1 kap. Allmänna bestämmelser

Denna lag gäller för församlingar och kyrkliga samfälligheter. Dessa utgör kyrkliga kommuner.

Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar). Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i lagen (1979:411) om ändring i rikets indelning i kommuner, lands tingskommuner och församlingar. I riket finns även icke-territoriella församlingar. Denna lag gäller i tillämpliga delar för sådana församlingar.

En församling får själv vårda sina angelägenheter. Med församlingsangelägenheter avses frågor om 1. anskaffande och vård av kyrka, församlingshus, tjänstebostäder och annan för kyrkligt ändamål avsedd egendom, 2. anskaffande och vård av begravningsplats, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun, 3. främjande av gudstjänstliv och kyrklig förkunnelse i övrigt samt kristen verksamhet bland barn och ungdom, äldre, sjuka och andra, samt 4. avlöningsförmåner åt arbetstagare hos församlingen. Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns särskilda bestämmelser. Om en församling utgör ett pastorat, skall den ha hand om de ange lägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

Om två eller flera församlingar bildar ett pastorat skall de, om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer inte beslutar annat, utgöra en kyrklig samfällighet som har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet. En sådan samfällighet får även ha hand om andra ekonomiska församlingsangelägenheter, om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar det. Ett sådant beslut får meddelas endast om församlingarna har samtyckt till det eller åtgärden är påkallad av ett allmänt behov. Församlingar får även i övrigt bilda en kyrklig samfällighet för en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter, om regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar det. För ett sådant beslut gäller de förutsättningar som anges i andra stycket. Lag (1984:976) .

I Stockholms kommun skall de territoriella församlingarna utgöra en kyrklig samfällighet. Samfälligheten skall handha frågor om 1. kostnaderna för kontanta avlöningsförmåner åt präster och kyrkomusiker, 2. vården av egendom som är avsedd för att täcka de under 1 angivna kostnaderna, samt 3. den allmänna och den särskilda kyrkoavgiften. Samfälligheten får bevilja en församling anslag motsvarande högst kostnaderna för kontanta avlöningsförmåner åt annan personal än präster och kyrkomusiker samt fyra femtedelar av kostnaderna för att anskaffa och vårda kyrka, församlingshus, pastorsexpedition och tjänstebostäder. Samfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska frågor, om de är gemensamma för samtliga församlingar. På uppdrag av en församling får samfälligheten även med bindande verkan för församlingen genom kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställningsvillkoren för de arbetstagare i församlingens tjänst vilkas villkor inte skall fastställas av statlig myndighet. Samfälligheten får förbehålla sig sådan rätt när den beviljar en församling anslag till avlöningskostnader.

I Göteborgs kommun skall de territoriella församlingarna utgöra en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlingsangelägenheter.

En församlings beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma. Förvaltning och verkställighet ankommer på kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan tillsättas en särskild beredning bestående av en eller flera personer. Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden i den mån annat inte följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

I församlingar med över 500 röstberättigade invånare skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Detta skall dock inte gälla församlingar som ingår i Göteborgs kyrkliga samfällighet. Om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer beslutar det, skall det inte heller gälla en församling som ingår i annan kyrklig samfällighet än som avses i 4 § första stycket. Om antalet röstberättigade invånare i en församling med kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma. En församling med 500 röstberättigade invånare eller därunder får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring. Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Länsstyrelsen och domkapitlet skall genast underrättas om beslutet. Lag (1984:976) .

I en kyrklig samfällighet för alla ekonomiska församlings angelägenheter utövas beslutanderätten av samfällighetens kyrkofull mäktige. I annan kyrklig samfällighet utövas beslutanderätten av församlingsdelegerade. Förvaltning och verkställighet i en samfällighet ankommer på kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller delegerade. Bestämmelserna i 7 § andra och tredje styckena om beredning och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i samfällighet.

I samband med beslut om att bilda en kyrklig samfällighet får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordna att beslutanderätten i samfälligheten skall utövas av indelningsdelegerade till dess indelningsändringen träder i kraft. Om sådana delegerade finns bestämmelser i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegerade. Lag (1984:976) .