1 kap. Allmänna bestämmelser

Denna lag gäller för församlingar och kyrkliga samfälligheter inom svenska kyrkan. Dessa är kyrkliga kommuner.

Riket är indelat i församlingar (territoriella församlingar). Om ändring i församlingsindelningen finns bestämmelser i kyrkliga indelningslagen (1988:185). I riket finns även icke-territoriella församlingar. Denna lag gäller i tillämpliga delar också för sådana församlingar.

En församling får själv eller i samverkan med andra församlingar sköta sina angelägenheter. Med församlingsangelägenheter avses frågor om 1. främjande av kyrkans gudstjänstliv och undervisning samt diakoni och evangelisation, 2. anskaffande och underhåll av lös egendom som, utan att vara byggnadstillbehör, är avsedd för kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler eller annars för kyrkliga ändamål, 3. anskaffande och underhåll av kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler, 4. anskaffande och underhåll av andra byggnader och lokaler samt annan mark för kyrkligt ändamål än som anges i 3, 5. anskaffande av lös egendom, som inte är byggnadstillbehör, för kyrkligt ändamål till de byggnader och lokaler som anges i 4, 6. anläggande och underhåll av begravningsplatser, om inte regeringen för särskilt fall beslutar att uppgiften skall ankomma på en borgerlig kommun, och underhåll av kyrkotomt, 7. avlöningsförmåner för arbetstagare hos församlingen. Om vissa angelägenheter som ankommer på församlingarna finns särskilda bestämmelser.

När en församling utgör ett pastorat (enförsamlingspastorat), sköter församlingen själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket. Församlingen skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

När flera församlingar utgör ett pastorat (flerförsamlingspastorat) sköter varje församling själv de församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1 och 2. De församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 3--7 skall skötas av en kyrklig samfällighet, som består av samtliga församlingar i pastoratet (pastoratssamfällighet). Stiftsstyrelsen får dock besluta att angelägenheterna skall skötas av en sådan kyrklig samfällighet som anges i 6 §. Pastoratssamfälligheten skall också sköta de angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoratet.

En pastoratssamfällighet kan även få sköta de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1 och 2 (total pastoratssamfällighet). Församlingarna inom flera pastorat får bilda kyrklig samfällighet för att sköta en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1--7 (flerpastoratssamfällighet) eller alla sådana angelägenheter (total flerpastoratssamfällighet). Sådana samfälligheter får även bildas för angelägenheter som annars enligt lag eller annan författning ankommer på pastoraten. Överlämnas en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenheter som anges i 3 § andra stycket 1--7 till en flerpastoratssamfällighet, får ändå en total pastoratssamfällighet bildas eller bestå för att sköta de återstående ekonomiska församlingsangelägenheterna. Kyrkliga samfälligheter som avses i andra stycket får inte ha hand om sådana angelägenheter som skall skötas av stiftssamfälligheten. Bestämmelser om hur de olika pastoratssamfälligheterna bildas finns i kyrkliga indelningslagen (1988:185).

En kyrklig samfällighet får inte besluta om ändringar i kyrkorummet utan att församlingen först har godkänt dessa. En församling får hos samfälligheten väcka ärenden om underhåll eller andra åtgärder avseende kyrkobyggnad, församlingshus och andra församlingslokaler.

De territoriella församlingarna inom ett stift skall utgöra en kyrklig samfällighet (stiftssamfällighet) för att sköta följande gemensamma församlingsangelägenheter: 1. främjande av församlingslivets utveckling inom stiftet, 2. främjande av församlingsarbete bland finskspråkiga, samer och teckenspråkiga, 3. främjande av andlig vård vid sjukhus och andra större vårdinrättningar, vid kriminalvårdsanstalter samt vid militära förband i fredstid, 4. avlöningsförmåner för arbetstagare hos stiftssamfälligheten. Stiftssamfälligheten får även ha hand om andra ekonomiska angelägenheter än som avses i första stycket 2--4, om de är gemensamma för församlingarna inom stiftet. Ett förslag om sådan utvidgad verksamhet skall, om det inte förkastas av stiftsfullmäktige, på yrkande av minst en tiondel av dess ledamöter vila tills nästa nyvalda stiftsfullmäktige sammanträder. Utan hinder av detta kan stiftsfullmäktige anta förslaget, om minst två tredjedelar av de röstande enar sig om beslutet. Om vissa angelägenheter som ankommer på stiftssamfälligheter finns särskilda bestämmelser. Även en icke-territoriell församling får ingå i stiftssamfälligheten, om den beslutar det. Lag (1990:300) .

I en församling utövas beslutanderätten av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma, om inte annat följer av 10 §. I församlingar med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar skall beslutanderätten utövas av kyrkofullmäktige. Om antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i en församling med kyrkofullmäktige har gått ned till 500 eller därunder, skall beslutanderätten fortfarande utövas av kyrkofullmäktige. Fullmäktige får dock besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas på kyrkostämma. Kyrkostämman får uppdra beslutanderätten åt kyrkofullmäktige. Förslag om att upphäva ett sådant beslut får inte väckas i kyrkofullmäktige förrän tre år har förflutit sedan ledamöterna i fullmäktige började sin tjänstgöring.

Om en församling med över 500 röstberättigade kyrkomedlemmar ingår i en total pastoratssamfällighet eller en total flerpastoratssamfällighet, får stiftsstyrelsen besluta att församlingens beslutanderätt skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd, om församlingen begär det.

Beslut om att införa eller avskaffa kyrkofullmäktige enligt 9 § eller att beslutanderätten skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd skall tillämpas från och med året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige förrättas nästa gång. Beslutet skall fattas före utgången av mars månad valåret. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet, liksom stiftsstyrelsen vid beslut enligt 9 §.

I en pastorats- eller flerpastoratssamfällighet utövas beslutanderätten av församlingsdelegerade eller, om samfälligheten är total, av kyrkofullmäktige. I en stiftssamfällighet utövas beslutanderätten av stiftsfullmäktige.

I en församling ankommer förvaltningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller stämman. För en sådan uppgift kan fullmäktige tillsätta en särskild beredning bestående av en eller flera personer. Fullmäktige eller stämman får uppdra åt kyrkorådet eller någon annan nämnd att i fullmäktiges eller stämmans ställe fatta beslut i vissa grupper av ärenden, om inte något annat följer av lag eller annan författning. Ett sådant uppdrag får inte avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.

I annan samfällighet än stiftssamfällighet ankommer förvaltningen och verkställigheten på kyrkorådet och övriga nämnder. I en stiftssamfällighet sköts dessa uppgifter av stiftsstyrelsen och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige eller församlingsdelegerade. Bestämmelserna i 13 § om en särskild beredning och om uppdrag att i fullmäktiges eller kyrkostämmans ställe fatta beslut i vissa frågor tillämpas även i samfälligheten.