Specialskolförordningen (1965:478)

Bestämmelser om specialskolan finns i skollagen (1985:1100).

Denna förordning innehåller vissa ytterligare föreskrifter om specialskolan. För ordning (1992:809).

Specialskolan har fem skolenheter med regionala upptagningsområden
(regionskolor) och tre skolenheter för elever från hela Sverige
(riksskolor). Förordning (1992:809).

Regionskolorna är

1. Birgittaskolan i Örebro med Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västmanlands och Kopparbergs län som upptagningsområde,
2. Kristinaskolan i Härnösand med Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Väster bottens och Norrbottens län som upptagningsområde,
3. Manillaskolan i Stockholm med Stockholms, Uppsala och Gotlands län som upptag ningsområde,
4. Vänerskolan i Vänersborg med Jönköpings, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsb orgs och Skaraborgs län som upptagningsområde samt
5. Östervångsskolan i Lund med Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och M almöhus län som upptagningsområde.

Regionskolorna är avsedda för döva eller hörselskadade elever som inte på grund av ytterligare funktionshinder eller av annat skäl behöver utbildning med särskilda insatser vid en riksskola.
Förordning (1993:1189).

Riksskolorna är

1. Ekeskolan i Örebro för synskadade elever, samt elever som dessutom är döva, hörselskadade eller utvecklingsstörda,
2. Åsbackaskolan i Gnesta för döva eller hörselskadade elever som också är utvecklingsstörda,
3. Hällsboskolan i Sigtuna för talskadade elever.

Hällsboskolan är också avsedd för döva eller hörselskadade elever som inte kan gå i en regionskola på grund av beteendestörningar eller av andra speciella skäl än sådana ytterligare funktionshinder som avses i första stycket 1 och 2. Förordning (1993:1189).

Vid var och en av riksskolorna finns ett specialpedagogiskt resurscent er. För synskadade finns dessutom ett resurscenter vid en tidigare skolenhet i Solna (Tomtebodaskolans resurscenter).

Resurscentrerna skall främja en allsidig utveckling av barn och ungdomar som är synskadade, döva, hörselskadade eller talskadade.

Verksamheten skall bedrivas från pedagogiska synpunkter och främst omfatta

1. specialpedagogisk utredning och träning för elever med sådana funktionshinder i det offentliga skolväsendet,

2. information, utbildning och fortbildning till elevernas vårdnadshavare och ti ll lärare och annan personal.

Resurscentrerna skall vidare samla och ge information samt följa forskning och u tvecklingsarbete i frågor som rör utbildning av barn och ungdomar med sådana funktionshinder som avses här.

Verksamheten får vid behov omfatta även elever utanför det offentliga skolväsendet och barn som inte börjat skolan.

Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om Tomtebodaskolans resurscenter. Förordning (1993:1189).

har upphävts genom förordning (1986:576).

Sådana uppgifter i fråga om skolhälsovård, som enligt skollagen
(1985:1100) sköts av staten som huvudman för specialskolan, får i stället fullgöras av en kommun eller ett landsting, om styrelsen för skolenheten och kommunen eller landstinget är ense om detta. Förordning
(1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

Döva och hörselskadade elever i specialskolan kan undervisas i särskilda klasser förlagda till grundskolan (externa klasser).

Styrelsen för en skolenhet av specialskolan beslutar om inrättande av externa klasser inom specialskolans upptagningsområde och utövar ledningen av dem.

För externa klasser får Statens institut för handikappfrågor i skolan
(institutet) besluta om avvikelser från föreskrifter i denna förordning eller från andra bestämmelser för specialskolan. Förordning (1991:108 4).

Institutet skall fastställa de blanketter som behövs för verkställigheten av denna förordning. Förordning (1991:1084).

I fråga om utvecklingsstörda elever som tas emot i specialskolan därför att de på grund av synskada, dövhet, hörselskada eller talskada inte kan gå i särskolan skall föreskrifterna i 16--37 a och 43--4 5 §§ tillämpas endast i den mån det är möjligt och lämpligt med hänsyn till elevernas förutsättningar. Förordning (1993:1189).

I denna förordning förstås med synskadat, dövt, hörselskadat eller talskad at barn (elev) sådant barn som på grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eller talskada inte kan följa undervisningen i grund skolan. Med hörselskada avses nedsättning av hörseln och talstörning som orsakats av sådan nedsättning. Annan tal- och språkstörning bete cknas talskada.

11--13 §§ har upphävts genom förordning (1986:576).

har upphävts genom förordning (1976:1034).

har upphävts genom förordning (1986:576).

Arbetet i specialskolan skall bedrivas i så nära överensstämmelse som möjligt med vad som gäller i grundskolan.

Föreskrifterna i 4 kap. 15 § grundskoleförordningen (1988:655)
skall tillä mpas vid specialskolan.

Samlad skoldag får efter beslut av styrelsen för skolenheten och inom ramen för tillgängliga medel införas vid specialskola.

Föreskrifterna i 4 kap. 7 och 8 §§ grundskoleförordningen (1988:655)
skall därvi d tillämpas. Förordning (1988:827).

I specialskolan fördelas årskurserna på lågstadium, mellanstadium och högs tadium enligt följande.

Stadium Synskadade Döva, hörsel-
elever skadade och
talskadade
elever
Lågstadium 3 4
Mellanstadium 4 3
Högstadium 3 3

För en elev eller en grupp av elever får institutet med samtycke av föräldrarna förlänga treårigt låg- eller mellanstadium med en årskurs.

Frågan om förlängning bör bedömas med hänsyn till elevens utveckling oc h till vad som i övrigt är lämpligast för eleven. Förordning
(1991:1084).

Som läroplan för specialskolan gäller 1980 års läroplan för grundskolan med de ändringar och tillägg som Skolverket fastställer med hänsyn till elevernas funktionshinder och bestämmelserna i 17 § andra stycket samt 18, 20, 21, 22, 23 och 28 §§. Förordning (1993:1189).

I timplanerna anges för vart och ett av specialskolans stadier antalet stadieveckotimmar för ämnen, ämnesgrupper och tillval.

I kursplanerna anges för varje ämne, ämnesgrupp eller tillvalskurs undervisningens syfte, mål och huvudmoment.

I läroplanens kommentarmaterial behandlas metoder för och erfarenheter av hur arbetet i skolan kan bedrivas.

För varje skolenhet skall finnas en arbetsplan enligt närmare föreskrift er och riktlinjer i läroplanen.

Vissa bestämmelser om ämnen m. m.

Ämnen på lågstadiet är idrott, matematik, orienteringsämnen, slöjd och sve nska. För synskadade elever tillkommer bild och form, engelska, hemkunskap, maskinskrivning och musik. För döva, hörselskadade och talskadade elever tillkommer bild, rytmik/drama och teckenspråk. I orienteringsämnen ingår samhälls- och naturorien tering samt moment från hemkunskap, slöjd och teknik samt antingen bild eller bild och form.

Ämnen på mellanstadiet är engelska, hemkunskap, idrott, matematik, orienterings ämnen, slöjd och svenska. För synskadade elever tillkommer bild och form, maskinskrivning och musik. För döva, hörselskadade oc h talskadade elever tillkommer bild, rytmik/drama och teckenspråk.

Orienteringsämnena består av samhällsorienterande ämnen i vilka ingår geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt av naturorienterande ämnen i vilka ingår biologi, fysik, ke mi och teknik.

Ämnen på högstadiet är barnkunskap, engelska, hemkunskap, idrott, matematik , orienteringsämnen, slöjd och svenska. För synskadade elever tillkommer bild och form, maskinskrivning och musik. För döva, hörselskadade och talskadade elever tillkommer bild, rytmik/drama och teckenspråk. Orienteringsämnena består av samhällsorient erande ämnen i vilka ingår geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap samt av naturorienterande ämnen i vilka ing år biologi, fysik, kemi och teknik.

På högstadiet anordnas tillvalskurser i ämnena franska, tyska och hemspråk samt tillvalskurser på andra områden som styrelsen för skolenheten bestämmer enligt närmare föreskrifter i läroplanen. På högstadiet me ddelas undervisning i ämnena engelska och matematik enligt skilda kurser (allmän och särskild kurs).

Sedan upplysningar lämnats av skolan och efter samråd med eleven väljer elevens föräldrar tillvalskurs och kurs i engelska och matematik. För årskurs 10 får treårig kurs i språk väljas endast om eleven i lä gre årskurs deltagit minst ett år i den treåriga utbildningen i språket.
Förordning (1986:576).

Om särskilda skäl föreligger, får styrelsen för skolenheten jämka mellan stadierna i den föreskrivna fördelningen av antalet stadieveckotimmar i ämnen och ämnesgrupper. Den sammanlagda tiden för ett ämnee ller en ämnesgrupp i specialskolan får dock inte ändras.

Fria aktiviteter anordnas

1. på mellanstadiet under tid som motsvarar två stadieveckotimmar och

2. på högstadiet under tid som motsvarar fem stadieveckotimmar.

Om en elevs vårdnadshavare eller en av dem har ett annat språk än svenska som modersmål och använder det språket i sitt umgänge med eleven på sådant sätt att det språket utgör dagligt umgängesspråk fö r eleven
(hemspråk), skall hemspråksundervisning anordnas, förutsatt dessutom att

1. eleven har grundläggande kunskaper i hemspråket och

2. eleven behöver och önskar få hemspråksundervisning.

Hemspråksundervisning utgörs av undervisning i hemspråket som ämne samt studieha ndledning på hemspråket i annat eller andra ämnen.

Föreskrifterna i 5 kap. 5--10 och 12 §§ grundskoleförordningen
(1988:655) skall tillämpas vid specialskolan. Förordning (1988:827).

Föreskrifterna om undervisning i samhällsorienterande och naturorienter ande ämnen i punkten 6 femte--sjunde styckena i föreskrifterna för timplaner i 1980 års läroplan för grundskolan skall tillämpas vid specialskolan. Förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1970:327).

I specialskolan anordnas studie- och yrkesorientering.

För varje elev i specialskolan anordnas praktisk arbetslivsorientering under 6--10 veckor.

En elev som inte kan tillägna sig praktisk arbetslivsorientering får i stället erhålla lämplig praktisk sysselsättning inom skolenheten.

Föreskrifterna om friluftsdagar i 4 kap. 5 § grundskoleförordningen
(1988:6 55) skall tillämpas vid specialskolan.

En friluftsdag får tas i anspråk för att bereda eleverna en längre sammanhängand e ledighet. Förordning (1991:1084).

Av 7 kap. 4 § skollagen (1985:1100) framgår att utbildningen i special skolan skall vara avgiftsfri för eleverna och att dessa utan kostnad skall ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning.

I specialskolorna används läromedel med den innebörd som anges i 1 kap.
2 § grun dskoleförordningen (1988:655). Särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller ett kursmoment enligt läroplanen och som är ägnade att ge fasthet och sammanhang i s tudierna.
Förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

Klasser m. m.

Eleverna fördelas på klasser och grupper. Klasser sammanförs till arbetsen heter. Till en arbetsenhet kan föras två eller flera klasser i en årskurs, i flera årskurser på samma stadium eller i flera årskurser på olika stadier vid en skolenhet.

Styrelsen för skolenheten bör verka för att eleverna fördelas så, att klasserna erhåller en så allsidig social sammansättning som möjligt.

Lärotider m. m.

Läsåret omfattar 40 veckor (280 dagar).

En lektion omfattar 40 minuter.

I fråga om lärotider m. m. skall i övrigt 4 kap. 4, 6, 9, 11, 12 och 15
§§ grund skoleförordningen (1988:655) tillämpas vid specialskolan.
Förordning (1992:809).

Schema m. m.

Föreskrifterna om schema i 4 kap. 3 § grundskoleförordningen
(1988:655) sk all tillämpas vid specialskolan.

Rektor skall efter samråd med lärarna fastställa plan för friluftsverksamheten. Förordning (1988:827).

Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för

1. elever som har ett annat språk än svenska som hemspråk,
2. elever som har svenska som hemspråk och som har tagits in från skolor i utlan det,
3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt hemspråk.

Undervisning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som behöver und ervisningen. Förordning (1992:809).

Stödundervisning får anordnas i stället för undervisningen enligt timplanen eller som komplement till sådan undervisning för elever, som önskar ändra studieinriktning eller som i övrigt har behov av extra stöd från skolans sida under viss begränsad tid.

Stödundervisning kan också ges elever som företräder eleverna vid sådan samverka n som avses i 62 a § samt elevskyddsombud, om de gått miste om lektioner på grund av sina uppdrag och behöver stödundervisning .
Förordning (1991:1084).

För elever som har behov av särskilt stöd anordnas specialundervisning inom arbetsenheten eller klassen eller jämsides med vanlig undervisning. Sistnämnda form av specialundervisning skall samordnas med vanlig undervisning (samordnad specialundervisning).

Föreskrifter om möjlighet till särskild läkarundersökning finns i 14 kap. 3 § an dra stycket skollagen (1985:1100).

Frågor om uttagning avgörs av rektor. Har rektor och elevens föräldrar olika up pfattningar om lämpliga åtgärder, skall ärendet överlämnas till styrelsen för skolenheten för avgörande. Förordning (1991:1084) .

I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild und ervisning.

Huvudmannen för ett sjukhus, ett barnhem eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvud män kommer överens om det.

Bestämmelser i denna förordning om styrelsen för skolenheten gäller i tillämplig a delar också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. Förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1986:576).

Föreskrifterna om anpassad studiegång i 5 kap. 21 §
grundskoleförordninge n (1988:655) skall tillämpas vid specialskolan.
Förordning (1988:827).

I 3 kap. 4 § skollagen (1985:1100) finns föreskrifter om intagning av eleve r i specialskolan. Förordning (1991:1084).

En styrelse som beslutat ta in en elev i specialskolan skall placera eleven vid skolenheten. Om det är lämpligare, får eleven placeras vid någon annan skolenhet. Beslut härom meddelas av styrelsen för denna skolenhet efter framställning från den styrelse som beslutat ta in eleven.

Beslut att flytta en elev till någon annan skolenhet meddelas av styrelsen för d enna skolenhet efter framställning från styrelsen för den skolenhet vid vilken eleven är placerad.

Styrelsen för en skolenhet får i enskilda fall medge att ett barn tas emot i specialskolan, trots att barnet inte är bosatt i Sverige, om

1. barnet vistas i Sverige i avvaktan på beslut i ärende om uppehållstillstånd e ller under liknande omständigheter eller

2. det finns andra särskilda skäl, såsom att barnet är svenskspråkigt.

Elever som tas emot i specialskolan med stöd av denna paragraf har inte rätt att av statliga medel få ersättning för resor mellan skolan och hemorten i utlandet. Förordning (1992:809).

41 och 42 §§ har upphävts genom förordning (1986:576).

Föreskrifterna om uppflyttning, betyg och prövning i 6 kap. 3--21 och 26 § § grundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas vid specialskolan. Därvid skall föreskrifter om årskurserna 7, 8 och 9 i stället gälla årskurserna 8, 9 och 10 i specialskolan. Förordning
(1988:827).

Om en elev på grund av sjukdom eller av någon annan orsak inte kan del ta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan. Styrelsen för skolenheten får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas.

Om särskilda skäl föreligger, får rektor bevilja en elev ledighet högst 30 dagar under läsåret utöver föreskrivet antal lovdagar.

Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från lektioner och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektor beslutar om sådan ledighet. Fö rordning (1992:809).

Elevernas uppförande m. m.

Eleverna skall rätta sig efter de ordningsregler som utfärdas av styrelsen för skolenheten eller rektor.

Föreskrifterna om åtgärder för elevers tillrättaförande i 6 kap. 24 och 25 §§ g rundskoleförordningen (1988:655) skall tillämpas vid specialskolan. Förordning (1988:827).

har upphävts genom förordning (1986:576).

har upphävts genom förordning (1975:159).

har upphävts genom förordning (1986:576).

har upphävts genom förordning (1975:159).

har upphävts genom förordning (1986:576).

Styrelsen skall ha allmän tillsyn över och vård om skolenhetens angelägenh eter.

Styrelsen får uppdra åt rektor att besluta på styrelsens vägnar i visst äre nde eller viss grupp av ärenden.

Beslut som rektor fattar på grund av uppdrag enligt första stycket skall anmäla s vid styrelsens nästa sammanträde.

I viktigare frågor rörande elevernas uppförande och ordning bör styrelsen samarbeta med socialnämnden.

I frågor rörande elevernas fritidssysselsättning bör styrelsen samarbeta med socialnämnden eller annan kommunal nämnd som handlägger sådana frågor och med ungdomsorganisationerna på orten.

Styrelsen består av ordförande och sex andra ledamöter.

Ordföranden och ledamöterna samt ersättare utses av institutet för högst fyra å r.

Styrelsen väljer vice ordförande. Rektor är föredragande i styrelsen.
Förordning (1991:1084).

har upphävts genom förordning (1970:579).

Ledamot av styrelsen får inte närvara vid handläggningen av ärenden som per sonligen rör honom själv eller någon honom närstående som avses i 4 kap. 13 § 2 rättegångsbalken.

Två personalföreträdare har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens s ammanträden. Därvid tillämpas föreskrifterna om jäv i 13 §
personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Personalföreträdarna och ersättare för dem utses för ett år i sänder av styrels en efter förslag av de arbetstagarorganisationer som har medlemmar bland de anställda vid specialskolan. Organisationerna skall om möjlig t avge ett gemensamt förslag. Förordning (1988:827).

Vid handläggning av frågor om yrkesval eller praktisk utbildning för döva, hörselskadade eller talskadade elever har konsulenten för döva rätt att närvara och delta i överläggningarna men inte i besluten.

Styrelsen bör bereda representant för föräldraförening tillfälle att närvara vid styrelsens sammanträden.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden.

Konsulenten för döva skall underrättas om sammanträde vid vilket fråga som avses i 58 § första stycket skall behandlas.

Styrelsen är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst tr e andra ledamöter är närvarande. Förordning (1986:996).

Vid sammanträde med styrelsen förs protokoll. Förordning
(1986:996).

I 62 a och 62 c--62 e §§ finns allmänna föreskrifter om samverkan mellan ol ika intressegrupper och särskilda föreskrifter om elevvårdskonferens och klassråd. Förordning (1991:1084).

Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom rektors arbetsom råde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena.

Detta gäller i den mån det inte enligt författning eller kollekti vavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av en viss fråga.
Förordning (1991:1084).

har upphävts genom förordning (1991:1084).

För varje skolenhet skall det finnas en elevvårdskonferens för att behand la elevvårdsfrågor.

I elevvårdskonferensen skall som ledamöter ingå

1. rektor,
2. den studierektor som ansvarar för den berörde elevens studier,
3. företrädare för elevvården,
4. berörd klassföreståndare och annan berörd personal.

Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen.

Rektor eller den arbetstagare som rektor utser är ordförande.

Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och y ttrar sig vid sammanträdena. Förordning (1991:1084).

Elevvårdskonferensen är beslutför när mer än hälften av ledamöterna är nä rvarande.

Vid sammanträde med elevvårdskonferensen förs protokoll. Förordning
(1991:1084).

För varje klass i specialskolan skall det finnas ett klassråd, om styrels en bedömer det lämpligt.

Ledamöter i klassrådet är samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare.

Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens eleve r. Förordning (1991:1084).

Personal vid specialskolan tillsätts av styrelsen för skolenheten.

För ordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

För ledningen av utbildningen i specialskolorna skall det finnas rektorer. För att biträda rektorerna skall det finnas studierektorer.

Vid varje skolenhet finns det en tjänst som rektor och minst en tjänst som studierektor.

Behörig till en sådan tjänst är den som uppfyller kraven i 2 kap. 2 §
andra stycket skollagen (1985:1100).

När styrelsen för en skolenhet avser att anställa en rektor eller en studierektor skall 6--8 §§ anställningsförordningen (1994:373)
tillämpas. Förordning (1994:890).

Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan.

De t åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

I fråga om eleverna skall rektorn särskilt

-- se till att eleverna får vård såväl i skolarbetet som under fritiden,

-- utöva tillsyn över elever som får undervisning utanför skolenheten,

-- i samråd med vårdnadshavarna och berörda myndigheter verka för lämplig arbets placering eller fortsatt utbildning efter avslutad skolgång i specialskolan. Förordning (1992:809)

har upphävts genom förordning (1992:809).

Styrelsen för skolenheten skall besluta i fråga om rektors och studier ektors undervisningsskyldighet. Förordning (1992:809).

Rektor och studierektor är skyldiga att medverka vid lärarutbildning. Föror dning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1986:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

För lärare med en tjänst som tillsatts med konstitutorial eller med ett såd ant förordnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas skall tjänstgöringen tills vidare vara förlagd ti ll en viss specialskola. Förläggningen av tjänstgöringen får ändras om det fordras på grund av omorganisation av specialskolan eller om det a nnars finns särskilda skäl till det. Förordning (1992:809).

Lärare är skyldiga att fullgöra uppgifter som hör samman med den ut bildning som deras tjänstgöring omfattar samt andra uppgifter som ligger inom ramen för deras yrkeskvalifikationer och som stä mmer överens med deras roll enligt läroplan eller föreskrifter i andra författningar.
Förordning (1992:809).

En lärare är på uppdrag skyldig att

1. vara klassföreståndare enligt 77 §,
2. vara huvudlärare samt att förestå institution,
3. biträda vid lärarutbildning vid den specialskola där läraren tjänstgör. Föror dning (1992:809).

Klassföreståndaren har det allmänna ansvaret för en klass eller en särskild undervisningsgrupp. Klassföreståndaren skall särskilt leda elevvården inom klassen.

Klassföreståndaren skall biträda skolledningen i frågor som rör klassen eller gr uppen. Förordning (1992:809).

I en lönetjänst som lärare får det som fyllnadstjänstgöring ingå tj änstgöring som lärare vid någon annan skolform inom det offentliga skolväsendet. I en tjänst som lärare i musik får det även ingå fy llnadstjänstgöring vid en kommunal musikskola. Förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

En lärare med en tjänst som tillsatts med konstitutorial eller med ett föro rdnande på vilket äldre bestämmelser om konstitutorial skall tillämpas skall, om det inte finns särskilda skäl till avvikelse, ha före träde till tjänstgöring vid den specialskola där tjänsten är inrättad framför

1. i tjänsten yngre sådana lärare,
2. lärare som är förordnade tills vidare eller har tidsbegränsat förordnande,
3. lärare vid andra skolor eller läroanstalter. Förordning (1992:809).

Vid tillsättning av tjänst som lärare skall föreskrifterna om anställning av lärare i 2 kap. 3--5 §§ skollagen (1985:1100)
tillämpas, om något annat inte följer av andra stycket.

Timlärare som uppfyller kraven enligt 2 kap. 4 § skollagen får förordnas tills vidare längst till en viss tidpunkt under läsåret.

I annat fall skall förordnandet meddelas tills vidare dock längst till en viss tidpunkt under terminen.

När en lärartjänst skall tillsättas bör styrelsen för skolenheten anmäla detta till den offentliga arbetsförmedlingen, om det inte framstår som onödigt. Om ingen sådan anmälan görs skall tjänsten förklaras ledig genom anslag i vederbörande skola.
Förordning (1993:551).

har upphävts genom förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

83--85 §§ har upphävts genom förordning (1967:252).

I 14 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att d et för skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska.

Vid specialskolan finns tjänster för annan personal i mån av behov och tillgång på medel.

Vid tillsättning av tjänster som avses i denna paragraf skall bestämmelserna om tillsättning i 80 § tredje stycket tillämpas.
Förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1982:745).

har upphävts genom förordning (1991:1084).

har upphävts genom förordning (1986:576).

91--97 §§ har upphävts genom förordning (1991:1084).

har upphävts genom förordning (1978:619).

Vikariat m. m.

Vikariat på tjänster som rektor och studierektor får tidsbegränsas utan de begränsningar som anges i lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Förordning (1992:809).

En lärare har rätt att på begäran få tjänstgöringsbetyg. För lärare som u nder läsåret tjänstgjort högst 60 dagar får i stället intyg utfärdas om tjänstgöringens art och omfattning. Förordning (1992:809).

har upphävts genom förordning (1991:1084).

Beslut av styrelsen för en skolenhet i personalärenden enligt denna förordning får överklagas hos institutet, om beslutet gäller

1. fråga om att tillsätta en tjänst eller ett vikariat,
2. ändring av tjänstgöringens förläggning för en lärare med stöd av 74 §,
3. en lärares fyllnadstjänstgöring.

Beslut i andra ärenden enligt denna förordning än personalärenden får överklagas hos institutet. Förordning (1993:551).

har upphävts genom förordning (1991:1084).

Beslut av institutet i ett överklagat ärende får inte överklagas.

Beslut av institutet i andra ärenden enligt denna förordning får överklagas hos regeringen. Förordning (1991:1084).

har upphävts genom förordning (1991:1084).

Av 23 § förvaltningslagen (1986:223) följer att en skrivelse med överklag ande skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet.
Förordning (1987:720).