3 kap. Komvux

Följande slag av kurser kan förekomma inom komvux, nämligen 1. orienteringskurser för vuxenstuderande inför kompetensinriktade studier, 2. grundskolekurser, som avser undervisning i ett ämne på grundskolenivå, 3. gymnasieskolekurser, som avser undervisning i ett ämne på gymnasieskolenivå, 4. särskilda yrkesinriktade kurser, som avser undervisning i ett eller flera ämnen för yrkesinriktad utbildning utan direkt motsvarighet i gymnasieskolan. Om inte annat anges, gäller sådana bestämmelser i detta kapitel som avser gymnasieskolekurser även särskilda yrkesinriktade kurser. Med yrkesinriktad kurs avses gymnasieskolekurs, som omfattar undervisning i ett yrkesämne, samt särskild yrkesinriktad kurs.

Grundskolekurser får förekomma i följande ämnen, nämligen svenska, svenska som andraspråk för invandrare eller för döva, teckenspråk för döva, matematik, engelska, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi, fysik och hemspråk. Grundskolekurs får anordnas på invandrarspråk om lämpliga läromedel och lärare finns att tillgå. Förordning (1989:611).

Gymnasieskolekurser får förekomma i alla ämnen som finns i gymnasieskolan med undantag av bild, musik, konst- och musikhistoria eller annat estetiskt ämne samt i hemspråk, idrott och specialidrott. Arbetslivsorientering skall dock integreras i samhällskunskap. Gymnasieskolekurser i svenska som andraspråk för invandrare eller för döva eller teckenspråk för döva eller för hörande får också förekomma i komvux. Föreskrifterna i 3 kap. 3 § gymnasieförordningen (1987:743) skall tillämpas på en landstingskommuns komvux inom konsumtionsområdet. Yrkesinriktad kurs får anordnas på invandrarspråk om lämpliga läromedel och lärare finns att tillgå. Förordning (1991:1117).

Styrelsen för utbildningen bestämmer vilka kurser som skall anordnas inom komvux. Om prioriteringen mellan olika kurser finns föreskrifter i läroplanen. Yrkesinriktade kurser får anordnas först efter lokalt samråd med arbetsmarknadens parter. Förordning (1991:1117).

Om en kommun, som hör till en landstingskommun, avser att inom sin komvux anordna en yrkesinriktad kurs av det slag som får anordnas av en landstingskommun, skall den samråda med landstingskommunen. Förordning (1991:1117).

Ett allmänt ämne inom komvux, som finns både på grundskole- och gymnasieskolenivå eller som har flera studiegångar i gymnasieskolan, vilka leder till skilda kompetensnivåer, skall indelas i etapper. Som allmänna ämnen räknas även tekniska och ekonomiska ämnen. Närmare föreskrifter om etappindelningen meddelas i läroplanen.

Ett yrkesämne får indelas i delmoment, som omfattar enbart fackteori eller arbetsteknik integrerad med fackteori, och i moduler. Ett delmoment eller flera kombinerade delmoment får anordnas som fristående kurs, om de enligt timplanerna omfattar lägst 45 lektioner. Moduler får kombineras för att anordnas som fristående kurs, om de enligt timplanen omfattar sammanlagt lägst 90 lektioner. Förordning (1991:1117).

Föreskrifter om kursernas uppdelning i grunddel och fördjupningsdel samt fördelning av de studerande på undervisningsgrupper meddelas i läroplanen.

har upphävts genom förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

Lärare och studerande väljer läromedel för undervisningen med beaktande av de kostnadsramar som huvudmannen beslutat. Förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

I 4 kap. 6 § vuxenutbildningslagen (1984:1118) finns bestämmelser om särskild intagningsnämnd för komvux. Ledamöterna i intagningsnämnden skall ha erfarenhet av vuxenutbildning och företräda olika delar av samhälls- och arbetslivet.

Ansökan om intagning görs hos intagningsnämnden i den ordning som nämnden bestämmer. Förordning (1991:1117). För varje kurs skall finnas en fastställd sista ansökningsdag. I mån av plats får en behörig sökande tas in även om ansökan har kommit in för sent. Förordning (1990:228).

En studerande får tas in för studier i en eller flera kurser.

Om inte särskilda skäl föranleder annat får till kurs intas endast den som senast det kalenderår studierna påbörjas fyller 18 år eller, i fråga om grundskolekurs och orienteringskurs inför studier på grundskolenivå, 16 år. Den som genomgår gymnasieskola och söker till gymnasieskolekurs i avsikt att studera sådant ämne eller för sådant betyg i ett ämne som han behöver för att bli behörig att antas till högskoleutbildning som avses i högskoleförordningen (1977:263) får dock tas in till kurs även före det kalenderår, under vilket han fyller 18 år, om kursen inte kan studeras på den studieväg han följer i gymnasieskolan.

Den som inte är bosatt i landet får tas in i komvux om han efter ansökan om uppehållstillstånd väntat på beslut i ärendet sedan minst två månader. Förordning (1991:1117). Behörighet m. m.

Den som saknar eller har brister i sådana kunskaper som en kurs avser att ge är behörig att tas in till kursen, om han med hänsyn till tidigare studier och annan verksamhet har förutsättningar att följa undervisningen. Bestämmelser om ytterligare behörighetsvillkor finns i 22 och 23 §§. Förordning (1990:228).

Behörig att tas in till grundskolekurs i hemspråk är endast den som har ifrågavarande språk som modersmål. Förordning (1990:228).

Behörig att tas in till en kurs i svenska som andraspråk för invandrare är endast den som har annat språk än svenska som modersmål. I övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om att vissa invandrare har rätt till grundläggande utbildning i svenska som andraspråk inom komvux. Förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1990:228).

har upphävts genom förordning (1990:228).

En sökande som genomgår gymnasieskola får inte tas in till gymnasieskolekurs i ett ämne som han under kurstiden eller del därav studerar i gymnasieskolan. Förordning (1991:1117).

En sökande som studerar vid statens skolor för vuxna får inte tas in till motsvarande kurs i komvux.

En sökande som har vägrats intagning i gymnasieskolan eller har avbrutit utbildning i gymnasieskolan får inte omedelbart därefter tas in till gymnasieskolekurs, såvida sökanden inte har behov av en studieform som avviker från den som tillämpas inom gymnasieskolan eller andra särskilda skäl föreligger.

har upphävts genom förordning (1990:228).

Vid urval bland behöriga sökande skall företräde ges den som har störst behov av utbildningen. Vid urvalet skall särskilt beaktas: -- behovet för sökande som har kort tidigare utbildning, -- behovet för sökande som är handikappad eller befinner sig i en socialt utsatt situation, -- behovet för sökande för vilken den sökta kursen är av betydelse för yrkesverksamhet eller yrkesval, -- utbildningsbehovet för äldre, -- behovet av behörighetskomplettering, -- behovet av förlängd undervisning enligt 10 kap. 57 § gymnasieförordningen (1987:743), -- behovet för sökande som har påbörjat studier inom komvux eller vid statens skolor för vuxna att fullfölja sina studier. Vid urvalet får inte hänsyn tas till tidigare betyg. Förordning (1990:228).

Betyg ges vid slutet av genomförd kurs, med undantag för orienteringskurs för vuxenstuderande, samt efter särskild prövning och fyllnadsprövning. Om det behövs för anmälan till högskolan får dock betyg sättas tidigare. Förordning (1991:1117).

Läraren i kursen eller ämnet bestämmer betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, bestämmer rektor betyget. Betyg skall dokumenteras i betygskatalog. Förordning (1991:1117).

För grundskolekurs används betyget Godkänd eller Icke godkänd (tvågradig betygsskala). För gymnasieskolekurs används som betyg någon av siffrorna 1--5 (femgradig betygsskala). Högsta betyg är siffran 5. I kursplanen får dock föreskrivas att betyg i sådana påbyggnadsutbildningar som inte används för meritvärdering vid ansökan till högre utbildning får sättas enligt en tvågradig betygsskala. För särskild yrkesinriktad kurs används antingen tvågradig eller femgradig betygsskala enligt föreskrift i kursplanen. Om det i en kursplan angetts att betyget Deltagit skall sättas skall i stället tvågradig betygsskala användas. Om det i en kursplan för särskilda yrkesinriktade kurser saknas föreskrift om betygsättning skall femgradig betygsskala användas om kursen omfattar fler än 90 lektioner och tvågradig betygsskala om kursen omfattar 90 eller färre lektioner. Motsvarande gäller för ett ämne om en kurs omfattar flera ämnen. Förordning (1991:1117).

I komvux skall användas centrala prov som underlag för en anpassning av betygsnivån vid skolenheten efter förhållandena i landet som helhet. Närmare bestämmelser om sådana prov meddelas av statens skolverk. Förordning (1991:1117).

Om en studerande, på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet, efter genomgången kurs, i vilken skall användas femgradig betygsskala, inte har uppnått de kunskaper och färdigheter som undervisningen avser att meddela, sätts inte betyg. Detsamma gäller om en studerande i ett ämne, i vilket skall användas femgradig betygsskala och som avser yrkeskunnande i inskränkt mening, inte har uppnått godtagbart yrkeskunnande.

Inom komvux kan särskild prövning och fyllnadsprövning förekomma i kurs eller ämne som får förekomma inom komvux samt i hemspråk enligt gymnasieskolans kursplan. Vuxenstuderande, som har fått slutbetyg eller avgångsbetyg enligt 36 §, får genomgå fyllnadsprövning i ämne eller kurs som ingår i slutbetyget eller avgångsbetyget. I övrigt får vuxenstuderande genomgå särskild prövning. Om skyldighet att erlägga avgift för särskild prövning och fyllnadsprövning finns föreskrifter i förordningen )1991:1124) om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet. Att den som deltagit i distansundervisning i statens skola för vuxna i vissa fall får genomgå särskild prövning kostnadsfritt framgår av 4 kap. 7 a § denna förordning. Förordning (1991:1117).

Inom komvux förekommer följande typer av betygsdokument, nämligen samlat betygsdokument, slutbetyg, avgångsbetyg 2, avgångsbetyg 3, avgångsbetyg från årskurs 4 på teknisk linje, avgångsbetyg från specialkurs, avgångsbetyg från högre specialkurs och avgångsbetyg från särskild yrkesinriktad kurs. Närmare bestämmelser om betygsdokument meddelas i läroplanen.

Ett betygsdokument skall utfärdas av rektor för den skolenhet, där den studerande fått sista betyget av betydelse för dokumentet. Efter rektors bemyndigande får annan skolledare utfärda betygsdokumentet. Förordning (1990:1472).

Om ett betyg som har tagits in i betygskatalog eller betygsdokument på grund av skrivfel eller annat liknande misstag har blivit oriktigt, skall rättelse ske samt i förekommande fall nytt betygsdokument utfärdas. Rektor beslutar om sådan åtgärd. Det åligger rektor att göra anteckningar om åtgärden i betygskatalogen. Om det är möjligt, skall felaktigt betygsdokument makuleras.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om betygsättning samt om betygskatalog och betygsdokument. Förordning (1991:1117).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1987:739).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1990:1472).

har upphävts genom förordning (1988:176).

har upphävts genom förordning (1988:176).

har upphävts genom förordning (1988:176).

har upphävts genom förordning (1988:176).

har upphävts genom förordning (1989:611).

har upphävts genom förordning (1988:176).

har upphävts genom förordning (1991:1117).