Förordning (1994:936) om ungdomspraktikanter

Denna förordning innehåller bestämmelser om praktik för ungdomar i form av arbetsmarknadsutbildning (ungdomspraktik).

Bestämmelser om ungdomspraktik finns också i lagen (1992:322)
om ungdomspraktikanter.

Ungdomspraktik är sådan praktiskt inriktad utbildning som en arbetsgivare ordnar hos sig efter överenskommelse med länsarbetsnämnd.

Benämningen arbetshandikappad har i denna förordning samma innebörd som motsvarande benämning i 3 § förordningen (1991:333)
om lönebidrag.

Arbetslösa ungdomar som har fyllt 17 år får anvisas praktikplatser fram till och med den 30 juni det år de fyller 20 år.

Förutsättningen är att de inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller någon annan utbildning eller att de inte har kunnat sysselsättas genom någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Om arbetsförmedlingen bedömer det som nödvändigt att en arbetslös förbereder sig för arbete genom att delta i en kurs om hur arbetsmarknaden fungerar och om hur man söker arbete, är en fullgjord sådan kurs ett villkor för att den arbetslöse skall anvisas en praktikplats. Förordning (1995:721).

Den som inte har fullföljt en minst tvåårig gymnasieutbildning och som omfattas av en kommuns skyldighet enligt 5 kap. 5 §
skollagen (1985:1100) att erbjuda utbildning, får anvisas en praktikplats endast om det finns synnerliga skäl. Länsarbetsnämnden skall då samråda med ungdomens hemortskommun innan den anvisar en praktikplats. Detta gäller också den som har fullföljt den gymnasieutbildningen men som har erbjudits eller kommer att erbjudas ytterligare ett års gymnasieutbildning.

Praktiktiden får vara i högst sex månader. Genom en ny anvisning får dock praktiktiden förlängas med ytterligare högst sex månader.

Praktiken får förläggas till en och samma arbetsplats i mer än sex månader bara om arbetsgivaren har lovat att anställa praktikanten vid utgången av den förlängda praktikperioden eller om det finns synnerliga skäl.

har upphävts genom förordning (1995:721).

har upphävts genom förordning (1995:721).

För arbetshandikappade gäller inte begränsningarna av praktiktidens längd i 7 och 8 §§. En anvisning av en praktikplats får förlängas med den praktiktid som länsarbetsnämnden i varje enskilt fall bedömer vara lämplig. Förordning (1995:721).

Länsarbetsnämnden skall söka träffa överenskommelser med arbetsgivare om att dessa skall ta emot ungdomar på praktikplatser.

En förutsättning för en överenskommelse är att arbetsgivaren

-- bedöms kunna följa en utvecklingsplan enligt 18 §,

-- lovar att för samma tid som praktiken avser inte lämna ersättning till praktikanten, samt

-- åtar sig att i enlighet med 19 § betala ett finansieringsbidrag.

Innan länsarbetsnämnden första gången anvisar praktik på en arbetsplats, skall nämnden ge den sammanslutning av arbetstagare som är part i lokal förhandling med arbetsgivaren tillfälle att yttra sig.

En anvisad praktikplats skall omfatta verksamhet på heltid.

Om det finns särskilda skäl får den dock omfatta verksamhet på deltid.

Praktik får inte ordnas på ett sådant sätt eller under sådana tider att den ersätter arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela föreskrifter som förhindrar att praktiken ersätter säsongsanställningar eller andra tidsbegränsade anställningar.

När det finns skäl till det skall länsarbetsnämnden pröva om praktiken kan ersättas av arbete på den reguljära arbetsmarknaden, någon annan utbildning eller någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

En anvisning till en praktikplats upphör när praktiktiden har gått ut.

Innan länsarbetsnämnden anvisar en praktikplats skall nämnden ha upprättat en individuell utvecklingsplan. Planen skall säkerställa att praktikanten ges behövlig inskolning, handledning och praktisk yrkesutbildning. Den skall upprättas i samråd med praktikanten och med den arbetsgivare hos vilken praktiken skall fullgöras.

Innan en ungdom anvisas praktik skall arbetsgivaren genom en skriftlig överenskommelse med länsarbetsnämnden ha åtagit sig att till staten betala ett finansieringsbidrag i samband med anvisningstidens slut.

I fråga om arbetshandikappade ungdomar får länsarbetsnämnden anvisa praktik utan en sådan överenskommelse om det finns särskilda skäl för det.

Finansieringsbidraget skall vara 1 000 kronor i månaden under de första sex månaderna av praktiken. Om praktikanten fullgör praktik hos samma arbetsgivare under längre tid än sex månader skall finansieringsbidraget för tiden efter de första sex månaderna vara 3 000 kronor i månaden.

En ungdomspraktikant skall efter länsarbetsnämndens anvisningar delta i

1. en kurs om hur arbetsmarknaden fungerar och om hur man söker arbete,
2. arbetsförberedande åtgärder i form av vägledning, och
3. sådana arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bedöms vara lämpliga.

Länsarbetsnämnden skall återkalla anvisningen av en praktikplats, om

1. nämnden finner att praktiken kan ersättas av arbete på den reguljära arbetsmarknaden, av någon annan utbildning eller genom någon annan lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd,
2. praktikanten utför förvärvsarbete som inte enbart är tillfälligt eller av obetydlig omfattning,
3. praktikanten avvisar ett erbjudet lämpligt arbete,
4. arbetsgivaren eller praktikanten inte följer den utvecklingsplan som har upprättats enligt 18 §,
5. praktikanten utan giltig anledning inte deltar i verksamhet som avses i 21 §,
6. praktikanten under praktiken tar emot ersättning som brukar lämnas i en anställning för samma tid som avses med praktiken,
7. praktikanten gör sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet, eller
8. arbetsgivaren inte fullgör sitt åtagande att betala finansieringsbidrag.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart.

Ungdomspraktikanten har rätt till utbildningsbidrag i form av dagpenning. Dagpenningen beräknas enligt 20--22 §§ förordningen
(1987:406) om arbetsmarknadsutbildning.

Arbetshandikappade ungdomar har efter tolv månaders praktik rätt till en dagpenning om lägst 475 kronor. Såsom praktik räknas i detta hänseende också tid då den arbetshandikappade haft en särskild inskolningsplats enligt den upphävda lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.

Länsarbetsnämndens anvisning av en ungdom till en praktikplats innebär att nämnden har beslutat att ungdomen har rätt till utbildningsbidrag. Den allmänna försäkringskassan beräknar bidragets storlek och betalar ut bidraget.

Om det finns särskilda skäl får länsarbetsnämnden lämna ersättning för resekostnader med ett skäligt belopp till ungdomspraktikanten.

På utbildningsbidrag enligt denna förordning skall tillämpas bestämmelserna om återbetalningsskyldighet i 22 § förordningen
(1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Vad som där sägs om länsarbetsnämnd skall dock i stället gälla allmän försäkringskassa.

Länsarbetsnämnden skall i samband med beslutet om att anvisa en praktikplats lämna överenskommelsen om finansieringsbidrag till den allmänna försäkringskassan.

Länsarbetsnämnden får på begäran av arbetsgivaren helt eller delvis efterge en fordran på finansieringsbidrag, om

1. arbetsgivaren anställer ungdomspraktikanten senast i samband med anvisningstidens slut, under förutsättning att praktikanten inte har varit anvisad praktik hos arbetsgivaren för sammanlagt längre tid än sex månader,
2. praktikanten i betydande omfattning har varit ledig eller på annat sätt varit frånvarande från utbildningen hos arbetsgivaren, eller
3. det av någon annan anledning än som sägs i 2 är uppenbart oskäligt att kräva betalning.

Begäran om eftergift skall göras hos länsarbetsnämnden inom en månad från anvisningstidens slut. Nämnden skall omedelbart underrätta försäkringskassan när begäran om eftergift kommit in.

Länsarbetsnämnden skall underrätta försäkringskassan om beslut i fråga om eftergift samt i övrigt skriftligen lämna de uppgifter som behövs för kassans handläggning av ärendet.

Handlingarna skall överlämnas till försäkringskassan så snart som möjligt. Har ett beslut om eftergift överklagats, skall handlingarna överlämnas när ärendet om överklagande har avgjorts.

Länsarbetsnämndens beslut om att återkalla en anvisning av en praktikplats får överklagas av den som har anvisats platsen.

Nämndens beslut i fråga om eftergift får överklagas av arbetsgivaren. Andra beslut av länsarbetsnämnden får inte överklagas.

I fråga om ett ärende som i första instans avgörs av en allmän försäkringskassa tillämpas bestämmelserna i 20 kap. 10--13 §§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

I fråga om den som har anvisats en praktikplats enligt denna förordning tillämpas följande bestämmelser i förordningen (1987:406)
om arbetsmarknadsutbildning, nämligen

-- 30 § första stycket 1--5, 7 och 8 om utbildningsbidrag vid frånvaro,

-- 30 a och 30 b §§ om karensdagar och beviljande av ledighet,

-- 31 och 32 §§ samt 33 § första stycket 1 och andra stycket om samordning med andra förmåner m. m., och

-- 42 § andra stycket om vad som gäller vid arbetskonflikter.

Förordning (1995:721).

Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att tillämpa denna förordning. Om en åtgärd skall vidtas av de allmänna försäkringskassorna, meddelas dock föreskrifterna av Riksförsäkringsverket efter samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen.