3 kap. Bestämmelser om den regionala polisorganisationen

Bestämmelser om länsstyrelsens uppgifter som länets högsta polisorgan finns i 6 § polislagen (1984:387).

Länsstyrelsen skall som länets högsta polisorgan särskilt se till 1. att de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten får genomslag i polisarbetet, 2. att polisverksamheten bedrivs effektivt och med iakttagande av rättssäkerhetens krav, 3. att förvaltningen inom länets polis fungerar väl. Länsstyrelsen skall se till att länets polis är organiserad på ett ändamålsenligt sätt och att polisverksamheten samordnas inom länet och med polisverksamheten i andra län. Förordning (1993:193).

Länsstyrelsen skall, i den utsträckning det behövs för att främja en effektiv verksamhet, bestämma om organisation av funktionen vakthavande befäl och andra frågor som rör arbetsfördelning och samverkan inom länet. Om det av särskilda skäl behövs för att främja en effektiv verksamhet, får länsstyrelsen också bestämma om mål och riktlinjer för polisverksamheten i länet inom ramen för de mål och riktlinjer som gäller för polisverksamheten i hela riket. I län med endast en polismyndighet beslutar denna i sådana frågor som avses i detta stycke, om inte länsstyrelsen bestämmer annat. Om det följer av en författning att en uppgift ankommer på polismyndighet, får länsstyrelsen bestämma att uppgiften skall fullgöras av en viss polismyndighet eller av vissa polismyndigheter. Länsstyrelsen får, om regeringen inte har bestämt annat, bestämma i vad mån en polismyndighet skall bedriva polisverksamhet utanför sitt distrikt (regional polisverksamhet). Länsstyrelsen får också bestämma att administrativa uppgifter som rör länets polis skall skötas av viss polismyndighet eller av länsstyrelsen. Frågor enligt första, andra eller tredje stycket som gäller samverkan mellan polisen i skilda län får beslutas av länsstyrelserna i samråd. Innan föreskrifter enligt denna paragraf beslutas i frågor som berör åklagarväsendet skall samråd ske med åklagarmyndigheten. Förordning (1996:210).

Länsstyrelsen får, om inte Rikspolisstyrelsen med stöd av bemyndigande från regeringen har föreskrivit annorlunda, meddela föreskrifter för polismyndigheterna i länet när det gäller 1. administrativa frågor, 2. formerna för planering och uppföljning, 3. förbindelsetjänst och larmrutiner, 4. användning av gemensam utrustning, 5. gemensamma informationssystem. I län med endast en polismyndighet beslutar denna om föreskrifter i de ämnen som avses i första stycket, om inte länsstyrelsen bestämmer annat. Förordning (1994:72).

Länspolismästaren är regional polischef och svarar för de uppgifter som skall skötas av länsstyrelsen enligt polislagen (1984:387) eller denna förordning, om inte annat är föreskrivet. I fråga om ställföreträdaren för den regionala polischefen tillämpas föreskrifterna i 2 kap. 4 a §. Förordning (1992:771).

När den regionala polischefen och dennes ställföreträdare har förhinder fullgörs deras uppgifter av den polismästare, polisöverintendent eller polisintendent som länsstyrelsen bestämmer. Förordning (1992:771).

På föredragning av den regionala polischefen beslutar landshövdingen i ärenden 1. som avser polisens verksamhetsformer eller som avses i 6 § tredje stycket första eller andra meningen polislagen (1984:387), när det är fråga om allvarliga ordningsstörande händelser eller andra särskilda händelser som kräver extraordinär polisverksamhet eller fordrar särskilda överväganden om användningen av polisstyrkorna, eller när omständigheterna i något annat fall kräver det, 2. som avses i 2 kap. 15 § andra stycket ordningslagen (1993:1617), 3. som avser andra, särskilt viktiga frågor. Förordning (1993:1628).

Chefen för åklagarmyndigheten eller den åklagare vid myndigheten som han eller hon utser har rätt att närvara och yttra sig när länsstyrelsens styrelse handlägger ärenden om polisen samt att få sin mening antecknad till protokollet. Förordning (1996:210).

I övrigt beslutar den regionala polischefen ensam i ärenden som rör polisfrågor och som inte skall avgöras av styrelsen. I länsstyrelsens arbetsordning får föreskrivas att någon annan arbetstagare får besluta i sådana ärenden som avses i första stycket. Därutöver får den regionala polischefen generellt eller för ett särskilt fall bestämma att ärenden som avses i första stycket skall avgöras av en arbetstagare som är knuten till den regionala polisledningen eller som fullgör polischefsberedskap inom länet. Förordning (1995:121).

Den regionala polischefen får inte på länsstyrelsens vägnar handlägga ärenden som avser tillsyn av den egna myndigheten eller överprövning av polismyndigheternas beslut. Ett tillsynsärende som inte bör handläggas inom den polismyndighet för vilken länspolismästaren är chef skall överlämnas till Rikspolisstyrelsen eller handläggas för länsstyrelsens räkning av någon som inte lyder under länspolismästaren. Förordning (1993:193).

Den regionala polischefen skall hålla sig underrättad om sådan polisverksamhet inom länet som bedrivs av Rikskriminalpolisen eller Säkerhetspolisen. Förordning (1992:771).

Chef för den personal som tjänstgör som polisförstärkning är polischefen vid den polismyndighet som har tilldelats förstärkningen, om något annat inte har bestämts i det enskilda fallet. Chef för den personal som tjänstgör i en regional funktion är polischefen vid den polismyndighet där den regionala funktionen finns, om något annat inte har bestämts i det särskilda fallet eller det är fråga om polisförstärkning. Förordning (1990:1071).

Av 6 § tredje stycket polislagen (1984:387) följer att länsstyrelsen får besluta om polisförstärkning från ett polisdistrikt till ett annat inom länet eller till ett annat län samt begära förstärkning från ett annat län. I brådskande fall får frågor om polisförstärkning handläggas av lokal polischef, kommissarie eller vakthavande befäl på länsstyrelsens vägnar. De åtgärder som vidtagits skall rapporteras till den regionala polischefen. Förordning (1993:993).