2 kap. Kammarsammanträden

Talmannen leder kammarens sammanträden. Han eller hon får vid överläggning i ett ämne som är upptaget på föredragningslistan inte yttra sig i sakfrågan. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelse 2.1.1 Vid ledningen av kammarens sammanträden biträds talmannen av en kammarsekreterare. Lag (2009:176) .

Talmannen får överlåta åt en vice talman att leda ett sammanträde. Om talmannen och samtliga vice talmän har förhinder, leds sammanträdet av den av de närvarande ledamöterna som har varit ledamot av riksdagen längst tid. Om två eller flera har tillhört riksdagen lika länge, har den äldste av dem företräde. Detsamma skall gälla, innan talmannen och vice talmännen har valts. Vad som enligt 1 § gäller om begränsning i talmannens yttranderätt skall tillämpas också på vice talmännen och annan ledamot som leder ett sammanträde med kammaren. Lag (2003:180) .

För varje ledamot skall det finnas en särskild plats i plenisalen. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelse 2.3.1 Ledamöterna tar plats i plenisalen valkretsvis. Särskilda platser skall finnas för talmannen och vice talmännen samt för statsråden. Lag (2003:180) .

Riksdagen får besluta att ett sammanträde ska hållas inom stängda dörrar, om det krävs med hänsyn till rikets säkerhet eller i övrigt till förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Om regeringen vid ett sammanträde ska lämna information till riksdagen, får även regeringen besluta om stängda dörrar på samma grunder som riksdagen. En ledamot eller tjänsteman i riksdagen får inte obehörigen röja vad som har förekommit vid ett sammanträde inom stängda dörrar. Riksdagen får dock besluta att i ett särskilt fall helt eller delvis upphäva tystnadsplikten. Lag (2010:1411) . Tilläggsbestämmelse 2.4.1 I plenisalen skall det finnas särskilda platser för åhörare. Åhörare som uppträder störande får genast utvisas. Om oordning uppstår bland åhörarna, får talmannen utvisa samtliga åhörare. Besökare till åhörarläktaren skall på uppmaning lämna in ytterkläder och väskor samt föremål som kan användas för att störa ordningen i plenisalen. Den som inte följer en sådan uppmaning får vägras tillträde till åhörarläktaren. Under besöket på åhörarläktaren förvaras de inlämnade tillhörigheterna i särskilda utrymmen. Bestämmelser om säkerhetskontroll finns i lagen (1988:144) om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Lag (2006:127) .

Kammaren sammanträder på kallelse av talmannen om inte annat föreskrivs i regeringsformen eller denna lag. Av kallelsen skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande. Kallelsen skall anslås i riksdagens lokaler senast klockan 18 dagen före sammanträdet och minst fjorton timmar i förväg. Om det finns synnerliga skäl, får kallelsen dock anslås senare. I så fall får sammanträdet hållas endast om mer än hälften av riksdagens ledamöter medger det. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelser 2.5.1 Talmannen beslutar om annonsering av kammarens sammanträden och av övrig verksamhet i riksdagen. Lag (2006:885) . 2.5.2 När ett val skall förrättas, anges detta särskilt i kallelsen. Lag (2003:180) .

Talmannen beslutar efter samråd med riksdagsstyrelsen vilka uppehåll i kammarens arbete om en vecka eller längre tid som skall förekomma under pågående riksmöte. Om regeringen har beslutat om extra val, får talmannen på begäran av regeringen besluta att ett uppehåll skall göras i kammarens arbete under återstoden av valperioden. Talmannen får besluta att avbryta ett uppehåll i kammarens arbete. Ett sådant beslut skall fattas om regeringen eller minst etthundrafemton av ledamöterna begär det. Talmannen skall kalla kammaren till ett sammanträde som skall hållas inom tio dagar från det att en sådan begäran framställdes. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelse 2.6.1 Meddelande om tidpunkten för det första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll i kammararbetet avbryts skall offentliggöras. Kammarkansliet skall skicka ut underrättelser till riksdagsledamöterna om tidpunkten för ett sådant sammanträde med kammaren. Lag (2003:180) .

Talmannen skall till varje sammanträde låta upprätta en föredragningslista över alla ärenden som vilar på kammarens bord. Undantag får göras för ett ärende som antas bli behandlat inom stängda dörrar. Av föredragningslistan skall det framgå om sammanträdet är ett arbetsplenum vid vilket utskottsbetänkanden får tas upp till avgörande. Vid sammanträdet skall ärendena behandlas i den ordning de har tagits upp på föredragningslistan. Med ärende jämställs val som skall förrättas vid sammanträdet. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelser 2.7.1 Yrkande om folkomröstning i en grundlagsfråga, statsministeromröstning enligt 6 kap. 3 § regeringsformen, förslag till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring förs upp som första punkt på föredragningslistan. Om det finns mer än ett sådant ärende, tas de upp i den ordning de nu har angetts. När det gäller ordningen mellan en statsministeromröstning och ett yrkande om misstroendeförklaring gäller detta endast om inte talmannen bestämmer annat. I övrigt tas ärendena upp i följande ordning, om inte talmannen bestämmer annat: 1. val, 2. propositioner samt skrivelser från regeringen, 3. framställningar och redogörelser från andra riksdagsorgan än utskott, 4. motioner, 5. EU-dokument som avses i 10 kap. 5-6 och 8 §§, 6. utskottsbetänkanden och utlåtanden som avses i 10 kap. 5-6 och 8 §§ i den ordning utskotten anges i tilläggsbestämmelse 4.2.1. Lag (2010:1411) . 2.7.2 På föredragningslistan skall det anges att ett ärende avses bli bordlagt, hänvisat till utskott eller avgjort. Om ett utskott eller talmannen har föreslagit att ett ärende skall avgöras efter endast en bordläggning, skall det anmärkas särskilt. Lag (2003:180) . 2.7.3 Bestämmelser om anteckning på föredragningslistan för särskilda fall finns i tilläggsbestämmelserna 2.10.1, 3.6.2, 5.1.2 och 6.1.2. Lag (2003:180) . 2.7.4 Föredragningslistan skall finnas tillgänglig i plenisalen och i övrigt på det sätt som talmannen bestämmer. Lag (2003:180) .

Beslut att ett sammanträde skall avslutas eller att ett uppehåll skall göras i ett pågående sammanträde fattas av kammaren utan föregående överläggning. Lag (2003:180) .

Talmannen ställer proposition till beslut med anledning av de yrkanden som lagts fram. Om talmannen finner att ett yrkande strider mot grundlag eller mot denna lag, ska han eller hon vägra att ställa proposition och ange skäl för denna vägran. Om kammaren ändå begär proposition, ska talmannen hänvisa frågan till konstitutionsutskottet för avgörande. Talmannen får inte vägra att ställa proposition om utskottet har förklarat att ett yrkande inte strider mot grundlag eller mot denna lag. Det som föreskrivs i första stycket om prövning av ett yrkandes grundlagsenlighet gäller inte frågan om huruvida 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen är tillämpligt på ett visst lagförslag. Lag (2010:1411) .

Vid ett sammanträde får varje ledamot och varje statsråd, med de undantag som föreskrivs i denna lag, fritt yttra sig i alla frågor som är under behandling och om lagligheten av allt som tilldrar sig vid sammanträdet. Statschefen får avge ämbetsförklaring inför kammaren. Talmannen får efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna besluta att en debatt utan samband med annan handläggning skall äga rum vid ett sammanträde med kammaren. En sådan debatt får begränsas till ett särskilt ämne eller delas in i avsnitt efter ämne. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelse 2.10.1 Ett meddelande om en debatt enligt 10 § tredje stycket skall tas upp på föredragningslistan till det sammanträde då debatten skall äga rum. Lag (2003:180) .

Ingen får vid ett sammanträde delta i behandlingen av ett ärende som personligen rör honom eller henne eller någon närstående. Ett statsråd får dock delta i överläggningen i ett ärende som rör hans eller hennes tjänsteutövning. Lag (2003:180) .

Ingen får vid ett sammanträde uttala sig otillbörligt om någon annan eller använda personligen förolämpande uttryck eller i övrigt i ord eller handling uppträda på ett sätt som strider mot god ordning. Den som har ordet skall begränsa sitt anförande till det ämne som behandlas. Om någon bryter mot bestämmelserna i första eller andra stycket och inte rättar sig efter talmannens erinran, får talmannen ta från honom eller henne ordet för den pågående överläggningen. Lag (2003:180) .

Talmannen skall samråda med de särskilda företrädarna för partigrupperna om uppläggningen av kammarens överläggningar. Lag (2003:180) .

Riksdagen får i en tilläggsbestämmelse begränsa antalet anföranden som en talare får hålla under överläggningen i en fråga samt tiden för varje anförande. Därvid får skillnad göras mellan olika kategorier av talare, såsom statsråd och företrädare för majoritet eller minoritet i utskott eller för partigrupp, samt mellan talare som har gjort en förhandsanmälan inför en överläggning och talare som inte har gjort det. En sådan begränsning i yttranderätten får på förslag av talmannen beslutas också särskilt i samband med överläggningen i en viss fråga. Beslutet fattas utan föregående överläggning. Var och en som vill yttra sig i en fråga skall dock få tala minst fyra minuter. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelser 2.14.1 Den som önskar ordet vid en överläggning i kammaren skall om möjligt anmäla detta till kammarkansliet senast klockan 16.30 dagen före det sammanträde då överläggningen skall inledas. Anmälan skall innehålla den beräknade tiden för anförandet. Ett anförande från en ledamot som inte gjort förhandsanmälan enligt första stycket får inte överstiga fyra minuter, om inte talmannen finner skäl att medge längre tid. Ett nytt anförande från den som tidigare haft ordet för anförande vid överläggningen i en viss fråga får inte överstiga två minuter. Bestämmelserna i första-tredje styckena skall inte tillämpas när en interpellation eller en fråga besvaras. Lag (2003:180) . 2.14.2 Talmannen bestämmer efter samråd med de särskilda företrädarna för partigrupperna om tiden för anföranden i en särskilt anordnad debatt enligt 10 § tredje stycket. Lag (2003:180) .

Talmannen bestämmer ordningen mellan dem som före överläggningen i en viss fråga har anmält att de vill yttra sig. De som begär ordet under överläggningen yttrar sig i anmälningsordning. Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan får talmannen medge att 1. ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet för ett anförande och 2. ett statsråd eller en ledamot som redan har hållit ett anförande får ordet för en replik med anledning av en föregående talares anförande. Lag (2012:393) . Tilläggsbestämmelser 2.15.1 Oberoende av talarordningen och utan förhandsanmälan kan ett statsråd som inte tidigare har hållit ett anförande vid överläggningen i en viss fråga få ordet för ett anförande om högst tio minuter. En replik begärs i omedelbar anslutning till anförandet. Tiden för en replik får inte överstiga två minuter, om inte talmannen av särskilda skäl medger en utsträckning till fyra minuter. Varje talare kan få avge två repliker på samma huvudanförande. Har talmannen redan beviljat en talare rätt till replik, får talaren yttra sig innan ett statsråd håller ett anförande som bryter talarordningen. Lag (2012:393) . 2.15.2 Oberoende av talarordningen får en ledamot under överläggningen i en fråga instämma med föregående talare utan att ange skäl. Lag (2003:180) . 2.15.3 Den som yttrar sig skall tala från talarstolen eller från sin plats i plenisalen. Talmannen får dock anvisa en annan plats i plenisalen. Lag (2003:180) .

Vid sammanträdena förs fullständiga protokoll. Ingen får tala utanför protokollet. Vid justering av ett protokoll får beslut inte ändras. Kammarens protokoll samt de handlingar som hör till detta protokoll skall tryckas, om de inte skall hållas hemliga enligt särskilda föreskrifter. Lag (2003:180) . Tilläggsbestämmelser 2.16.1 Ett yttrande vid ett sammanträde skall upptecknas stenografiskt, skrivas ut och utan dröjsmål göras tillgängligt på kammarkansliet. Om talaren inte har gjort någon anmärkning mot utskriften senast klockan 12 den tredje vardagen, lördagar oräknade, efter sammanträdet, anses han eller hon ha godkänt den. Om talaren justerar utskriften, bör han eller hon anteckna sitt namn eller sin signatur på den. Lag (2003:180) . 2.16.2 Ett protokoll justeras av kammaren på femte vardagen efter sammanträdet, om riksdagen sammanträder då, och annars vid det närmast följande sammanträdet. Ett protokoll som inte kan justeras inom en månad, justeras vid den tidpunkt som talmannen bestämmer. Protokollet justeras inför de ledamöter som är närvarande. Vid justeringen får en ledamot begära beriktigande av protokollet i fråga om ett yttrande som en annan ledamot har godkänt enligt 2.16.1. Lag (2003:180) .