10 kap. Inlösen av rätt till utmål

1 §

Utmål med vad därtill hör får helt eller till viss andel tagas i anspråk genom inlösen, 1. om det skulle innebära betydande teknisk och ekonomisk fördel att utnyttja utmålet gemensamt med ett eller flera andra utmål och sådant utnyttjande är av väsentligt intresse från allmän synpunkt, eller 2. om det är av synnerlig vikt från allmän synpunkt att fyndighet som hör till utmålet undersökes eller bearbetas eller, i fall då sådan fyndighet är föremål för bearbetning, att den utnyttjas på annat sätt eller i större omfattning samt härigenom vinnes betydande teknisk och ekonomisk fördel. I fråga om inlösen gäller expropriationslagen (1972:719) i tillämpliga delar, i den mån ej annat följer av 2--10 §§.

2 §

Tillstånd till inlösen enligt 1 § första stycket 1 får ges endast den som innehar annat av utmålen till minst hälften. Vill flera lösa enligt 1 § första stycket 1 eller 2, skall företräde ges åt den som har de bästa förutsättningarna att idka gruvdrift på platsen.

3 §

Ersättningen för utmål som löses kan bestämmas att helt eller delvis utgå som en årlig avgäld, om fyndighetens storlek och beskaffenhet ej kan bedömas med tillräcklig säkerhet. På yrkande av den ersättningsberättigade skall så ske, om det ej är uppenbart att utredningen ger tillräckligt underlag för att bestämma engångsersättning.

4 §

Avgäld erlägges i form av fast avgift och produktionsavgift. Produktionsavgiften beräknas med hänsyn till mängden eller värdet av de mineral som varje år brytes och uppfordras inom utmålet. Från produktionsavgiften för visst år skall avräknas ett belopp som motsvarar den fasta avgiften för året. Grunderna för avgälden fastställes för tjugo år i sänder. Part kan under det näst sista året av varje tjugoårsperiod påkalla omprövning av grunderna för avgälden. Har icke talan därom väckts inom angiven tid, skall avgälden under följande period utgå efter oförändrade grunder.

5 §

Den ersättningsskyldige skall hos länsstyrelsen ställa säkerhet för avgälden. Vid övergång av rätten till utmålet svarar förvärvaren för avgälden. Förre innehavaren är fri, när förvärvaren ställt säkerhet som avses i första stycket.

6 §

Vinnes sådan kännedom om fyndigheten att dess storlek och beskaffenhet kan bedömas med tillräcklig säkerhet, skall på talan av part avgälden upphöra och det inlösta utmålets återstående värde bestämmas. Detsamma gäller när regelbunden gruvdrift pågått under sammanlagt minst tio år, såvida det ej är uppenbart att sådan kännedom fortfarande saknas. Det belopp vartill värdet bestämmes skall betalas på en gång. Om skäl föreligger, kan dock förordnas att beloppet skall erläggas genom årliga avbetalningar under viss tid, högst tjugo år. I samband med avbetalning skall erläggas ränta på utestående kapitalbelopp. Upphör rätten till utmålet enligt 6 kap. 9, 10 eller 13 §, skall avgälden omedelbart upphöra och utmålets återstående värde bestämmas. Det belopp vartill värdet bestämmes skall betalas på en gång.

7 §

Mål om inlösen eller ersättning enligt detta kapitel upptages av den fastighetsdomstol inom vars område utmålet eller större delen därav ligger. Gäller saken flera utmål som är belägna inom olika fastighetsdomstolars områden och bör utmålen vid bestämmande av ersättningen lämpligen behandlas som en enhet, upptages målet av den av fastighetsdomstolarna som regeringen eller, efter regeringens förordnande, annan myndighet bestämmer. Lag (1974:892) .

Lag (1974:892)

8 §

I mål om inlösen är den lösande icke skyldig att svara för kostnad som motparten i målet nedlagt på undersökning av fyndigheten i vidare mån än arbetet uppenbarligen är till nytta för den lösande. I mål om beloppet av avgäld som enligt fastställda grunder skall utgå för visst år tillämpas allmänna regler om rättegångskostnad. I mål om ny prövning av grunderna för avgäld enligt 4 § andra stycket och mål enligt 6 § får om särskilda omständigheter föranleder det förordnas, att den ersättningsberättigade själv skall vidkännas sina rättegångskostnader vid fastighetsdomstolen.

9 §

Har i mål om inlösen bestämts att ersättning skall utgå med såväl engångsbelopp som avgäld, skall vid tillämpning av bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriationsersättningens erläggande och expropriationens fullbordande engångsbeloppet anses som slutlig ersättning. Om ersättningen icke till någon del bestämts att utgå som ett engångsbelopp, skall den lösande anmäla detta till länsstyrelsen sedan samtliga frågor i saken slutligt avgjorts. I fråga om sådan anmälan äger 6 kap. 9 § första stycket andra punkten expropriationslagen motsvarande tillämpning. Inlösen anses icke fullbordad förrän säkerhet som anges i 5 § blivit ställd.

10 §

Vill någon för inlösen av utmål undersöka utmålet genom mätning, grävning, borrning, sprängning eller annan liknande åtgärd, får Sveriges geologiska undersökning föreskriva att tillträde till utmålet för sådan undersökning skall lämnas under viss tid. Undersökningen skall utföras så att minsta skada och intrång vållas. Byggnad får icke uppföras och väg icke byggas i vidare mån än som oundgängligen kräves för undersökningen. Resultatet av undersökningen skall tillhandahållas gruvinnehavaren. Föranleder undersökningen skada eller intrång, skall ersättning härför utgå. Talan om ersättning väckes vid den fastighetsdomstol inom vars område utmålet eller större delen därav ligger. Lag (1982:485) .

Lag (1982:485)