Förordning (1995:268) om samordning av statlig tjänstepension med vissa pensioner till riksdagens ledamöter och ledamöter av Europaparlamentet
Sammanfattning
Förordningen reglerar samordning av statlig tjänstepension med pensioner för ledamöter i riksdagen och Europaparlamentet. Tjänstepensionen minskas om den sammanlagda tjänstetidsfaktorn för de olika pensionerna överstiger ett visst värde. Bestämmelserna omfattar även samordning av efterlevandepension och socialförsäkringsförmåner.
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.
Relevant för den som
- En person som har varit både statligt anställd och riksdagsledamot går i pension
- En efterlevande har rätt till pension efter en person som haft flera statliga uppdrag
Lagtext
1 §
Denna förordning innehåller föreskrifter om statlig tjänstepension som betalas ut samtidigt med riksdagspension och som grundar sig på anställning som upphört efter år 1973.
2 §
I förordningen avses med
riksdagspension - pension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter i dess lydelse den 31 december 2009, summan av pension och tilläggsbelopp enligt 8 kap. 9-11 §§ nämnda lag från och med den 1 januari
2010, egenpension enligt motsvarande äldre författningar eller pension enligt lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet,
ledamotspension - egenpensionsförmåner enligt Europaparlamentets beslut 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
tjänstepension - pension enligt statliga pensionsavtal eller pension eller inkomstgaranti enligt andra statliga pensionsbestämmelser,
nettopension - tjänstepension som inte ska samordnas med en socialförsäkringsförmån,
tjänstepensionsbelopp - pensionens eller inkomstgarantins normalbelopp eller motsvarande belopp,
tjänstetidsfaktor - förhållandet mellan den tid som får tillgodoräknas och den tid som behövs för hel pension eller hel inkomstgaranti enligt tillämpliga pensionsbestämmelser,
efterlevandepension - efterlevandepension enligt pensionsavtal för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet 2016 (PA 16), pensionsavtal för arbetstagare hos staten m.fl. (PA 03), pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. (PA-91) eller motsvarande äldre bestämmelse och enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter eller lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet eller efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom.
Förordning (2016:315).
3 §
Föreskrifterna i 4--10 och 12 §§ gäller om pensionernas sammanlagda tjänstetidsfaktor är högre än talet 1.
Föreskrifterna i 4--8 §§ gäller för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år samt, vid samordning av tjänstepension som är en nettopension, även för tid därefter.
Föreskrifterna i 9 och 10 §§ gäller för tid från och med den månad då pensionstagaren fyller 65 år eller den senare månad då riksdagspensionen betalas ut, utom vid samordning av tjänstepension som är en nettopension.
I 11 och 12 §§ finns föreskrifter om samordning av pension åt efterlevande.
4 §
Tjänstepensionen minskas med riksdagspensionen, om båda pensionerna är hela.
5 §
Om tjänstepensionen, men inte riksdagspensionen, är hel, minskas tjänstepensionen med det belopp som skulle ha gällt om den beräknats med tillämpning av riksdagspensionens och ledamotspensionens sammanlagda tjänstetidsfaktorer.
Minskningen får dock inte vara större än riksdagspensionen eller ledamotspensionen eller dessa pensioners sammanlagda belopp. Förordning (2009:1220).
6 §
Om tjänstepensionen är avkortad minskas den med det belopp som skulle ha gällt om den beräknats enligt en tjänstetidsfaktor som motsvarar den del av de sammanlagda tjänstetidsfaktorerna som överstiger talet 1.
Minskningen enligt första stycket får dock inte vara större än att summan av pensionerna, inklusive eventuell samtidig rätt till annan tidigare intjänad kommunal eller privat pensionsförmån som tjänstepensionen ska samordnas med, uppgår till minst en hel tjänstepension. Förordning (2009:1220).
2 paragrafer refererar hit
6 a §
Vid beräkning enligt 4-6 §§ av vilket belopp av ledamotspensionen som tjänstepensionen ska minskas med efter 65 års ålder ska det bortses från ett så stort belopp av ledamotspensionen som beräknas motsvara vad som skulle ha tjänats in i svensk socialförsäkringspension under tiden som ledamot av Europaparlamentet.
Det som skulle ha tjänats in i svensk socialförsäkringspension ska beräknas som den inkomstgrundade ålderspension som den före detta ledamoten skulle ha haft rätt till för samma år om ledamotsarvodet hade varit pensionsgrundande enligt svensk lag. Med inkomstgrundad ålderspension avses inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken före reducering enligt 69 kap. 2, 3, 5-7 och 9-11 §§ samma balk.
Inkomstpension och premiepension ska beräknas som om den före detta ledamoten endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt, före reducering enligt 61 kap. 10 § socialförsäkringsbalken, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. Förordning (2010:1688).
7 §
Om riksdagspensionen har minskats med hänsyn till sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller livränta enligt 41-43 kap. samma balk, med undantag för livränta som hänför sig till krigsskadersättning, ska den anses uppgå till det belopp som skulle ha gällt utan sådan minskning. Förordning (2010:1688).
8 §
Om riksdagspensionen beräknats med hänsyn till att sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken betalas ut, tillämpas också föreskrifterna i 9 och 10 §§ för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år. Förordning (2010:1688).
9 §
Pensionen beräknas till ett belopp som svarar mot summan av dels vad som återstår av tjänstepensionen sedan den minskats enligt 4, 5 eller 6 §, dels 65 procent av riksdagspensionens pensionsunderlag multiplicerat med tjänstetidsfaktorn, dels 70 procent av ledamotsarvodet multiplicerat med tjänstetidsfaktorn.
Beloppen ska avse månaden före den då pensionstagaren uppnår 65 års ålder, med hänsyn tagen till generella förändringar av pensionsnivåerna till den i 3 § tredje stycket avsedda månaden. Förordning (2009:1220).
10 §
Utöver vad som följer av 9 § skall den beräknade pensionen samordnas med socialförsäkringsförmåner, förses med tilläggsbelopp och ändras på samma sätt som en hel tjänstepension. Före utbetalning avräknas riksdagspensionens belopp i den utsträckning det är möjligt.
3 paragrafer refererar hit
11 §
Om det finns rätt till efterlevandepension i form av både riksdagspension och ledamotspension samt tjänstepension, ska tjänstepensionen minskas med övriga förmåner.
Familjepension enligt äldre statliga pensionsbestämmelser minskas med samtidigt utgiven efterlevandepension enligt lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet eller efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom.
Förordning (2009:1220).
2 paragrafer refererar hit
12 §
Kompletterande efterlevandepension enligt pensionsplan för arbetstagare hos staten m.fl. och familjepension enligt äldre statliga pensionsbestämmelser samordnas med samtidigt utgiven kompletterande efterlevandepension enligt lagen
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter eller lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet enligt föreskrifterna i 4-6 a §§. Detta gäller även efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom. Förordning (2009:1220).
2 paragrafer refererar hit
Vanliga frågor
När ska reglerna om samordning av tjänstepension och riksdagspension tillämpas?
Föreskrifterna i 4–10 och 12 §§ gäller om pensionernas sammanlagda tjänstetidsfaktor är högre än talet ett. Föreskrifterna i 4–8 §§ gäller för tid före den månad då pensionstagaren fyller 65 år samt, vid samordning av tjänstepension som är en nettopension, även för tid därefter. Föreskrifterna i 9 och 10 §§ gäller för tid från och med den månad då pensionstagaren fyller 65 år eller den senare månad då riksdagspensionen betalas ut, utom vid samordning av tjänstepension som är en nettopension. (3 §)
Hur påverkas tjänstepensionen om en person har rätt till både en hel tjänstepension och en hel riksdagspension?
Tjänstepensionen minskas med riksdagspensionen, om båda pensionerna är hela. (4 §)
Vad gäller för tjänstepensionen om det finns rätt till efterlevandepension från flera olika källor?
Om det finns rätt till efterlevandepension i form av både riksdagspension och ledamotspension samt tjänstepension, ska tjänstepensionen minskas med övriga förmåner. (11 §)
Mest citerade paragrafer
Paragrafer i denna lag som andra lagar oftast hänvisar till.
-
10 § 3 hänv.
Samordning med socialförsäkringsförmåner och avräkning
-
11 § 2 hänv.
Samordning av efterlevandepension och familjepension
-
12 § 2 hänv.
Samordning av kompletterande efterlevandepension
-
6 § 2 hänv.
Beräkning av minskning vid avkortad tjänstepension
-
3 § 1 hänv.
Villkor för tillämpning av samordningsregler
-
6 a § 1 hänv.
Beräkning av avdrag för ledamotspension
-
8 § 1 hänv.
Tillämpning av regler vid sjukersättning
-
9 § 1 hänv.
Beräkning av pensionens totala belopp
Ändringshistorik
Denna lag har ändrats 3 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.
Visa alla ändringar
- Lag (2016:315) — 2016
- Lag (2010:1688) — 2010
- Lag (2009:1220) — 2009