2 kap. Nationella inriktningar och avvikelser inom de nationella programmen m.m.

De nationella inriktningarna framgår av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Förordning (2010:235).

En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och för programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst 300 gymnasiepoäng. På högskoleförberedande program får det även finnas särskilda varianter inom det estetiska området. Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program. För en idrottsutbildning gäller i stället bestämmelserna i 22-30 §§. Förordning (2010:1339).

En särskild variant ska godkännas av Statens skolverk om villkoren i 2 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av god kvalitet, 2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 8 § respektive 9 §. Förordning (2010:235).

En särskild variant inom det estetiska området ska godkännas om villkoren i 2 § är uppfyllda och om 1. utbildningen är av hög kvalitet, 2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området, 3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 8 och 9 §§. Förordning (2010:1339).

En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2010:235).

Ansökan ska innehålla 1. en beskrivning av utbildningens innehåll, 2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning, 3. uppgift om kostnaden för utbildningen, 4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning, 5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning, 6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 a § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och 7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 8 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 9 §. Förordning (2010:235).

När ansökan avser ett yrkesprogram ska den, förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas och vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att fylla samt ett yttrande från aktuellt lokalt programråd. Förordning (2010:235).

Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten. Förordning (2010:235).

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot. Förordning (2010:235).

Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram. Förordning (2010:235).

Ett beslut om särskild variant ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola varianten ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Statens skolverks beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:167) om skolindex. Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2010:235).

Riksrekrytering ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar om det finns 1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger, 2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller 3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses. Förutom det som anges i första stycket ska 1. utbildningen vara av god kvalitet, 2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och 3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 § respektive 16 §. Förordning (2010:235).

Enligt 5 kap. 35 § skollagen (1985:1100) får ett beslut om riksrekrytering innebära att utbildningen får avvika från vad som annars gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. Från den omfattning av de gymnasiegemensamma ämnena som framgår av bilaga 2 till skollagen får dock inte någon avvikelse beslutas. Eget examensmål för en viss riksrekryterande utbildning ska beslutas om 1. den till sitt innehåll i allt väsentligt avviker från ett nationellt programs examensmål, och 2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen ryms inom gymnasieskolans kompetensområde. Förordning (2010:235).

En kommun eller ett landsting får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Ansökan ska göras senast den 1 februari kalenderåret innan det år utbildningen på programmet planeras att starta. Av ansökan ska det framgå vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning med eget examensmål ska det framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program. Ansökan ska även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen vill ställa upp särskilda behörighetskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

För behörighet till en riksrekryterande utbildning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Förordning (2010:235).

Vid urval bland behöriga sökande får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot. Förordning (2010:235).

Statens skolverk beslutar om riksrekrytering. Ett beslut om riksrekrytering ska gälla i sex år. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas och i förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolan av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet ska det också framgå hur många platser utbildningen får omfatta. Skolverkets beslut ska enligt 5 kap. 54 § tredje stycket skollagen (1985:1100) innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beloppet ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen (1993:197) som skolindex. Förordning (2010:235).

Riksrekrytering för ett yrkesprogram ska beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas. Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av berört nationellt programråd. Förordning (2010:235).

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses. Förordning (2010:1040).

Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolan har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen. Eget examensmål får inte finnas för utbildningen. Förordning (2010:235).

Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som nämns i 20 § angående det nationella intresset för utbildningen. Förordning (2010:235).

En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande, om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Förordning (2010:235).

En kommun får ansöka om riksrekryterande idrottsutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var riksrekryterande idrottsutbildning får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla i tre år. Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på riksrekryterande idrottsutbildning. Förordning (2010:235).

Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap. Förordning (2010:235).

En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet. Förordning (2010:235).

En kommun får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning. Statens skolverk får meddela föreskrifter om ansökan. Förordning (2010:235).

Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Av beslutet ska det framgå vid vilken skola utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla i sex år. Förordning (2010:235).

Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller bestämmelserna i 6 kap. Förordning (2010:235).

Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas på riksrekryterande idrottsutbildningar eller nationellt godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Förordning (2010:235).

Efter ansökan kan regeringen besluta att utbildningen på ett program helt får anordnas på ett annat språk än svenska. Förordning (2010:235).

Regeringen kan besluta att en kommun eller ett landsting, som har fått tillstånd enligt 31 § att anordna en utbildning på ett annat språk än svenska, som behörighetskrav till utbildningen får ställa upp att den sökande har vissa kunskaper i språket. Förordning (2010:235).

Vid undervisning på ett individuellt program gäller följande undantag från vad som annars föreskrivs i denna förordning: 1. Bestämmelserna om klassråd tillämpas endast i den utsträckning det är praktiskt möjligt med hänsyn till hur undervisningen är upplagd. 2. Av bestämmelserna i 6 kap. tillämpas endast 12, 14 och 15 §§ samt 17-25 §§. 3. Bestämmelsen i 8 kap. 4 § om specialklasser tillämpas inte. Förordning (2010:235).

Om ett individuellt program är avsett att göra det möjligt för en elev att förena en anställning som syftar till en yrkesutbildning med studier, ska studierna omfatta de gymnasiegemensamma ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap och matematik. Om eleven önskar det, ska utbildningen omfatta samtliga gymnasiegemensamma ämnen. Utbildningen ska omfatta tre årskurser. Förordning (2010:235).

Studier på ett individuellt program får kombineras med svenskundervisning för invandrare eller motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100). Förordning (2010:235).