1 kap. Bestämmelser om pass

Med Schengenkonventionen avses i denna förordning konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985, och med Schengenstat avses en stat som har tillträtt eller anslutit sig till Schengenkonventionen eller som har slutit avtal om samarbete enligt konventionen med konventionsstaterna.

En utlänning som är medborgare i en Schengenstat och som kommer till Sverige direkt från en sådan stat, behöver inte ha pass vid inresa eller vistelse i landet. En utlänning behöver inte ha pass vid vistelse i Sverige om han eller hon har 1. permanent uppehållstillstånd, 2. tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats efter prövning enligt 2 kap. 5 b § utlänningslagen (1989:529), eller 3. beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd med stöd av 2 a kap. 2, 3, 4 eller 6 § utlänningslagen. En utlänning under sexton år behöver inte ha eget pass för inresa eller vistelse i Sverige, om han följer med en vuxen person, vars pass innehåller de uppgifter som behövs för att fastställa barnets identitet. Förordning (2006:12).

Besättningsmän eller personal som avses i 2 kap. 4 § 12 eller 15 behöver inte ha pass vid inresa och vistelse i landet. Förordning (2004:1008).

En utlänning som inte behöver ha pass skall på begäran av en polismyndighet eller polisman visa att passfrihet föreligger för honom.

En resehandling får godtas som pass (hemlandspass), om handlingen är utfärdad av en behörig myndighet i det land där innehavaren är medborgare samt uppfyller de förutsättningar som anges i andra-fjärde styckena. I handlingen skall det finnas 1. uppgifter om innehavarens medborgarskap och fullständiga namn samt födelsedatum och födelseort, 2. uppgift om handlingens giltighetstid, 3. innehavarens namnteckning, 4. uppgift om vilken myndighet som har utfärdat handlingen, 5. uppgift om handlingens giltighet för resa till Sverige, 6. ett välliknande fotografi av innehavaren. En handling får inte godtas som pass om den inte tillåter återresa till hemlandet eller inresa till tredje land. Handlingen skall vara avfattad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller vara försedd med en bestyrkt översättning till något av dessa språk. Förordning (2004:286).

Om det finns särskilda skäl, får sådan resehandling som avses i 3 § godtas som hemlandspass även om den inte uppfyller kraven i 3 § andra stycket 3 samt fjärde stycket. Innehavarens identitet måste dock alltid kunna fastställas med stöd av handlingen. Förordning (2004:286).

Ett hemlandspass som har utfärdats för makar gemensamt godtas för inresa och vistelse i Sverige såväl när makarna följs åt som när endast en av dem reser in.

Ett identitetskort som har utfärdats av en behörig myndighet i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller Schweiz för den som är medborgare i det utfärdande landet gäller som pass vid utlänningens ankomst till Sverige och under den tid som utlänningen har rätt att vistas här. Detsamma gäller identitetskort som har utfärdats av behörig myndighet i ett land utanför EES eller Schweiz för en sådan utlännings maka eller make, för deras barn som är under 21 år eller beroende av dem för sin försörjning och för släktingar i närmast föregående led till sådan utlänning eller hans eller hennes make och som är beroende av dem, om familjemedlemmen är medborgare i det landet. Vad som sägs i första stycket gäller även för en sådan utlänning som avses i 4 kap. 2 § 4. Förordning (2002:146).

En resehandling som har utfärdats av en behörig utländsk myndighet för någon som saknar medborgarskap eller är medborgare i ett annat land än det där handlingen utfärdats, får godtas som pass om handlingen är upprättad enligt och har det innehåll som föreskrivs i 3 § andra-fjärde styckena. Förordning (2004:286).

En gemensam resehandling för flera utlänningar (kollektivpass) får godtas som pass, om utlänningarna skall resa genom landet i samlad grupp eller uppehålla sig här kortare tid för ett gemensamt ärende. Kollektivpasset får avse endast medborgare i det land vars myndighet har utfärdat passet. Det skall uppta minst tio och högst femtio personer. Den som är upptagen i passet skall ha en identitetshandling som är utställd av en behörig myndighet i hemlandet. I fråga om kollektivpass som har utfärdats i enlighet med den europeiska överenskommelsen av den 16 december 1961 om ungdomars resor på kollektivpass och som har utställts av en myndighet i ett land som har tillträtt och i förhållande till Sverige tillämpar överenskommelsen, gäller överenskommelsen i stället för första stycket. Om ett kollektivpass avser utlänningar som inte är skyldiga att ha visering, skall passet ha godkänts av en svensk beskickningschef eller konsul som är behörig att ge visering eller av polismyndigheten i en ort där det finns passkontroll för inresa i Sverige. Sådant godkännande behövs dock inte, om passet har godkänts av behörig myndighet i Danmark, Finland, Island eller Norge för inresa i respektive land. Förordning (2005:664).

Ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass meddelas av Migrationsverket efter samråd med Rikspolisstyrelsen. Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket efter samråd med Utrikesdepartementet i ett enskilt fall godta att en annan handling gäller som pass. Förordning (2001:1013).

Ett resedokument som har utfärdats av Migrationsverket enligt 3 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529) gäller som pass vid inresa och vistelse här i landet. Ett resedokument skall utfärdas i de fall som anges i konventionen den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, konventionen den 28 september 1954 angående statslösa personers rättsliga ställning eller konventionen den 23 november 1957 angående flyktingar som äro sjömän. Ett resedokument skall utfärdas för viss tid och får, då det utfärdas, förses med en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt. Migrationsverket får förlänga giltighetstiden för ett resedokument. Förordning (2000:391).

En resehandling som upprättats i enlighet med det beslut som fattats av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet 96/409/GUSP av den 25 juni 1996 om införandet av provisorisk resehandling (Europeiska unionens provisoriska resehandling), gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige. (Förordning 1997:700).

Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda främlingspass för honom att gälla som pass. Verket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns särskilda skäl. Förordning (2000:391).

Ett främlingspass skall utfärdas för en viss tid och får, antingen då det utfärdas eller senare, förses med en anteckning som begränsar dess giltighetsområde. Migrationsverket får förlänga passets giltighetstid. Ett främlingspass får, då det utfärdas, förses med en antec kning om att innehavarens identitet inte är styrkt. Förordning (2002:791).

Om den som har ett av Migrationsverket utfärdat resedokument upphör att vara flykting eller statslös, skall resedokumentet återlämnas till Migrationsverket. Förordning (2000:391).

Ett främlingspass skall återlämnas till Migrationsverket om den som har passet 1. har blivit svensk medborgare, 2. har fått en annan handling som gäller som pass, 3. skall resa till sitt hemland, 4. enligt särskilt beslut om avlägsnande inte längre har rätt att vistas i landet, eller 5. har avlidit. Förordning (2000:391).

Bestämmelserna om krav på passinnehav i 1 kap. 2 § utlänningslagen (1989:529) och bestämmelserna i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även för främmande länders i Sverige anställda diplomatiska tjänstemän och avlönade konsulära tjänstemän samt deras familjer och betjäning. Sådana personer skall ha hemlandspass.

En diplomatisk kurir som kommer till Sverige skall utöver hemlandspass ha en officiell handling i vilken hans ställning intygas och antalet kollin i kurirsändningen anges.