5 kap. Utbildningens innehåll

Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av - gymnasiegemensamma ämnen, - programgemensamma ämnen, - i förekommande fall för inriktningen gemensamma karaktärsämneskurser, - programfördjupning, - kurser inom det individuella valet, och - gymnasiearbete. Vissa bestämmelser om utbildningens omfattning framgår av bilaga 2 till skollagen (1985:1100) och av bilaga 1 till denna förordning. Om inte något annat följer av de bestämmelser som avses i andra stycket, får Statens skolverk meddela föreskrifter om vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och i de nationella inriktningarna. På humanistiska programmets inriktning språk får inom språk kurser i latin, grekiska, engelska, moderna språk, modersmål eller svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får inom naturkunskap kurser i biologi, fysik eller kemi erbjudas. Förordning (2010:235).

Rektor ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet. Förordning (2010:1040).

En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne i stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som individuellt val. Förordning (2010:1040).

Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev kan också läsa nya språk i gymnasieskolan. De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå. Förordning (2010:1040).

Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska. Förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2000:219).

Har upphävts genom förordning (2000:219).

Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), om 1. eleven har goda kunskaper i språket, och 2. eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn och som har ett annat modersmål än svenska. I 8 kap. 5 och 6 §§ finns bestämmelser om studiehandledning på elevens modersmål. Förordning (2008:98).

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet kan dock få modersmålsundervisning i två språk, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:605).

Modersmålsundervisning kan anordnas som 1. individuellt val, 2. utökat program, eller 3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska och engelska. Förordning (1999:844).

En elev har rätt att få modersmålsundervisning sammanlagt högst sju läsår under sin skoltid inom det offentliga skolväsendet. Om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning, har eleven dock rätt till det under längre tid. Begränsningen gäller inte heller om undervisningen 1. ersätter undervisning i andra språk än svenska och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas för en elev med samiska, finska, meänkieli, romani chib, jiddisch eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (2008:98).

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (1997:605).

En kommun är inte skyldig att anordna modersmålsundervisning, om lämplig lärare inte finns att tillgå. En kommun är skyldig att anordna modersmålsundervisning om minst fem elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, finska, meänkieli, romani chib eller jiddisch är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem. Förordning (2008:98).

En elev som får modersmålsundervisning får, med den begränsning som anges i 10 §, fortsätta att delta i sådan undervisning, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. Förordning (1999:844).

Har upphävts genom förordning (2010:235).

Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i minst 15 veckor. En elev som går på gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra minst hälften av sin utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2010:1040).

Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska samråd ske med det lokala programrådet. Om utbildning har skolförlagts på grund av vad som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning (2010:1040).

För den elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms lämplig. Förordning (2010:1040).

För yrkesprogrammen ska det finnas ett lokalt programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2010:1040).

Gymnasial lärlingsutbildning inom alla yrkesprogram får börja det första läsåret. Förordning (2010:1040).

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning för varje program. För högskoleförberedande program ska bland dessa kurser ingå kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom respektive programs examensmål. När Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt meriterande vid urval eller på annat sätt vara av betydelse för högskolestudier ska Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (2010:1040).

Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Skolverket har meddelat föreskrifter om enligt 17 §. Huvudmannen beslutar för varje utbildning vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning. Förordning (2010:1040).

Huvudmannen beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att som individuellt val läsa 1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, 2. minst en kurs i estetiska ämnen, och 3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i 2. För de elever som avses i 2 § respektive 7-13 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val. Förordning (2010:1040).

Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra. En elev får inte som individuellt val läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt. Förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga kurserna. Beslutet fattas av rektor. En elev på ett yrkesprogram har utan särskilt beslut rätt att som utökat program läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå. Huvudmannen är dock bara skyldig att tillgodose detta om eleven senast vid utgången av det andra läsåret har anmält att han eller hon vill läsa de aktuella kurserna. De elever som läser utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § skollagen (2010:800) i en omfattning som kan anses rimlig. Förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).