9 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

Rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt arvodet upphör har den som 1. har varit ledamot av Europaparlamentet och som före 65 års ålder lämnat Europaparlamentet efter minst tre hela års sammanhängande tid i Europaparlamentet, eller 2. har varit både ledamot av Europaparlamentet och riksdagsledamot och som före 65 års ålder lämnat Europaparlamentet efter sammanlagt minst tre hela års sammanhängande tid i Europaparlamentet och riksdagen. Lag (2009:680) .

Sjukfrånvaro, annan frånvaro eller ledighet som beviljats eller godkänts av Europaparlamentet eller dess talman begränsar inte rätten till inkomstgaranti. Lag (2009:680) .

För den som varit ledamot av Europaparlamentet kortare sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin ett år. För den ledamot som lämnar Europaparlamentet efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i Europaparlamentet gäller inkomstgarantin 1. i längst två år om ledamoten inte uppnått 40 års ålder, 2. i längst fem år om ledamoten uppnått 40 men inte 50 års ålder, 3. längst till ingången av den månad då ledamoten fyller 65 år om han eller hon uppnått 50 års ålder. Vad som föreskrivs i andra stycket gäller även den ledamot som lämnar Europaparlamentet efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i Europaparlamentet och riksdagen. Lag (2009:680) .

För de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning och för tid därefter ska inkomstgarantin jämställas med pension. Inkomstgarantin ska inte utgöra arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lag (2009:1028) .

Inkomstgaranti enligt 3 § gäller längst till och med utgången av den månad då den berättigade avlider. Om ledamoten tar plats i riksdagen upphör garantin enligt denna lag. Lag (2009:680) .

Om det finns särskilda skäl får riksdagsförvaltningen förlänga den tid under vilken garantin gäller enligt 3 § första stycket och andra stycket 1 och 2 med högst ett år. I ett sådant beslut kan garantin bestämmas till ett lägre belopp. Lag (2009:680) .

Riksdagsförvaltningen får bevilja inkomstgaranti till en ledamot av Europaparlamentet som har frånträtt sitt uppdrag och har partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lag (2009:680) .

Underlaget för beräkning av inkomstgarantin utgörs av det ledamotsarvode enligt 2 kap. 2 § som betalas vid avgångstillfället. Lag (2009:680) .

Inkomstgarantin betalas per månad under det första garantiåret med 80 procent av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp. För tid därefter betalas inkomstgarantin med följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i Europaparlamentet och riksdagen 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 12 år, 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 11 år, 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 10 år, 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 9 år, 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 8 år, 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 7 år, 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 basbelopp och med 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 basbelopp efter minst 6 år. Lag (2009:680) .

Inkomstgarantin minskas med vad ledamoten av Europaparlamentet eller riksdagsledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under den tid inkomstgarantin betalas. Lag (2009:680) .

Inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga. Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom minskas inkomstgarantin med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning. Lag (2009:680) .

Inkomstgarantin minskas också, på sätt som framgår av 11 §, med följande inkomster, 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige, 3. kompletterande delpension och 4. pension och livränta i andra fall än som avses i 9 §. Lag (1998:701) .

Minskningen skall utgöra den procentandel, 80 33, som anges för varje särskilt fall i 8 § av den sammanlagda inkomst enligt 10 § som per år överstiger ett basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Betalas inte inkomstgaranti under helt kalenderår, skall endast inkomster som hänför sig till tid då inkomstgarantin betalas medräknas vid minskningen. Minskningen fördelas på det antal kalendermånader garantin betalas.

Riksdagens arvodesnämnd får besluta att rätt till inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av inkomstgarantin ska minskas eller helt upphöra om en garantitagare 1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, eller 2. dömts för brott av så allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren, om han eller hon varit riksdagsledamot, skulle ha skiljts från det uppdraget. Lag (2009:680) .

Ett efterlevandeskydd betalas till eget arvsberättigat barn och adoptivbarn som inte fyllt 20 år efter den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 3 § andra stycket 1 och 2.

Om särskilda omständigheter föreligger får riksdagsförvaltningen bevilja efterlevandeskydd till efterlevande make. Ett sådant beslut kan omprövas. Lag (2000:433) .

Efterlevandeskyddet gäller i högst fem år och betalas till utgången av den månad då rätten till skyddet upphör eller den berättigade avlider.

Efterlevandeskydd betalas per år med ett belopp motsvarande 0,5 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje barn.

Den som vill ha efterlevandeskydd skall ansöka om det hos riksdagsförvaltningen. Efterlevandeskydd kan inte betalas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden. Lag (2003:12) .

Den som vill att inkomstgaranti skall betalas ut skall ansöka om det hos riksdagsförvaltningen. Inkomstgaranti kan inte betalas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2003:12) .

Ansökan om utbetalning av inkomstgaranti skall vara skriftlig. Den som ansökt om utbetalning skall även i övrigt enligt utfärdade föreskrifter eller när riksdagsförvaltningen begärt det skriftligen lämna sådana uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna skall lämnas på heder och samvete. Om den som ansökt om utbetalning inte lämnar de uppgifter som begärts får riksdagsförvaltningen hålla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning skall han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till riksdagsförvaltningen. Lag (2003:12) .

Arbetsgivare och annan som har betalat ut ersättning eller förmån skall på begäran av riksdagsförvaltningen lämna de uppgifter för namngiven person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite. Lag (2003:12) .

Skatteverket ska till Statens pensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, om uppgifterna har betydelse i ärende om inkomstgaranti enligt denna lag. Lag (2008:969) .

Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende inkomstgaranti skall garantitagaren betala tillbaka skillnaden. Ett belopp som skall betalas tillbaka skall, när det är lämpligt, minska kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Lag (2003:12) .

Om det har betalats ut ett för högt belopp avseende inkomstgaranti och skillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning framställts, skall garantitagaren betala ränta för därpå följande tid intill dess betalning sker. Räntan skall bestämmas efter den räntesats som anges i räntelagen (1975:635). Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis. Vad som sägs i första stycket skall också gälla om garantitagaren försummat att lämna uppgifter som erfordras för bestämmande av det belopp som skall betalas tillbaka. I ett sådant fall skall ränta tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2003:12) .

En garantitagare, vars rätt till inkomstgaranti har jämkats enligt 12 a §, äger rätt att när nya förhållanden inträtt på nytt ansöka om inkomstgaranti. En sådan ansökan prövas av Riksdagens arvodesnämnd. Lag (2009:680) .