2 kap. Studievägar, lärotider m.m.

I gymnasieskolan ingår 1. linjer, 2. specialkurser, 3. gymnasial lärlingsutbildning.

En linje eller specialkurs kan delas upp på */k/ grenar. */-k/ I en linje eller specialkurs eller i en gren av en linje eller specialkurs kan en eller flera */k/ varianter */-k/ ingå. Föreskrifter om grenar och varianter finns i timplanerna.

Bestämmelser om gymnasial lärlingsutbildning finns i 14 kap.

I gymnasieskolan finns följande linjer som omfattar två, tre eller fyra årskurser (två-, tre- respektive fyraåriga linjer).

Av punkt 5 jämfört med punkt 6 första stycket övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) framgår att intagning till tvåårig ekonomisk och tvåårig teknisk linje inte får ske efter läsåret 1991/92. Förordning (1991:1409).

Linjerna bygger på grundskolan.

Specialkurser bygger på grundskolan eller på någon ytterligare utbildning.

Det finns specialkurser som är särskilt anpassade till den lokala eller regionala arbetsmarknaden. Sådana specialkurser är 1. LA-kurser 2. RA-kurser.

Särskilda specialkurser får anordnas i syfte att hjälpa invandrarungdomar att genomgå utbildning i gymnasieskolan, */k/ kurser för invandrarungdom. */-k/ Sådana specialkurser är 1. introduktionskurser om en eller två terminer, eller 2. kompletterande sommarkurser.

I punkt 6 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till lagen (1991:1111) om ändring i lagen (1991:1107) om ändring i skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om kommuners och landstingskommuners rätt att övergångsvis anordna utbildning på specialkurser i gymnasieskolan. De kurser som får anordnas är sådana som beslutats av skolöverstyrelsen före den 1 juli 1991. Regeringen beslutar vilka specialkurser som därutöver får finnas i gymnasieskolan. Förordning (1991:1409).

Påbyggnadsutbildningar får omfatta högst sex terminer och LA- kurser högst fyra terminer.

De nationellt fastställda grenarna på de nationella programmen framgår av bilaga 1. Förordning (1991:1409).

De utbildningar som är riksrekryterande framgår av bilaga 2. Förordning (1991:1409).

Finskspråkig utbildning på linjer i Stockholms kommun skall vara öppen för sökande från hela landet. Denna utbildning skall i första hand förbehållas elever, vilka har tillräckliga kunskaper och färdigheter i finska språket och i övrigt för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, men vilkas kunskaper i svenska är alltför bristfälliga för att de skall kunna tillgodogöra sig en svenskspråkig gymnasieutbildning. I andra hand får utbildningen ges till elever som vill utveckla sin tvåspråkighet. Förordning (1991:1409).

Studievägar kombinerade med specialidrott skall vara riksrekryterande. Av bilaga 3 framgår de specialidrotter en studieväg får kombineras med och i vilka kommuner en sådan kombination får anordnas. Förordning (1991:1409).

En kommun som har tagit in en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen på en riksrekryterande utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun. Förordning (1991:1409).

Utbildningen skall bedrivas under perioder som kallas läsår och som delas upp på en hösttermin och en vårtermin. Ett läsår skall omfatta sammanlagt 40 veckor, om inte annat föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar. Delar av kalenderåret som inte ingår i läsåret utgör ferier. Förordning (1990:1473).

Om regeringen inte föreskriver annat, bör läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. När det gäller utbildning på områdena naturbruk, lantbruk och trädgård får styrelsen för utbildningen med hänsyn till utbildningens krav bestämma andra tider. I fråga om studievägar där det finns elever som skall påbörja värnpliktsutbildning bör dock läsåret sluta senast vid utgången av vecka 23. Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för utbildningen. Förordning (1991:1116).

Det vanliga skolarbetet skall ersättas med idrott och friluftsverksamhet under 4 dagar (8 halvdagar) varje läsår (friluftsdagar) enligt beslut av styrelsen för utbildningen. Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning. En av friluftsdagarna får bytas ut mot en dag för kulturaktiviteter. Förordning (1991:1409).

Under läsåret skall eleverna få minst tolv */k/ lovdagar. */-k/

Undervisningen får ställas in under en tid motsvarande högst fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare på studiedagar, som anordnas av styrelsen för utbildningen. Förordning (1991:1116).

I antalet skoldagar under läsåret skall friluftsdagar enligt 13 § inräknas men inte lovdagar och studiedagar enligt 14 och 15 §§.

Undervisningen i en årskurs av en linje eller av en sådan specialkurs som omfattar två terminer eller längre tid skall starta med början av höstterminen. Dock får undervisningen i en årskurs av någon av linjerna Ss och Vd eller en specialkurs som ligger nära någon av dessa linjer starta med början av vårterminen. Förordning (1991:1116).

Undervisningen i en specialkurs som är kortare än två terminer får starta vid den tidpunkt under läsåret som styrelsen för utbildningen bestämmer. Förordning (1991:1116).

har upphävts genom förordning (1988:658).

Elevernas skolarbete skall i regel förläggas måndag-fredag. Om undervisningen förläggs till arbetsställen utanför skolan, får rektor bestämma att den fördelning av arbetstiden på veckans dagar som gäller på arbetsplatsen skall tillämpas.

En elevs dagliga undervisningstid får i regel omfatta högst åtta lektioner, om inte annat följer av timplanen eller av andra eller tredje stycket. Frivillig undervisning inräknas inte i antalet lektioner. För undervisning som enligt 10 kap. 26 och 27 §§ är förlagd till arbetsställe utanför gymnasieskolan får de arbetstider som gäller på arbetsstället tillämpas. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur den dagliga undervisningstiden skall förläggas. Förordning

Gemensamma samlingar för information m. m. får anordnas utöver föreskrivet antal lektioner. Rektor meddelar beslut om gemensam samling.

Om det är lämpligt med hänsyn till undervisningen, får rektor bestämma att lektioner skall läggas samman till längre eller delas i kortare arbetspass än 40 minuter.

Mellan lektioner eller arbetspass skall det vara en rast på 5--30 minuter. En måltidsrast på 40--60 minuter skall i regel läggas senast efter dagens fjärde lektion. Vid fem lektioner i följd bör eleven efter den andra eller den tredje lektionen få en rast på 20 minuter. Om undervisningen kräver det får rektor bestämma en annan fördelning av lektioner och raster.

har upphävts genom förordning (1988:658).

har upphävts genom förordning (1968:658).

Hemuppgifterna skall fördelas så att eleverna får en så jämn arbetsbörda som möjligt. Till dagen efter söndag, helgdag eller hel lovdag får hemuppgifter inte ges.

har upphävts genom förordning (1988:658).

har upphävts genom förordning (1988:658).

Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema, som skall innehålla uppgifter om samtliga lektioner i veckan för varje årskurs, klass och grupp samt om lärarnas namn. Ett förslag till schema upprättas av den skolledare som styrelsen för utbildningen bestämmer. För varje läsår eller för kortare tid fastställer rektor dels en plan för elevernas skriftliga och andra särskilda arbeten, dels en plan för friluftsverksamheten. Rektor skall se till att lärarna, i samband med att förslaget till schema eller planer upprättas, får tillfälle att framställa önskemål. Förordning (1991:1116).