7 kap. Uppdrag och anställningar m. m.

Valet av ledamöter och suppleanter till en polisstyrelse skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i kommunfullmäktige eller landstinget som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall vid valet även den ordning bestämmas i vilken de skall kallas till tjänstgöring. Förordning (1993:993).

Ledamöter och suppleanter i polisstyrelsen utses för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela landet av kommunfullmäktige och landsting har ägt rum. Om en ledamot eller suppleant upphör att vara behörig enligt bestämmelserna i 5 § tredje stycket polislagen (1984:387), upphör uppdraget omedelbart. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant, enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet, i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Om en ledamot eller suppleant som inte har utsetts vid proportionellt val avgår, utses en ny ledamot eller suppleant för återstoden av tjänstgöringstiden. Förordning (1994:1648).

Ledamöter och suppleanter i polisnämnden utses för högst fyra år räknat från och med den 1 februari året efter det år då val i hela landet av kommunfullmäktige och landsting har ägt rum. Därvid skall polisstyrelsen tillämpa föreskrifterna i 1 § om proportionellt val på motsvarande sätt. Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall polisstyrelsen också bestämma om den ordning i vilken suppleanterna skall kallas till tjänstgöring. Om en ledamot eller suppleant upphör att vara behörig enligt bestämmelserna i 5 § tredje stycket polislagen (1984:387), upphör uppdraget omedelbart. Förordning (1994:1648). Anställningar m. m.

Länspolismästarna vid Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Västra Götaland och Polismyndigheten i Skåne anställs för högst sex år genom beslut av regeringen efter anmälan av Rikspolisstyrelsen. Vid detta förfarande tillämpas inte 6 § anställningsförordningen (1994:373). Biträdande länspolismästare vid dessa myndigheter anställs tills vidare genom beslut av regeringen efter förslag av Rikspolisstyrelsen. Övriga länspolismästare anställs tills vidare genom beslut av regeringen efter förslag av Rikspolisstyrelsen. Övriga biträdande länspolismästare, polismästare och polisöverintendenter anställs tills vidare genom beslut av Rikspolisstyrelsen. När en polisman som avses i andra eller tredje stycket har beviljats ledighet som beräknas pågå minst ett år i följd, tillämpas samma regler vid anställningen av en vikarie som vid anställningen av den polisman som beviljats ledighet. Information skall lämnas enligt vad som sägs i 7 §. Förordning (1998:72).

Polisintendenter i den lokala polisorganisationen anställs genom beslut av länsstyrelsen efter förslag av Rikspolisstyrelsen. Polissekreterare, polischefsaspiranter och polisaspiranter anställs genom beslut av Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen får vidare, efter samråd med länsstyrelsen, utan ansökningsförfarande besluta om anställning av en färdigutbildad polisaspirant som polisassistent vid en polismyndighet. Förordning (1995:121).

En anställning som polischefsaspirant eller polisaspirant skall meddelas att gälla tills vidare, dock längst till dess att polischefsutbildningen respektive grundutbildningen har genomgåtts. Förordning (1995:121).

I fråga om tjänstgöring som kan tillgodoräknas som notarietjänstgöring finns bestämmelser även i notarieförordningen (1990: 469). Förordning (1993:993).

Innan Rikspolisstyrelsen lämnar förslag om en anställning som regeringen skall besluta om, skall yttrande hämtas in från länsstyrelsen och polismyndigheten. Detsamma gäller i fråga om en anställning som Rikspolisstyrelsen skall besluta om. Om förslaget gäller en anställning som länsstyrelsen skall besluta om, skall yttrande hämtas in från polismyndigheten. Förordning (1998:72).

har upphävts genom förordning (1992:771).

När information skall lämnas om en ledig polismansanställning, skall en annons sättas in i Personalmeddelanden från Rikspolisstyrelsen. Ett meddelande om beslut om sådan anställning skall också tas in i den publikationen, som snarast anslås på Rikspolisstyrelsens, länsstyrelsens och polismyndighetens anslagstavlor. Förordning (1995:121).

Behörig att anställas som polisaspirant är den som genomgått polisprogrammet vid Polishögskolan. Behörig att anställas som kommissarie, inspektör eller polisassistent är den som har genomgått aspirantutbildning vid en polismyndighet eller polisutbildning för specialister vid Polishögskolan och den som enligt äldre bestämmelser har genomgått grundutbildningen vid Polishögskolan eller genomgått grundkursen vid Polishögskolan och som fullgjort alterneringstjänstgöringen. Om det finns särskilda skäl får Rikspolisstyrelsen i ett enskilt fall medge undantag från vad som har föreskrivits i andra stycket. Förordning (1997:1053).

Behörig att anställas som polischefsaspirant är den som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen. Med svensk juris kandidatexamen och juristexamen jämställs fullbordad juristutbildning som till övervägande del har ägt rum i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om denna utbildning skulle vara mer än ett år kortare än den svenska utbildningen, skall sökanden genomgå en kompletteringsutbildning som avslutas med kunskapsprov. Förordning (1995:121).

Behörig till sådan anställning som länspolismästare som avses i 3 § andra stycket samt till anställning som biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendent, polisintendent eller polissekreterare är den som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen och har genomgått föreskriven polischefsutbildning. Föreskrifterna i 9 § andra stycket skall dock gälla också i fråga om sådan anställning. Förordning (1995:121).

Biträdande länspolismästare som avses i 3 § första stycket samt länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare och polisöverintendent som avses i 3 § andra och tredje styckena förordnas för viss tid, högst sex år vid varje tillfälle, att vara regional polischef, ställföreträdare för denna polischef eller att vara chef för ett polisområde eller ett polismästardistrikt (tidsbegränsat chefsförordnande). En länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare eller polisöverintendent som inte har ett sådant chefsförordnande står till länsstyrelsens förfogande. Regeringen beslutar om tidsbegränsade chefsförordnanden för länspolismästare samt biträdande länspolismästare vid Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Västra Götaland och Polismyndigheten i Skåne efter förslag av Rikspolisstyrelsen. Rikspolisstyrelsen beslutar om tidsbegränsade chefsförordnanden för övriga biträdande länspolismästare, polismästare och polisöverintendenter. Länsstyrelsen får dock, efter att ha hämtat in yttrande från Rikspolisstyrelsen, förlänga tiden för ett förordnande för en polismästare att vara chef för ett visst polisområde eller polismästardistrikt. Rikspolisstyrelsen får besluta att en länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare eller polisöverintendent utan tidsbegränsat chefsförordnande skall stå till styrelsens förfogande. Förordning (1998:72).

Rikspolisstyrelsen fördelar polischefsaspiranter och polisaspiranter på länen. Länsstyrelsen beslutar om placering vid viss polismyndighet inom länet. Förordning (1992:771).

Förläggningen av semester bestäms i fråga om 1. länspolismästare, biträdande länspolismästare och polismästare av länsstyrelsen, 2. polisöverintendent, polisintendent och polissekreterare av länsstyrelsen eller efter beslut av länsstyrelsen av polismyndigheten, 3. annan personal av polismyndigheten. Första stycket gäller också vid beviljande av annan ledighet än semester. För den som är förordnad som chef för en polismyndighet bestämmer dock regeringen om ledighet för något annat än sjukdom eller för sådant allmänt uppdrag som har meddelats av regeringen eller på grund av regeringens bemyndigande, om ledigheten skall vara minst sex månader i följd. Förordning (1995:121).

I fråga om arbetstagare som avses i 3 § andra och tredje styckena lämnas besked som avses i 33 § första och andra stycket lagen (1982: 80) om anställningsskydd av Rikspolisstyrelsen. Förordning (1995:121).

har upphävts genom förordning (1998:634).

Rikspolisstyrelsen bestämmer hur många biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendenter, polisintendenter och polissekreterare som skall finnas anställda vid en polismyndighet. Polismyndigheten bestämmer hur många polismän i övrigt som skall finnas anställda vid myndigheten. Därvid skall polismyndigheten eftersträva en lämplig fördelning av olika kategorier av anställda inom myndigheten med hänsyn till myndighetens organisation och övriga omständigheter. Utökning av antalet anställningar som kommissarie eller inspektör får endast ske efter medgivande av länsstyrelsen. Förordning (1998:72).

Rikspolisstyrelsen beslutar om sådan förflyttningsskyldighet för anställd inom Rikspolisstyrelsen som avses i 7 a § polislagen (1984: 387). Anställning inom polisväsendet som ett led i sådan förflyttningsskyldighet beslutas av Rikspolisstyrelsen om fråga inte är om anställning som beslutas av regeringen. Förordning (1995:121).

Sådan förflyttningsskyldighet för anställd vid Rikspolisstyrelsen som avses i 7 a § polislagen (1984:387) gäller endast vid förflyttning till en annan tillsvidareanställning. Förordning (1995:121).