Lag (1958:295) om sjömansskatt

I denna lag förstås med

sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, eller mellan utländska hamnar, dock ej linjefart bortom linjen Hanstholm--Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,

fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen,

beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 § samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts genom beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller motsvarande ersättning, samt med på inkomsten belöpande allmänna egenavgifter,

beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.
Lag (1994:1745).

(Se vidare anvisningarna.)

Sjömansskatt tillfaller staten. Allmänna egenavgifter skall användas på sätt som framgår av 6 § lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter. Lag (1994:1745).

4 § 1 mom. Till kommun och landsting skall på sätt nedan stadgas årligen utgå ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Den årliga ersättningen skall avse sjömansskatt, dock ej allmänna egenavgifter, som inbetalats under tiden den 1 mars året före till den 1 mars det år då ersättningen utbetalas. Vid beräkning av ersättningens storlek tages även hänsyn till den sjömansskatt som restituerats under samma tid. Lag (1994:1745).

4 § 2 mom. Ersättning utgår årligen till kommun som icke tillhör landstingskommun med sjuttiofem procent, till annan kommun med femtio procent och till landstingskommun med tjugofem procent av den sjömansskatt, som under beskattningsåret erlagts av sjömän bosatta inom kommunen eller landstingskommunen.

Ersättning, som ovan sagts, skall icke utgå till kommun, om beloppet icke uppgår till minst 500 kronor. Lag (1974:777).

Vid varje avräkning med sjöman av belopp, som utgör beskattningsbar inkomst, skall genom redarens försorg sjömansskatt avdragas. Redaren är skyldig att anpassa sättet för utbetalning av lön eller annan ersättning så, att skatteavdrag kan verkställas i vederbörlig ordning.

Ärenden angående sjömansskatt behandlas av riksskatteverket. I den utsträckning som framgår av denna lag behandlas äredena av verkets sjömansskattekontor eller av en särskild av regeringen förordnad nämnd inom verket, sjömansskattenämnden. Lag (1975:1177).

För sjömän, som icke skall erlägga sjömansskatt enligt 7 § 1 mom. (utländsk sjöman), skall sjömansskatt utgå på beskattningsbar månadsinkomst

a) vid anställning ombord på fartyg, som huvudsakligast användes i fjärrfart, enligt vid denna lag fogad tabell F kolumn U, samt

b) vid anställning ombord på annat fartyg enligt vid denna lag fogad tabell N kolumn U.

Allmänna egenavgifter skall betalas enligt bestämmelserna i 7 § 1 mom. andra stycket.

Skatt enligt första stycket och allmänna egenavgifter enligt andra stycket utgår icke, om sjömannen visar att inkomsten ombord beskattas i ett annat land.

Bestämmelserna i 7 § 1 mom. fjärde stycket och 7 § 2 mom. tillämpas också i fråga om skatt enligt denna paragraf. Därvid skall dock i fall som avses i 7 § 2 mom. första stycket skatt erläggas enligt tabell F kolumn U och i fall som avses i andra stycket av samma lagrum enligt tabell N kolumn U. Lag (1996:653).

(Se vidare anvisningarna.)

9 § 1 mom. Avser inkomst ombord kortare tid än en månad, beräknas, där icke bestämmelserna i 2 mom. föranleda till annat, först den mot inkomsten svarande månadsinkomsten. Skatten uträknas därefter till så stor del av skatten på månadsinkomsten, som svarar mot den tidsperiod inkomsten avser. Månadsinkomsten anses därvid avse trettio dagar. Öretal som uppkommer vid skatteberäkningen bortfaller. Lag
(1974:777).

9 § 2 mom. Skatten på engångsbelopp beräknas för sig och utgår med den procentandel, som skatten på den beskattningsbara månadsinkomsten under den månad, när engångsbeloppet avräknas, utgör av månadsinkomsten jämte värdet av fri kost. Har sjömannen icke varit anställd i redarens tjänst under nämnda månad, bestämmes procenttalet med hänsyn till hans närmast dessförinnan uppburna månadsinkomst och värdet av fri kost. Ojämnt procenttal jämnas uppåt till närmast hela tal. Skatten på engångsbelopp erlägges i helt antal kronor, varvid överskjutande öretal bortfaller.
Lag (1990:1433).

(Se vidare anvisningarna.)

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer, med ledning av de vid denna lag fogade tabellerna, de sjömansskattetabeller som behövs för beräkning av sjömansskatt. Vid fastställandet av sjömansskattetabellerna för år 1980 och senare år skall hänsyn tas till inträffade ändringar i fråga om uttaget av statlig inkomstskatt, uttaget av allmänna egenavgifter enligt lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter samt storleken av det kommunala grundavdraget enligt 48 § 2 och 3 mom.

kommunalskattelagen (1928:370). Lag (1994:1745).

Då skatteavdrag verkställes, skall den innehållna skatten kvitteras. Vid kvitteringen skall angivas innehållet skattebelopp, innehållna allmänna egenavgifter, inkomstens storlek samt den tid inkomsten avser. Lag (1994:1745).

(Se vidare anvisningarna.)

12 § 1 mom. Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sannolikt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott i förvärvskälla,

b) utbetalning av periodiskt understöd eller

c) avgift för sådan pensionsförsäkring, som avses i 46 § 2 mom.

första stycket 6 kommunalskattelagen (1928:370) eller för inbetalning på sådant pensionssparkonto som avses i 46 § 2 mom.

första stycket 7 samma lag

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med minst 600 kronor. Lag (1993:942).

12 § 2 mom. Gör sjöman sannolikt, att uppskattningen av inkomst av drickspenningar enligt av sjömansskattenämnden fastställda grunder skulle medföra att hans inkomst av sådant slag skulle bliva väsentligt för högt beräknad, må genom beslut om jämkning den för sjömannen beräknade beskattningsbara inkomsten nedsättas.

(Se vidare anvisningarna.)

12 § 3 mom. Sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, må genom beslut om jämkning medgivas nedsättning i skälig mån av skatten under förutsättning,

att den tid under beskattningsåret då han haft inkomst ombord, i förekommande fall tillsammans med den tid under samma år då han haft inkomst i land av eget arbete, uppgår till högst sex månader och

att under året erlagd sjömansskatt och beräknad slutlig skatt på inkomst i land sammanlagt väsentligt överstiger den slutliga skatt som han kan beräknas bli påförd om även inkomsten ombord utgjort intäkt av tjänst enligt kommunalskattelagen.

Slutlig skatt skall, om icke särskilda skäl föranleda annat, vid skattejämförelsen beräknas med ledning av den för beskattningsåret gällande skattetabell för beräkning av preliminär A-skatt som närmast motsvarar den utdebitering till kommunal skatt som utgör grund för sjömansskattetabellerna. Vid beräkning av slutlig skatt för gift sjöman skall hänsyn tagas även till makens inkomst. Lag (1978:424).

12 § 4 mom. Sjömansskatt enligt 7 § får genom beslut om jämkning nedsättas i den mån förutsättningarna för skattereduktion för underskott av kapital enligt 3 § 14 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt föreligger.

Jämkning enligt detta moment får dock endast medges i den mån skattereduktion ej kan antas ha skett i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt eller statlig fastighetsskatt.

Bosättning eller stadigvarande vistelse här i riket krävs dock inte för jämkning enligt detta moment. Lag (1991:1837).

12 § 5 mom. Sjöman som har deltidstjänstgöring får genom beslut om jämkning medgivas nedsättning av skatten i skälig mån. Därvid gälla bestämmelserna i 3 mom. i tillämpliga delar. Lag (1978:916).

(Se vidare anvisningarna.)

Beslut om jämkning meddelas av sjömansskattenämnden. Nämnden har rätt att, där så anses påkallat, uppskjuta prövning av jämkningsärende till följande beskattningsår.

Ansökan om jämkning skall vara inkommen till sjömansskattekontoret före utgången av andra kalenderåret näst efter beskattningsåret.

Har före eller under beskattningsåret ändring inträffat i förhållande, varom sjömannen lämnat uppgift i ansökan om jämkning, är han skyldig att omedelbart underrätta sjömansskattekontoret.

I beslut om jämkning skall angivas, under vilken tid detsamma skall iakttagas vid verkställande av avdrag för sjömansskatt, samt vad sjömannen har att iakttaga, om ändring inträffar i förhållande, varom han lämnat uppgift i ansökan om jämkning. Lag (1978:916).

Bestrides riktigheten av revisionskrav eller inbetalas icke det belopp kravet avser skall det underställas sjömansskattenämnden.

Finner nämnden kravet lagligen grundat, skall den fastställa beloppet till betalning.

Avser kravet skatt som redaren avdragit men icke inbetalat och har redaren icke bestritt kravets riktighet, skall kravet icke underställas sjömansskattenämnden.

Redare eller sjöman, som har att erlägga mot underlåtet skatteavdrag svarande belopp, är skyldig att på beloppet erlägga dröjsmålsavgift enligt 14 § 2 mom. Som förfallodag räknas därvid den dag då beloppet skulle ha betalats om skatteavdrag gjorts.

Hänförs skattebeloppet till fler än ett betalningstillfälle skall som förfallodag räknas förfallodagen för den sista betalningsposten.
Lag (1993:1522).

Belopp som Sjömansskattenämnden fastställt till betalning eller som avses i 17 a § andra stycket och som inte har betalats in i rätt tid skall lämnas för indrivning. Regeringen får föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp.

Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m. m. Vid indrivning får verkställighet enligt utsökningsbalken ske.

Överklagande av beslut inverkar inte på skyldigheten att betala skatt eller dröjsmålsavgift. Lag (1993:897).

Har en redare, som inte har verkställt skatteavdrag, betalat skatt för en sjöman, får redaren söka beloppet åter av sjömannen. Den redare som vill söka beloppet åter av sjömannen skall till kronofogdemyndigheten ge in det kvitto som han har fått vid betalningen eller på annat sätt styrka, att han har betalat skatten.

Kronofogdemyndigheten får hos sjömannen driva in beloppet i den ordning som gäller för indrivning av skatt. Vid utmätning av lön har fordringen inte företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § utsökningsbalken.

Bestämmelsen i 4 § preskriptionslagen (1981:130) gäller i fråga om redarens regressfordran enligt första stycket. Lag (1995:300).

Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid, lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, om sjömannen uppvisat skattsedel på preliminär skatt, numret på denna skattsedel.

Även annan redare än i första stycket sägs, som skall göra avdrag för sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfattning.

Efter anmaning av Riksskatteverket eller skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första eller andra stycket, att lämna uppgift, visa upp handling eller lämna över en kopia av handling som behövs för kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts. Bestämmelserna i 3 kap. 13--14 c §§ taxeringslagen
(1990:324) gäller i fråga om handling eller uppgift som skall undantas från anmaning. Lag (1994:472).

Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts skall på Riksskatteverkets eller skattemyndighetens begäran tillhandahållas dessa. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 16 §
taxeringslagen (1990:324). Lag (1993:472).

Om några uppgifter i en redovisning enligt 14 § behöver kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar, får Riksskatteverket eller skattemyndigheten komma överens med redaren om att en sådan avstämning skall göras vid besök hos honom eller vid annat personligt sammanträffande. Lag (1994:472).

För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag följts får Riksskatteverket eller skattemyndigheten besluta om revision hos redaren. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap.
8--14 c §§ taxeringslagen (1990:324). Lag (1994:472).

Vad i denna lag sägs om redare äger motsvarande tillämpning beträffande av denne anlitad annan arbetsgivare för sjöman.

Saknar annan arbetsgivare för sjöman än redare fast driftställe i riket annorstäder än på fartyg, svarar redaren för att arbetsgivaren fullgör sina förpliktelser enligt denna lag som om förpliktelserna ålegat redaren själv. Har redare till följd härav erlagt skattebelopp, äger han söka beloppet åter av sjömannens arbetsgivare. Lag (1994:472).

Har en redare underlåtit verkställa avdrag för sjömansskatt, får hans eller sjömannens betalningsskyldighet för skatten inte fastställas senare än fem år efter utgången av det år, under vilket skatteavdraget skulle ha verkställts.

Revisionskrav mot en redare med anledning av att innehållen sjömansskatt inte har betalats in får inte fastställas senare än fem år efter utgången av det år, under vilket skatteavdraget verkställdes. Lag
(1982:192).

Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 1) skola intagas i författningssamling som riksskatteverket låter utge.

Beslut som avses i 21 § 1 mom. vid 6) skall jämte redogörelse huru ersättningen beräknats på lämpligt sätt delgivas kommun eller annan till vilken ersättning skall utbetalas genom nämndens försorg.

Annat beslut av sjömansskattenämnden skall delgivas den som därigenom förpliktigas, vederbörande skattskyldig eller sökande ävensom i 24 §
omförmälda allmänna ombudet.

Beslut, över vilket klagan må föras, skall förses med besvärshänvisning.
Lag (1976:642).

Sjömansskattekontoret skall

1. föra register över de fartyg, ombord på vilka de anställda skola erlägga sjömansskatt,
2. utöva kontroll över redovisningen av sjömansskatt,
3. handlägga ärenden angående revision av redares bokföring,
4. om anledning därtill föreligger, framställa revisionskrav,
5. bereda de ärenden, som skola avgöras av sjömansskattenämnden,
6. tillhandagå redare och sjömän med upplysningar angående utgörande av sjömansskatt,
7. uträkna belopp som skall återbetalas på grund av beslut av sjömansskattenämnden eller skattemyndighet eller utslag av skattedomstol.

Sjömansskattekontoret äger från myndighet, redare, den gentemot vilken sjöman har underhållsplikt eller förmyndare för den underhållsberättigade infordra sådana uppgifter som erfordras för att sjömannen skall bli rätt beskattad. Lag (1990:347).

Riksskatteverket förordnar ett allmänt ombud att i kammarrätt och regeringsrätten föra det allmännas talan i mål enligt denna lag samt ersättare för sådant ombud. Lag (1974:777).

Bestämmelserna i 3 kap. 17 § taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar i fråga om uppgifter i ansökningar om jämkning av sjömansskatt och andra handlingar som har avlämnats eller tillhandahållits enligt bestämmelserna i denna lag eller upprättats eller för granskning omhändertagits av en myndighet vid skattekontroll.

Uppgift om en sjömans beskattningsbara inkomst enligt denna lag, om den på inkomsten erlagda sjömansskatten samt om den tid inkomsten avser får lämnas ut till enskilda utan hinder av bestämmelserna om sekretess. Lag
(1990:347).

Vad som i skattebrottslagen (1971:69) föreskrivs om skatt gäller även i fråga om avgift som avses i denna lag.

Avgift enligt denna lag omfattas även av lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m.m. Lag (1996:663).

har upphävts genom lag (1996:663).

har upphävts genom lag (1996:663).

har upphävts genom lag (1980:184).

Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 14 § 3 mom., 16 §
eller 19 § tredje stycket första meningen, eller

Sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 mom. vid 6) får överklagas hos regeringen. Lag (1986:1293).

Sjömansskattenämndens beslut i ärenden som avses i 21 § 1 mom. 3-5 och 8 får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Besvärshandling skall vara inkommen inom sex månader, om besvären anföras av sjöman, och eljest inom två månader från det klaganden erhållit del av det överklagade beslutet. Lag (1981:389).

har upphävts genom förordning (1971:415).

Talan får icke föras mot sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 § 1 mom. vid 1) och 2). Talan får icke heller föras mot beslut enligt 19 § om revision eller varigenom vite har förelagts. Lag
(1978:319).

Vid besvär över kammarrätts beslut i mål enligt denna lag skall besvärshandlingen vara inkommen senast två månader efter det klaganden erhållit del av kammarrättens beslut. Lag (1974:777).

Besvär över sjömansskattenämndens beslut befriar icke klaganden från att i behörig ordning erlägga skatt.

Föreligga särskilda skäl får sjömansskattenämnden för visst fall besluta att sjömansskatt icke skall erläggas för inkomst på grund av anställning hos annan arbetsgivare för sjöman än redare.

Innan beslut som avses i första stycket fattas skall yttrande inhämtas från berörda svenska redare- och sjöpersonalorganisationer.

Mot nämndens beslut i fråga som avses i första stycket får talan icke föras. Lag (1975:948).

37 § 1 mom. Regeringen äger, under förutsättning av ömsesidighet, med annan stats regering träffa sådan överenskommelse, att sjöman som är bosatt i den andra avtalsslutande staten skall erlägga sjömansskatt enligt vad som gäller för här i riket bosatt sjöman. Lag
(1974:777).

37 § 2 mom. har upphävts genom lag (1990:1433).

37 § 3 mom. har upphävts genom förordning (1970:410).