Lag (1978:160) om vissa rörledningar

En rörledning för transport av råolja eller produkt av råolja eller av annan vätska eller gas som är ägnad att användas som bränsle får inte dras fram eller användas utan särskilt tillstånd (koncession). Koncession krävs även för att dra fram och använda en rörledning för transport av koldioxid som ska lagras geologiskt. Bestämmelser om naturgasledningar finns i naturgaslagen (2005:403).

Koncession krävs inte för en ledning som

1. har eller avses få en längd av högst 20 kilometer,
2. huvudsakligen ska nyttjas för tillgodoseende av enskilda hushålls behov, eller
3. uteslutande ska nyttjas inom en hamn eller ett industriområde.

Regeringen får i ett enskilt fall medge undantag från koncessionsplikt. Lag (2012:432).

I ledning ingår för driften erforderliga tillbehör och anordningar.

Fråga om koncession prövas av regeringen.

Ansökan om koncession ges in till den myndighet som regeringen bestämmer. Den som söker koncession skall erlägga ansökningsavgift i enlighet med vad regeringen föreskriver. Lag (1982:486).

Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att ledningen dras fram och används och sökanden är lämplig att utöva verksamhet som avses med koncessionen.

Koncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

Vid koncessionsprövning ska 2-4 kap. och 5 kap. 3-5 och 18 §§ miljöbalken tillämpas.

För verksamheter och åtgärder som ska prövas för en koncession ska

1. frågan om verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan avgöras i ett särskilt beslut enligt
6 kap. 26-27 §§ miljöbalken efter att en undersökning enligt 6 kap. 23-25 §§ har gjorts, om annat inte följer av undantagen i
6 kap. 23 § andra stycket,

2. en specifik miljöbedömning göras, information lämnas och samordning ske enligt 6 kap. 28-46 §§ miljöbalken, om en betydande miljöpåverkan kan antas, och

3. ett förenklat underlag tas fram enligt 6 kap. 47 § miljöbalken, om länsstyrelsen beslutar att en betydande miljöpåverkan inte kan antas. Lag (2025:773).

Koncession ska avse ledning med en i huvudsak bestämd sträckning och gälla viss tid. Giltighetstiden får bestämmas till längst 40 år. Lag (2012:432).

Koncessionens giltighetstid får efter ansökan av koncessionshavaren förlängas med 40 år i taget. Om det finns särskilda skäl eller om sökanden begär det, får dock en kortare tid bestämmas.

I ett ärende om förlängning av giltighetstiden ska 4 §
tillämpas.

En ansökan om förlängning av giltighetstiden ska göras senast två år före koncessionstidens utgång. Om koncessionshavaren har ansökt om förlängning inom den angivna tiden, fortsätter koncessionen att gälla till dess att ansökan har prövats slutligt. Lag (2012:432).

En koncession skall förenas med de villkor som behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt, såsom att trygga säkerheten, skydda människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter och främja en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och andra resurser.

Som villkor för koncession får föreskrivas att staten skall ha rätt att deltaga i verksamheten eller att koncessionshavaren skall utge särskild avgift till staten eller iakttaga annat liknande villkor.

Vidare får som villkor för koncession föreskrivas att ledningen skall vara färdigställd inom viss tid. Regeringen kan förlänga föreskriven tid, om särskilda skäl föreligger. Ansökan härom skall göras före utgången av den föreskrivna tiden.
Lag (1998:826).

En koncession får för sin giltighet göras beroende av att säkerhet ställs för att den som innehar koncessionen ska fullgöra skyldigheten enligt 16 § att ta bort ledningen och vidta andra åtgärder för återställning. Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ytterligare säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerheten gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken. Säkerheten ska prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer och förvaras av länsstyrelsen i det län där verksamheten bedrivs.
Lag (2019:853).

Uppkommer genom verksamhet för vilken koncession har meddelats enligt denna lag en olägenhet av någon betydelse
som inte förutsågs när koncessionen meddelades eller

medverkar verksamheten med någon betydelse till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriva ytterligare eller ändrade villkor för att förebygga eller minska olägenheten för framtiden.

Villkor enligt första stycket får inte vara så ingripande att verksamheten inte längre kan bedrivas eller att den avsevärt försvåras. Lag (2010:885).

Koncessionshavaren är skyldig att mot ersättning ombesörja transport genom ledningen åt annan, om det kan ske utan väsentligt förfång för koncessionshavaren.

Fråga om skyldighet enligt första stycket prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1982:486).

Om ledningen avser transport av koldioxid som ska lagras geologiskt, gäller 8 b-8 d §§ i stället för 8 §.
Lag (2012:432).

Koncessionshavaren för en ledning som avses i 8 a § är skyldig att på skäliga villkor transportera koldioxid åt andra, om ledningen har kapacitet för det.

Vid bedömningen av om villkoren är skäliga ska hänsyn tas till

1. den kapacitet som är eller rimligen kan göras tillgänglig i rörledningen,
2. behovet av att samordna olika tekniker,
3. koncessionshavarens och andras behov av rörledningens kapacitet, och
4. påverkan på andra som använder rörledningen eller driver en verksamhet som har samband med rörledningen.

Lag (2012:432).

Om koncessionshavaren nekar att transportera koldioxid åt annan på grund av bristande kapacitet eller för att anslutning inte är möjlig, ska koncessionshavaren

1. ange skälen för sitt nekande, och

2. mot skälig ersättning göra de förbättringar som behövs för att möjliggöra transport åt andra, om det inte försämrar säkerheten vid transport eller geologisk lagring av koldioxiden. Lag (2012:432).

Frågor om skyldigheterna enligt 8 b och 8 c §§ prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (2012:432).

Koncessionshavaren och den som har påkallat transport är skyldiga att på anfordran tillhandahålla den myndighet som har att pröva frågor enligt 8 § de tekniska och ekonomiska uppgifter som behövs för prövningen. En sådan anfordran får förenas med vite.

Den som är uppgiftsskyldig enligt första stycket får inte betungas onödigt och är inte skyldig att röja företagshemligheter av teknisk natur. Lag (2010:1351).

Har ledning framdragits inom område för befintlig allmän väg, till farväg nyttjad enskild väg, järnväg, spårväg eller kanal eller annan vattentrafikled (trafikled), är koncessionshavaren skyldig att vid ändring av trafikleden vidtaga och bekosta de åtgärder beträffande ledningen som behövs för att ändringen av trafikleden skall kunna genomföras. Har sådan åtgärd vidtagits där ledningen korsar trafikleden, skall dock den som förvaltar trafikleden ersätta koncessionshavaren kostnaden för åtgärden.

Föranleder ledning som har framdragits inom område för befintlig trafikled ökade kostnader för trafikledens underhåll, skall koncessionshavaren ersätta kostnadsökningen.

Kan arbete med framdragande av ledning inom område för befintlig trafikled som ej är allmän väg inverka på trafiksäkerheten eller medföra ingrepp i trafikleden, skall, innan arbetet igångsättes, anmälan göras hos den som förvaltar trafikleden. Denne meddelar de föreskrifter om arbetets bedrivande och om rätt till upplag eller annan anordning som, utöver vad som är särskilt föreskrivet, behövs med hänsyn till trafikledens be stånd, drift eller brukande. Kostnaden för arbetet åvilar dock koncessionshavaren.

Första stycket tillämpas även i fråga om arbete på redan dragen ledning inom område för annan trafikled än allmän väg, om arbetet kan inverka på trafiksäkerheten eller medföra ingrepp i trafikleden. Påkallas på grund av inträffad skada skyndsam reparation av ledningen och skulle dröjsmål vålla avsevärd olägenhet, får arbetet påbörjas utan att anmälan har gjorts. Koncessionshavaren skall dock snarast underrätta den som förvaltar trafikleden om arbetet.

I fråga om arbete med ledning inom område för allmän väg finns bestämmelser i 44§ väglagen (1971:948).

Koncession får ej överlåtas utan medgivande av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Lag (1982:486).

Anmäler koncessionshavaren till regeringen att koncessionshavaren vill frånträda sin rätt, upphör denna två år efter det att anmälningen kom in, om inte annat följer av koncessionen. Lag (2012:432).

Åsidosätter koncessionshavare för koncessionen gällande villkor eller för ledningens drift gällande säkerhetsbestämmelse eller uppfyller han ej förpliktelse som åvilar honom enligt denna lag, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, återkalla koncessionen.

Detsamma gäller om koncessionshavare under tre år i följd ej har haft ledningen i bruk. Lag (1982:486).

Upphör koncession att gälla, är den som senast har innehaft koncessionen skyldig att taga bort ledningen och vidtaga andra åtgärder för återställning, om detta är påkallat från allmän eller enskild synpunkt.

Frågan om skyldighet att vidtaga sådana återställningsåtgärder skall prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Prövningen skall ske i samband med att koncessionen upphör.

Iakttager den som har innehaft koncessionen icke vad som har ålagts honom, får den myndighet som har att pröva frågor om återställnings åtgärder vid vite förelägga honom att fullgöra sina åligganden.

Vitesföreläggande skall delges. Lag (1982:486).

Har någon framdragit ledning utan att inneha koncession, där sådan kräves, får den myndighet som regeringen bestämmer förelägga honom att taga bort ledningen och vidtaga andra åtgärder för återställning, om detta är påkallat från allmän eller enskild synpunkt.

Föreläggandet får förenas med vite. Vitesföreläggande skall delges.
Lag (1982:486).

Kräves för vidtagande av återställningsåtgärder enligt 16 eller 17 § att annans mark tages i anspråk, får den myndighet som regeringen bestämmer besluta att tillträde till marken skall lämnas under viss tid.

Återställningsåtgärderna skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas. Byggnad får uppföras och väg byggas endast om markens ägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitut avseende marken samtyckt därtill eller den myndighet som regeringen bestämmer lämnat tillstånd till åtgärden. Tillstånd till sådan åtgärd får lämnas endast om åtgärden är oundgängligen nödvändig för att återställningsåtgärder skall kunna vidtagas.

Föranleder återställningsåtgärderna skada eller intrång, skall ersättning härför utgå. Talan om ersättning väckes vid den mark- och miljödomstol inom vars område marken eller större delen därav ligger. Lag (2010:928).

Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över efterlevnaden av vad som i eller med stöd av denna lag föreskrives om framdragande eller begagnande av rörledning eller om vidtagande av återställningsåtgärder.

Koncessionshavare skall på anfordran lämna den myndighet som avses i första stycket de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

Myndigheten får för visst fall meddela bestämmelser för att trygga efterlevnaden av vad som i eller med stöd av denna lag föreskrives i fråga om framdragande eller begagnande av rörledning eller om vidtagande av återställningsåtgärder.

Den som har att utöva tillsyn äger tillträde till anläggning, där verksamhet som omfattas av denna lag bedrives, och får göra sig underrättad om förhållande av betydelse för tillämpningen av föreskrift eller villkor för verksamheten. Lag (1982:486).

Uppfyller koncessionshavare icke villkor som har meddelats med stöd av 6 § första stycket eller 7 § eller efterkommer han icke vad som föreskrives eller begäres med stöd av 19 § andra eller tredje stycket, får den myndighet som regeringen bestämmer vid vite förelägga honom att fullgöra sina skyldigheter. Vitesföreläggande skall delges.

Bedrives verksamhet på sådant sätt att uppenbar fara för allmänt eller enskilt intresse uppkommer, får den myndighet som regeringen bestämmer förbjuda verksamhetens fortsatta bedrivande. Sådant förbud länder omedelbart till efterrättelse. Lag (1982:486).

Åsidosättes förbud som har meddelats enligt 20 § andra stycket, får kronofogdemyndigheten på ansökan av den myndighet som har meddelat förbudet meddela särskild handräckning för att åstadkomma rättelse.

I fråga om handräckning som avses i första stycket finns bestämmelser i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag
(1991:868).

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet framdrager eller begagnar ledning utan att inneha koncession, där sådan kräves, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Till samma påföljd dömes också den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, som är förbunden med koncession eller som avses i 19 § andra stycket, lämnar oriktig uppgift, om detta sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Förbud får inte meddelas med stöd av miljöbalken mot en rörlednings framdragande eller begagnande, om regeringen har tillåtit rörledningen i en koncession enligt denna lag.
Lag (1998:826).

har upphört att gälla genom lag (1982:486).