Förordning (1993:1148) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst
Sammanfattning
Förordningen innehåller regler för hur egenavgiften beräknas för personer som reser med riksfärdtjänst. Beräkningen utgår från det kortaste vägavståndet mellan start- och slutort, oavsett vilket färdmedel som faktiskt används. Egenavgiften ska betalas enligt de belopp som anges i förordningen.
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.
Relevant för den som
- En person med funktionsnedsättning planerar en resa med riksfärdtjänst och vill veta kostnaden.
- En resenär behöver förstå hur avståndet påverkar egenavgiften vid en resa mellan olika kommuner.
Lagtext
1 §
I denna förordning meddelas föreskrifter om beräkningen av den egenavgift som tillståndshavaren enligt 8 § lagen (1997:735) om riksfärdtjänst skall betala vid resa med riksfärdtjänsten. Förordning (1997:782).
Förordning (1997:782)
2 §
Oavsett vilket färdmedel som faktiskt används skall det kortaste vägavståndet mellan de orter där resan börjar och slutar läggas till grund för beräkningen av egenavgiften. Vid båtresa skall det kortaste avståndet mellan hamnarna räknas som vägavstånd. Vid resa till och från Gotland skall för sjösträckan följande vägavstånd gälla: Nynäshamn--Visby 150 kilometer, Oskarshamn--Visby 120 kilometer.
3 §
Egenavgiften skall uppgå till följande belopp.