6 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning

Utöver vad som framgår av 5 kap. 22, 24 och 25 §§ skollagen (1985:1100) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i 1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller 2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet. Förordning (2010:235).

De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras. Urval och antagning ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 eller 7 § och i så fall på vilket sätt. För urvalet gäller i övrigt bestämmelserna i 3-5 och 7 §§. Förordning (2010:1040).

Huvudmannen får besluta om att ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som 1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller 2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan. Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen (2010:800) söker till en utbildning. Förordning (2010:1040).

Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt nedan: Betyg Betygsvärde Mycket väl godkänt (MVG) 20 Väl godkänt (VG) 15 Godkänt (G) 10 En sökande som gått förberedande dansutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg skall ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet skall göras i proportion till de betyg som eleven har fått. En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett individuellt program får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (2007:52).

Betygsvärdet för ett sammanfattande betyg (blockbetyg) i samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen erhålls genom att betygsvärdet för blockbetyget multipliceras med antalet ämnen inom blocket. Förordning (1997:189).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov. Förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

Har upphävts genom förordning (2010:1040).

En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning. Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar. Förordning (2010:1040).

Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund. Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar. Förordning (2010:1040).

Huvudmannen får besluta om att en elev ska få byta studieväg om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Förordning (2010:1040).

Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han har de kunskaper och färdigheter som krävs.

Om en elev inte har fått lägst betyget Godkänt på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har en elev slutfört en kurs två gånger och inte har fått lägst betyget Godkänt får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl. En elev som inte har fått lägst betyget Godkänt på projektarbetet har rätt att göra om det en gång. Om en elev har fått betyget Icke godkänt på en stor andel av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven får gå om också sådana kurser som eleven fått lägst betyget Godkänt på under läsåret. Även för en elev som har bytt studieväg får rektorn, om det finns särskilda skäl, besluta att eleven får gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget Godkänt på. En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen. En elev som har fått betyg på en kurs enligt en kursplan för gymnasieskolan innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen under gymnasieutbildningen. Förordning (2010:1113).

Rektorn beslutar efter samråd med berörda lärare om en elevs fortsatta skolgång. Innan rektorn fattar beslut om att en elev skall gå om en eller flera kurser eller gå ett reducerat program skall samråd ske med eleven. Detsamma gäller om styrelsen för utbildningen beslutar att en elev skall få byta program eller inriktning inom ett program enligt 12 §. I fråga om en elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall samråd ske med elevens vårdnadshavare. Förordning (1999:844).

Elever som har avgått från gymnasieskolan innan de har slutfört utbildningen och som önskar fortsätta på det program där de gick tidigare får i mån av plats tas in på nytt.

Om en elev inte vid utbildningens början inställer sig till den utbildning som han har tagits in på och inte anmäler giltigt förfall hos rektor inom tre dagar efter det att undervisningen startat, anses han ha avgått från utbildningen.

Om en elev vill avgå från utbildningen utan att ha slutfört den, skall han anmäla detta hos rektor. Den elev som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall visa vårdnadshavarnas samtycke till avgången. Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter uteblivit från den under mer än en månad i följd, utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet, skall han anses ha avgått från utbildningen. Rektor får medge undantag, om det finns synnerliga skäl för det.

Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras.

Rektorn eller den rektorn bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete. Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977: 1160) följer att en elev som utsetts till elevskyddsombud skall få den ledighet från undervisningspass och annat skolarbete som behövs för uppdraget. Rektorn beslutar om sådan ledighet.

Om en elev utan giltig anledning uteblir från skolarbetet skall rektorn, om eleven är under 18 år och inte heller ingått äktenskap, se till att en kontakt upprättas mellan skolan och elevens vårdnadshavare. Förordning (2006:203).

Rektorn ansvarar för att det finns ordningsregler för varje skola. Dessa skall utarbetas och följas upp under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna. Förordning (2006:203).

Om en elev har begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, skall läraren på lämpligt sätt uppmana honom att ändra sitt uppförande. Om han inte bättrar sig skall läraren försöka utreda orsaken till beteendet. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass.

Om en elev gjort sig skyldig till upprepade förseelser eller fortsatt olämpligt uppträdande eller en allvarligare förseelse skall rektor försöka utreda orsaken till beteendet. Vid behov skall skolläkare och annan företrädare för elevvården medverka vid utredningen. Med ledning av vad som framkommit vid utredningen skall rektor försöka få eleven att bättra sig. Rektor får därvid tilldela eleven en skriftlig varning. I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap skall vårdnadshavarna snarast underrättas om åtgärd som avses i andra stycket.

Om syftet med åtgärder enligt 22 § inte uppnås eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under högst två veckor av terminen eller förvisas från kommunens eller landstingets gymnasieskola för en viss tid, dock högst tre terminer utöver den termin när beslutet meddelas. Om en elev står under åtal för en gärning, får han förvisas på grund av den bara om han erkänt denna eller om tingsrätten funnit utrett att han begått gärningen. Förordning (1999:844).

Fråga om avstängning eller förvisning avgörs av styrelsen för utbildningen. Om det bedöms nödvändigt med hänsyn till risken för andra elever och skolans personal får rektor, i avvaktan på att styrelsen skall avgöra ett ärende om avstängning eller förvisning, besluta att med omedelbar verkan interimistiskt avstänga en elev. Ett beslut om interimistisk avstängning gäller till dess ärendet prövats av styrelsen, dock längst under två veckor.

Styrelsen för utbildningen skall se till att det i ett ärende om avstängning eller förvisning finns en utredning som allsidigt klarlägger de omständigheter som är av betydelse för ärendets bedömning. Styrelsen skall se till att utredningen inleds omgående och genomförs så skyndsamt som möjligt. Eleven och, i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år och inte heller har ingått äktenskap, elevens vårdnadshavare skall få tillfälle att muntligen yttra sig inför styrelsen för utbildningen. Innan beslut om avstängning eller förvisning fattas i fråga om en elev som inte har fyllt 18 år, skall styrelsen för utbildningen samråda med den kommunala nämnd som har hand om sociala frågor för eleven. Styrelsen för utbildningen får förordna att beslut om avstängning eller förvisning skall gälla med omedelbar verkan.