit till fullo guldet. Lag
(1977:671).

Visar sig, sedan plan för amortering blivit av länsstyrelsen fastställd, att ändring av de bestämda avgifterna eller annan jämkning i villkoren erfordras, må, såvitt förlagsgivares rätt ej därigenom försämras, länsstyrelsen på ansökan efter dennes hörande förordna om sådan jämkning.

Har vid den beräknade betalningstidens utgång kostnaden ännu icke blivit till fullo gulden, må länsstyrelsen på ansökan bevilja utsträckt tid för dess gäldande; dock må härvid beträffande anläggning som med amorteringen avses, i intet fall till amortering upptagas större belopp av den ursprungliga kostnaden än som motsvarar dåvarande värdet av anläggningen. För utrönande av detta värde må länsstyrelsen förordna om nödig utredning. Lag (1977:671).

På ansökan av flottningsförening eller med dess begivande äge länsstyrelsen för en tid varje gång av högst tio år förordna, att till utjämnande av underhållsutgifterna viss årsavgift skall distriktsvis utgå för varje flottgodsenhet. I den mån avgifterna för ett år icke åtgå till gäldande av samma års underhållsutgifter, skola de ingå till en fond, benämnd underhållsfond.

I enahanda ordning må ock kunna förordnas om upptagande av bestämda årsavgifter för bildande av understödsfonder till utjämnande av olika års utgifter för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och dylikt åt flottningschef, annan tjänsteman eller arbetare ävensom deras anhöriga.

För återställningsåtgärder kan bildas särskild fond enligt 25 § tredje stycket.

För förvaltningen av fond, som sagts i första eller andra stycket, skall länsstyrelsen fastställa reglementariska bestämmelser, utmärkande förutom annat, under vilka förhållanden och till vilket beloopp fondens medel må tagas i anspråk till gäldande av kostnader av angivet slag.

Fonds medel skola hållas avskilda från övriga av föreningen omhänderhavda tillgångar och må icke användas eller tagas i mät för annat ändamål än sådant, för vars tillgodoseende fonden bildats. Lag
(1977:671).

33 § 1 mom. Till bestridande av föreningens utgifter är envar, som deltager i den allmänna flottningen, pliktig att årligen å tider, som angivas i reglementet, tillskjuta nödigt förlag, samt, om förlaget ej förslår till täckande av de utgifter, som skola läggas å årets flottning, fylla bristen.

Längd för uttaxering av dylikt förlag skall av flottningsstyrelsen årligen uppgöras med ledning av de enligt 66 § avgivna uppgifter.

Försummar flottande att erlägga infordrat tillskott, äger styrelsen till säkerhet därför hålla hans flottgods kvar och efter tillsägelse till den flottande låta å offentlig auktion sälja så mycket därav, att beloppet täckes.

Förlag må ej användas eller tagas i mät för annat ändamål än täckande av föreningens utgifter för det år, för vilket förlaget lämnats; uppstår överskott, skall det återbäras.

33 § 2 mom. Har i mål, som angår något föregående års flottande, betalningsskyldighet blivit föreningen ålagd, vare styrelsen pliktig att utan dröjsmål uttaxera beloppet å sagda flottande enligt grunderna för deras delaktighet i det årets utgifter. Över uttaxeringen skall längd upprättas med angivande av vad å varje flottande belöper samt tiden för inbetalningen, och vare längden framlagd till granskning vid särskild sammanträde med de flottande, som uttaxeringen avser.

Förmenar flottande, att den i längden verkställda fördelningen ej är med lag överensstämmande, äge han genom stämning å styrelsen inom trettio dagar efter sammanträdet påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.

Talan, som nu nämnts, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Ändå att dylik klandertalan väckes, vare flottande pliktig att å föreskriven tid inbetala å honom belöpande bidrag vid äventyr att, där ej rätten annorlunda förordnar, beloppet må hos honom utsökas i enahanda ordning, som om betalningsskyldighet vore honom genom laga kraftägande dom ålagd. Finnes flottande sakna tillgångar till utsökta beloppets gäldande, varde vad som brister uttaget hos övriga medflottande i enlighet med grundera för deras delaktighet.

För flottningsförening skall finnas reglemente, som länsstyrelsen efter prövning av därtill avgivet förslag fastställer.

Flottningsförenings reglemente skall angiva:

1. föreningens benämning;
2. den eller de allmänna flottleder, som med föreningens verksamhet avses;
3. den ort inom riket, invid eller i närheten av flottleden, där flottningsstyrelsen skall hava sitt säte;
4. huru styrelsen skall, såvitt på föreningens val ankommer, sammansättas;
5. antalet revisorer, som av föreningen skola utses;
6. tiden för räkenskapsavslutning;
7. antalet ordinarie flottningsstämmor årligen samt tiden för desammas hållande;
8. det sätt, varpå kallelse till stämma skall ske och andra meddelanden bringas till de flottandes kännedom, ävensom den tid före stämma, då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;
9. den begränsning av flottandes rösträtt, som skall äga rum;
10. inom vilken tid föreningen, efter ty i 10 § stadgas, varje år skall utse skiljeman och ersättare för honom så ock inom vilken tid på förhand utsedda skiljemäns och ersättares ävensom i 44 § omförmälda ombuds namn och adresser skola anmälas hos länsstyrelsen;
11. tiden för flottningsförlagets inbetalande;
12. närmare föreskrifter om vad den, som ämnar deltaga i allmän flottning, har att iakttaga jämlikt 66 §;
13. vad husbehovsflottande har att ställa sig till efterrättelse i avseende å såväl anmälan om tillämnad flottning som iakttagande av nödiga försiktighetsmått;
14. den tid, efter vars förlopp rätten till timmermärke, som lämnats utan användning, skall vara förlorad.

Ej må i reglemente intagas bestämmelser, som finnes stridande mot denna eller annan lags föreskrifter. Lag (1977:671).

Om uppgörande av förslag till reglemente föranstalte de, som ärna begagna flottleden; och låte länsstyrelsen däröver höra skogsägare och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som länsstyrelsen kungör i ortstidning och låter hålla.

Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom reglemente första gången fastställes för flottningsförening, må reglementet tillämpas, intill dess i anledning av besvären annorlunda må förordnas. Lag (1977:671).

Av flottningsförening beslutad ändring i reglementet vare ej gällande, med mindre den varder av länsstyrelsen fastställd.

Över inkommet ändringsförslag låte länsstyrelsen, innan fastställelse meddelas, höra skogsägare och andra vederbörande i den ordning, som i 35
§ första stycket stadgas; och skall, där ändringsförslag framställts av annan än flottningsföreningen, denna tillika lämnas tillfälle att å flottningsstämma yttra sig däröver. Lag (1977:671).

Fastställt reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda. Lag
(1983:649).

Styrelsen väljes å flottningsstämma. Av 40 och 40 a §§
följer dock att styrelseledamot kan utses på annat sätt.

Till styrelseledamot må utses annan person än flottande.

Ledamot av styrelsen skall vara bosatt här i landet, där ej för särskilt fall regeringen medgiver undantag.

Styrelseledamot må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsett honom.

Avgår av föreningen vald styrelseledamot, innan den tid, för vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det övriga styrelseledamöter, såframt styrelsen ej är beslutför med kvarstående ledamöter eller enligt reglementet fulltalig styrelse alltid skall förefinnas, att ofördröjligen föranstalta om val av ny ledamot.
Lag (2002:335).

Länsstyrelsen i det eller de län, där flottleden framgår, äge, där det för tillgodoseende av ortens skogshushållning eller andra allmänna intressen finnes önskvärt, för viss tid utse lämplig person att utöver det i flottningsförenings reglemente angivna antal styrelse ledamöter vara ledamot av styrelsen med samma befogenhet som dessa att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter och med samma ansvar för styrelsens åtgärder. Till sådan styrelseledamot skall utses någon med skogs- och flottningsförhållandena i orten förtrogen person som ej själv deltagaer i flottningen eller är anställd i flottandes enskilda tjänst;
och njute denne av föreningen arvode, vars belopp bestämmes av länsstyrelsen Lag (1977:671).

I fråga om flottningsförening skall lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de privatanställda gälla i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 17 § samma lag skall även tillämpas, om olägenhet som där sägs skulle uppkomma genom att styrelserepresentation för de anställda införs i flottningsförening där länsstyrelsen har utsett styrelseledamot enligt 40 §.

I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 41 § skall anges om arbetstagarrepresentant har utsetts. Arbetstagarrepresentants namn och adress skall införas i förteckning som anges i 76 a §. Lag (1987:1259).

När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras hos länsstyrelsen i varje län, där flottleden framgår, för införande av den valdes namn och adress i förteckning som i 76 a § sägs.

Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker valet.

Angående styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i 40 § blivit av länsstyrelsen utsedd, skall ock anteckning på sätt nu sagts göras.

Saknar flottningsförening anmäld, behörig styrelse, äge länsstyrelsen i det län, där styrelsen skall hava sitt säte, på yrkande av rättsägare förordna syssloman att med samma befogenhet, som tillkommer flottningsstyrelse, företräda föreningen eller flottleden i det ärende, varom fråga kan vara. Förordnande av syssloman skall antecknas i förteckning som i första stycket sägs. Lag (1977:671).

Styrelsen äge att själv eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje man handla å föreningens vägnar än även inför domstol och andra myndigheter företräda föreningen; dock att där mot föreningen föres talan, som rör något föregående års flottande, dessa äro berättigade att själva eller genom ombud, utsett å flottningsstämma med samma års flottande, bevaka sin talan i målet.

I brottmål, som angår flottgodset äge styrelsen föra målsägandetalan för sådan flottande, som ej själv för talan i målet.

Insskränkning i den befogenhet, som sålunda tillkommer styrelsen, vare, i den mån ej annat följer av vad i denna lag eller reglementet stadgas, utan verkan mot tredje man, med mindrte han ägt eller bort äga kännedom om inskränkningen.

Den allmänna flottningen jämte virkets avskiljande ur flottleden till de särskilda flottande ävensom flottledens skötsel åligger styrelsen och under dess inseende en av flottningsstämman utsedd flottningschef; dem åligger tillse att det allmännas intresse av flottledens vidmakthållande behörigen tillgodoses, att flottningen ombesörjes på ändamålsenligaste sätt och att icke oberättigad förmån beredes någon flottande framför annan; ställe sig ock till efterrättelse i reglementet givna föreskrifter så ock de föreskrifter, som av flottningsstämma eller, såvitt rör flottningschef, av styrelsem meddelas, där de ej äro stridande mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente.

Styrelsen ska för varje domkrets där flottleden framgår utse minst ett ombud som strandägare och andra kan vända sig till med anmälningar enligt 9 § och andra framställningar som gäller flottleden och flottningen i den. Ombudet ska vara bosatt inom orten och hans eller hennes namn och adress ska årligen, inom den tid som bestäms i reglementet, anmälas hos länsstyrelsen för att införas i den förteckning som anges i 76 a §. Lag (2018:413).

Där ej annorlunda är bestämt i reglementet, vare styrelsen beslutför, då mer än halva antalet ledamöter är närvarande och gälle såsom styrelsens beslut den mening, om vilken de flesta röstande förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden vid sammanträdet. Till styrelsesammanträde skola dock, såvitt ske kan, samtliga ledamöter kallas. Flottningschefen varde alltid kallad till sammanträde samt äge där deltaga uti överläggningen och till protokollet få sin mening antecknad.

Ledamot av styrelsen eller flottningschef äge ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandlling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad sålunda är stadgat äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, flottningschefen eller tredje man.

Vill styrelsen kära till föreningen, kalle styrelsen de flottande till flottningsstämma för val av ombud att i den tvist föra föreningens talan. Stämning skall anses delgiven, då den blivit föredragen å stämman. Lag (1970:441).

Över styrelsens förvaltning och föreningens verksamhet skall styrelsen med iakttagande av föreskrifterna i 28 § låta föra ordentliga räkenskaper, som för varje räkenskapsår avslutas och vari föreningens utgifter fördelas mellan de flottande enligt de av länsstyrelsen fastställda grunder.

Minst en månad eller den kortare tid, som må vara bestämd i reglementet, före den flottningsstämma, där revisorernas berättelse skall framläggas, avlämne styrelsen till revisorerna en av styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse.

Inom tid, som nyss sagts, skall ock styrelsen tillställa en var flottande bestyrkt räkenskapsutdrag, utvisande dennes mellanhavande med föreningen vid räkenskapsårets slut. Lag (1977:671).

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna lag eller föreningens reglemente eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda flottleden förlust eller flottningsföreningens skada, svare därför en för alla och alla för en; svare ock på sätt nu nämnts för den skada som genom överträdelse av denna lag eller föreningens reglemente tillskyndas tredje man.

Vad i denna lag finnes stadgat om styrelseledamot äge motsvarande tillämpning å ersättare för sådan ledamot.

Har ersättare utövat styrelseledamots befogenhet, vare den omständighet, att förutsättningen för hans inträde i styrelsen saknats, utan verkan mot envar, som ej visas hava ägt kännedom därom.

Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av två eller flera revisorer, av vilka en utses av länsstyrelsen i det län, där styrelsen har sitt säte, och den eller de övriga å den flottningsstämma, där styrelsen väljes.

Till revisor må ej utses den, som är i föreningens eller styrelseledamots tjänst.

Revisor må, ändå att den tid, för vilken han blivit utsedd, ej gått till ända, skiljas från uppdraget genom beslut av den, som utsetts honom.

Avgår av föreningen vald revisor, innan den tid, för vilken han blivit vald, gått till ända, och finnes ej ersättare, åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor. Avgår revisor, som av länsstyrelsen utsetts, skall anmälan därom genast göras hos nämnda myndighet.

Av länsstyrelsen utsedd revisor njute ersättning av föreningen med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen. Lag (1977:671).

Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera alla de penningsmedel och övriga tillgångar, som styrelsen för flottledens eller de flottandes räkning omhänderhar, samt granska föreningens alla böcker, räkenskaper och andra handlingar; och må av revisor begärd upplysning angående förvaltningen ej av styrelsen eller flottningschefen förvägras.

Vid fullgörandet av sitt uppdrag hava revisorerna att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som av föreningen meddelas och ej avse inskränkning i deras i lag stadgade befogenhet eller eljest strida mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente.

Revisorerna skola över granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse, som efter det styrelsen lämnats tillfälle taga del av densamma, framlägges å flottningsstämma jämte styrelsens förvaltningsberättelse.

Angående revisorers befogenhet att påfordra sammankallande av extra flottningsstämma stadgas i 58 §.

Hava revisorer i sin berättelse eller annan handling, som framlägges å flottningsstämma, mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, föreningen ansvarig för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

Flottandes rätt att deltaga i handhavandet av flottningsförenings angelägenheter utövas å flottningsstämma. Där äge envar, som anmält virke till flottning under eget inregistrerat märke, rösträtt i enlighet med vad i 55 § sägs.

Ej må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud för annan deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och föreningen. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga om avtal mellan föreningen och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot föreningens. Vad såluinda stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom eller tredje man. Styrelseledamot må ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för förvaltningsåtgärd, för vilkan han är ansvarigt, eller i val av revisor.

Där ej annat finnes stadgat i reglementet, välje flottningsstämma själv ordförande att leda förhandlingarna, och tillkommer därvid varje röstande en röst.

Å stämman skall upprättas och till godkännande framläggas en förteckning över närvarande flottande och ombud för flottande med uppgift å den rösträtt, som tillkommer en var av dem. Sedan denna förteckning, som skall tjäna till röstlängd vid stämman, godkänts, lände densamma till efterrättelse å stämman, dock att, där stämman uppskjutes till senare dag än nästföljande söckendag, ny förteckning skall upprättas å den fortsatta stämman.

Vid ordinarie stämma, som i 57 § omförmäles, skola upprättas två särskilda röstlängder, en för det gångna flottningsåret och en för det nya.

Över beslut, som å stämman fattas, skall genom styrelsens försorg föras protokoll, som underskrives av ordföranden och minst en å stämman närvarande röstägande. Senast fyra veckor efter stämman skall protokollet vara tillgängligt för de flottande.

Jämte vad i övrigt i denna lag är stadgat om utövande av rösträtt och fattande av beslut å flottningsstämma gälle:

att flottande äger deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter endast såvitt angår det år, varunder han deltager eller deltagit i flottningen;

att med de begränsningar, som äro bestämda i reglementet, rösträtt tillkommer varje flottande i förhållande till beloppet av det förlag, han enligt upprättad uttaxeringslängd tillskjutit eller har att tillskjuta till bestridande av föreningens gemensamma utgifter;

att flottande, som icke inbetalat förlag, förfallet till betalning tidigare än fjorton dagar före stämman, är förlustig sin rösträtt, intill dess inbetalningen fullgöres;

att frånvarande flottandes rösträtt må utövas genom ombud;

att såsom föreningens beslust gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas;

att vid lika röstetal val avgöres genom lottning men i andra frågor den mening gäller, som biträdes av de flesta röstande, eller, om jämväl antalet röstande är lika, av stämmans ordförande.

Flottningsstämma skall, såframt ej annat blivit i reglementet eller för visst fall av flottningsstämma bestämt, sammanträda å den ort inom flottledsområdet, som av styrelsen bestämmes.

Styrelsen har att, på sätt reglementet föreskriver, kalla de flottande till flottningsstämma. Där enligt bestämmelse i reglementet för giltighet av beslut erfordras, att det fattas å två på varandra följande stämmor, må kallelse till andra stämman ej ske, innan den första hållits.

Under minst en vecka närmast före flottningsstämma skall förteckning över de ärenden, som därvid skola förekomma, genom styrelsens försorg hållas tillgänglig för de flottande ävensom ofördröjligen översändas till flottande, som med uppgivande av postadress anhåller därom.

Skall å stämman förekomma ärende, innefattande förslag till ändring av reglementet, varde den föreslagna ändringen till sitt huvudsakliga innehåll angiven i förteckningen.

Ärende, som ej varit upptaget å förteckningen, må ej vid stämman företagas till avgörande, där ej enligt lag eller reglementet skall förekomma å stämman eller omedelbart föranledes av ärende, som där skall avgöras. Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock å stämman kunna fattas beslut om utlysande av extra stämma för behandling av visst ärende.

Flottande vare berättigad att få ärende hänskjutet till prövning å stämman, såframt han hos styrelsen framställer yrkande därom senast fyra veckor före stämman.

Å första ordinarie flottningsstämma varje år, vilken skall hållas innan flottningen börjas, skola framläggas avgående styrelsens och revisorernas berättelser över föregående räkenskapsårs räkenskaper och förvaltning samt företagas till avgörande av det gångna årets flottande frågan om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsen för den tid, revisionsberättelsen omfattar.

Härefter skola det nya årets flottande utse flottningsstyrelse jämte revisorer.

Styrelsen, så ock syssloman, som i 41 § tredje stycket förmäles, äge, när sådant finnes lämpligt, kalla årets flottande till extra flottningsstämma. Förekommer ärende, som endast rör visst förflutet års flottande, bör med dem hållas särskild stämma.

Revisorerna må, om deras granskning föranleder därtill, skriftligen med angivande av skälet påfordra, att styrelsen skall utlysa extra flottningsstämma att hållas, så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan påfordran, äge revisorerna själva utlysa flottningsstämma. Äro ej samtliga revisorer ense om stämmas utlysande, gälle den mening, varom de flesta förena sig, eller vid lika röstetal den mening, som biträdes av den av länsstyrelsen tillsatta revisorn.

Extra flottningsstämma skall ock av styrelsen utlysas, då det för uppgivet ändamål skriftligen påfordras av flottande med ett sammanlagt röstetal, utgörande minst en tiondel av samtliga flottandes sammanlagda röstetal eller den mindre del därav, som må vara bestämd i reglementet.
Lag (1977:671).

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla de flottande till ordinarie flottningsstämma, eller har styrelsen ej senast två veckor efter påfordran, varom i 58 § tredje stycket är sagt, utlyst flottningsstämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske, eller finnes ej behörigen utsedd styrelse, har länsstyrelsen att på anmälan av flottande ofördröjligen utlysa stämma.

Länsstyrelsen äge ock, när så finnes nödigt, anmoda styrelsen att utlysa extra flottningsstämma. Efterkommer styrelsen ej inom en vecka sådan anmodan, må länsstyrelsen själv utlysa stämman. Lag (1977:671).

Varder talan å styrelsens förvaltning under den tid revisorernas berättelse omfattar ej anställd inom ett hundra åttiodagar från det berättelsen framlades å flottningsstämma, vare så ansett, som om ansvarsfrihet blivit styrelsen beviljad.

Utan hinder därav, att ansvarsfrihet beviljats, må sådan talan å förvaltningen, som grundas därpå, att styrelseledamot begått brottslig handling, kunna mot honom anställas, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handling.

Talan mot revisorer enligt 52 § må ej anställas, sedan två år förflutit från det revisorernas berättelse framlades å flottningsstämma, utan så är, att talan grundas därpå att brottslig handling blivit gången.

Förmenar enskild flottande, att honom blivit påförda större kostnader än med fastställda fördelningsgrunder överensstämmer, äge han genom stämning å föreningen inom sextio dagar efter den flottningsstämma, då styrelsens berättelse över räkenskapsårets räkenskaper framlades, påfordra rättelse i den gjorda debiteringen.

Menar styrelsen eller ledamot därav eller flottande, att beslut, som å flottningsstämma fattats, icke tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot lag eller författning eller mot föreningens reglemente eller eljest fastställda föreskrifter, äge därå talan genom stämning å föreningen inom sextio dagar från beslutets dag. Försummas det, vare rätt till klandertalan mot beslutet förlorad.

Har klandertalan anhängiggjorts, äge domstolen, när skäl därtill förekommer, att, innan slutligt utslag i målet meddelas, förordna, att klandrade beslutet ej må verkställas.

Domstols utslag, varigenom föreningsbeslut upphävts eller ändrats, gälle jämväl för dem, som ej instämt klandertalan. Lag (1946:855).

Menar flottande, att genom föreningens beslut om kostnaders uttaxering flottningen oskäligt betungas eller att något för föreningen fattat beslut eller träffat avtal om arvode åt styrelseledamot eller revisor eller om flottningschefs, annan tjänstemans eller arbetares anställande eller om sålunda anställd persons avlöningsförmåner eller om pension, olycksfalls- eller sjukdomsunderstöd eller dylikt åt homom eller hans anhöriga är oförenligt med flottledens intresse eller länder till uppenbart men för de flottande, äge att därutinnan söka rättelse hos länsstyrelsen.

Förmenar flottande, att genom något under tidigare år fattat beslut eller träffat avtal å flottningen under det år, han däri deltager, lagts kostnad, som ej bör gäldas av det årets flottande eller som är uppenbart oskäligt, äge likaledes söka rättelse hos länsstyrelsen, som när skäl därtill finnes, äger bestämma, att kostnaden skall helt eller delvis bestridas av de flottande under det år, varunder beslutet fattats eller avtalet träffats.

Huruledes i visst fall beslut eller avtal kan på förhand vinna länsstyrelsens stadfästelse, därom skils i 27 §. Lag (1977:671).

Flottningsförening vare uti de mål, för vilka ej annorlunda genom denna eller annan lag stadgas, lydande under allmän underrätt i den ort, där föreningens styrelse enligt reglementet har sitt säte.

Om det inom samma vattensystem finns flera flottleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall flottningen i varje led såvitt möjligt ordnas på sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad flottningschefen för en nedströms belägen led, med iakttagande av de regler som i samband med flottledens inrättande eller senare har fastställts, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgodsets framsläppande såvitt möjligt beaktas vid flottningen i en uppströms belägen led.

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgifternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flottgods må hava vidare framflottats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla det för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §. Lag (1983:649).

Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom.

Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening, där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick. Lag
(1983:649).