1 kap. Gemensamma bestämmelser

Denna förordning kompletterar rådets förordning (EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven1 samt kommissionens förordning (EG) nr 746/96 av den 24 april 1996 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2078/92 om produktionsmetoder inom jordbruket som är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven.

Stöd enligt denna förordning kan, i mån av tillgång på medel, lämnas i form av ersättning till 1. åtgärder som bevarar odlingslandskapets biologiska mångfald och kulturmiljövärden genom att a) slåtterängar och betesmarker sköts på ett sådant sätt som bevarar och förstärker deras höga biologiska mångfald, representativa flora och fauna och typiska sällsynta arter samtidigt som deras kulturmiljövärden bevaras och tydliggörs b) slåtterängar återskapas c) de biologiskt mest värdefulla och rika livsmiljöerna och de mest värdefulla kulturhistoriska lämningarna i åkermark sköts på ett sätt som bevarar och förstärker deras värden d) slåttervallar, betesvallar och betesmarker hålls öppna i de områden som förtecknas i bilaga 1 e) värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet sköts på ett sätt som bevarar och förstärker deras värden 2. åtgärder som skyddar särskilt miljökänsliga områden genom att a) våtmarker och småvatten anläggs eller återställs b) extensiv vall och skyddszoner utmed vattendrag anläggs c) fånggrödor sås d) flerårig vall odlas e) traditionell odling av bruna bönor på Öland bibehålls f) utrotningshotade husdjursraser bevaras g) resurshushållande konventionellt jordbruk bedrivs 3. ekologisk odling. Förordning (1999:29).

Stöd lämnas inte för 1. areal som omfattas av omställnings- eller anläggningsstöd enligt förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m.m., 2. areal som tagits ur produktion och som ingår i EG:s arealersättningsprogram för vissa jordbruksgrödor, 3. skötselåtgärder i områden skyddade med stöd av naturvårdslagen (1964:822) för vilka det lämnas ersättning för naturvård med statliga medel, 4. areal för vilka ersättning har lämnats enligt avtal om nya inslag i landskapet, 5. areal som omfattas av avtal om landskapsvård eller avtal om naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Stöd lämnas inte heller till den som får ersättning enligt avtal om landskapsvård eller avtal om naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Första stycket 2 gäller inte för stöd till sådana åtgärder som avses i 2 § 2 a om stöd endast lämnas enligt denna förordning och inte enligt EG:s arealersättningsprogram för vissa jordbruksgrödor. Stöd enligt denna förordning får i sådant fall uppgå till ett belopp som inte är högre än det som lämnas för en areal som tagits ur produktion inom EG:s arealersättningsprogram för vissa jordbruksgrödor. För åtgärder som avses i 2 § 1 c gäller första stycket 2 bara i fråga om landskapselementet "åkrar med flikiga naturgivna former, små svårbrukade åkrar".

I denna förordning förstås med jordbrukare: en jordbruksproducent eller trädgårdsodlare, antingen en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer, vars jordbruks- eller trädgårdsföretag ligger inom Sveriges gränser, jordbruksföretag: samtliga produktionsenheter som drivs av jordbrukaren inom Sveriges gränser, jordbruksskifte: ett sammanhängande markområde på vilket en enda jordbrukare odlar en enda gröda, brukningsenhet: produktionsenhet inom ett jordbruksföretag som har för driften gemensamma byggnader, jordbruksmark: åkermark, slåtteräng eller betesmark, åkermark: mark som används eller kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja, betesmark: ett jordbruksskifte som inte är lämpligt att plöja och som används till bete, slåtteräng: ett jordbruksskifte som inte lagts under plog och som utnyttjas för fodertäkt genom slåtter eller slåtter kompletterad med bete eller lövtäkt, grässvål: hävdad markvegetation med sammanhållet rotskikt, våtmark: ett vegetationstäckt område där vattenytan är nära under, i nivå med eller nära över markytan och där vattennivån tillåts variera med de naturliga säsongsvariationerna, småvatten: vattensamlingar som finns i mindre försänkningar i landskapet och där vattennivån skall vara så hög att en vattenspegel kan finnas under hela året, extensiv vall: lågavkastande vallproduktion på åkermark, skyddszon: en zon av åkermark utmed ett vattendrag eller en sjö som är besådd med vallgräs eller fleråriga örter, fånggröda: växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförluster efter huvudgrödans skörd; slåtter- eller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas som huvudgröda, flerårig vallodling: produktion av slåtter- eller betesvall på åkermark som leder till minskat kväveläckage och minskad erosion, mätfel: fel som innebär att arealen mätt i hektar eller antalet djur mätt i djurenheter avviker från vad stödmottagaren har sökt stöd för respektive utbetalning av stöd för, ägoslag: åkermark, slåtteräng, betesmark, skogsmark, impediment, tomtmark, exploateringsmark, täktmark och övrig mark, ägoslagsfel: fel som innebär att det ägoslag som stödmottagaren har sökt stöd för respektive utbetalning av stöd för avviker från det faktiska ägoslaget; om det är osäkert vilket det faktiska ägoslaget är, skall det ägoslag som anges av stödmottagaren gälla om inte marken huvudsakligen används för något annat ändamål än jordbruk eller stödmottagarens bedömning är oförenlig med stödets syfte, klassificeringsfel: fel som innebär att den faktiska värdeklassen för ett jordbruksskifte eller en ren till ett stödberättigande landskapselement berättigar till lägre stöd än den värdeklass som stödmottagaren har sökt stöd för respektive utbetalning av stöd för, eller att brukningsenhetens omfattning mätt i stödpoäng eller att förekomsten av stödberättigande renvallar och renhägn är mindre än vad stödmottagaren har sökt stöd för respektive utbetalning av stöd för, villkorsfel: fel som innebär att stödmottagaren brutit mot något skötselvillkor eller annat villkor som gäller för stödet. Förordning (1999:29).

Stöd lämnas årligen med de belopp som framgår av 2-4 kap. Det sammanlagda stödet per hektar får uppgå till högst det belopp som anges i artikel 4.3 i rådets förordning (EEG) nr 2078/92 med undantag för stöd som lämnas för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i slåtterängar, för återskapande av slåtterängar, för värdefulla natur- och kulturmiljöer, för anläggande och återställande av våtmarker och småvatten, för ekologisk frukt- och bärodling samt för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet. Undantaget gäller även kombinationer av stöd inom stödområde 1-3. Beräknade stödbelopp som är lägre än 1 000 kr för respektive stödform som avses i 2 § 1-3 betalas inte ut med undantag för åtgärder som avses i 2 § 2 a under år 6-20. Beräknade stödbelopp som är lägre än 5 000 kr för åtgärder som avses i 2 § 1 e betalas inte ut. Förordning (1999:29).

Stöd lämnas under förutsättning att stödmottagaren under en period av minst fem år eller för våtmarker och småvatten tjugo år (stödperioden) åtar sig att vidta sådana åtgärder eller bedriva sådan odling som avses i 2 §. Förordning (1999:326).

Länsstyrelsen kan medge att ett åtagande under pågående stödperiod ändras till ett annat, vidgat åtagande enligt denna förordning, om en sådan ändring innebär uppenbara fördelar för miljön. Ytterligare föreskrifter om ändring av åtaganden får meddelas av Statens jordbruksverk. När det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 skall sådana föreskrifter meddelas efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket. Förordning (1998:1299).

Ett beslut om att bevilja stöd skall förenas med villkor som innebär att sökanden 1. lämnar sådana uppgifter till länsstyrelsen som är av betydelse för stödgivningen, 2. underkastar sig den kontroll i fråga om stödåtgärdernas utförande som länsstyrelsen bestämmer, 3. uppfyller de skötselvillkor och andra villkor som länsstyrelsen bestämmer.

Närmare villkor för de olika stödformerna finns i 2-4 kap.

Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om stöd. Sådana föreskrifter skall meddelas efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket när det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 och efter samråd med Naturvårdsverket när det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 2. När det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 e skall samråd ske även med Sametinget. Förordning (1999:29).

Frågor om stöd enligt denna förordning prövas av länsstyrelsen. Frågor om stöd för värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet i Dalarnas län prövas av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Beslut eller underrättelse om beslut om utbetalning av stöd skall innehålla en upplysning om innehållet i 12 §. Stödet betalas ut av Jordbruksverket. Förordning (1999:29).

Före utbetalning av stöd som länsstyrelsen beslutat om, skall Jordbruksverket kontrollera att utbetalningen är förenlig med gemenskapsreglerna. Om Jordbruksverket finner att en utbetalning skulle strida mot gemenskapsreglerna, skall verket besluta att inte betala ut stödet och sända tillbaka stödärendet till länsstyrelsen. Jordbruksverkets beslut innebär att länsstyrelsens beslut förfaller.

Ansökan om stöd skall ges in till länsstyrelsen inom den tid som föreskrivs av Jordbruksverket. Ansökan om utbetalning av stöd skall för varje år under stödperioden ges in till länsstyrelsen inom den tid som föreskrivs av Jordbruksverket. Ansökan om utbetalning av stöd år 1 skall, med undantag för ansökan om utbetalning av stöd enligt 2 § 1 b och 2 a, ges in tillsammans med ansökan om stöd för stödperioden. I ansökan om utbetalning av stöd skall åtgärdernas omfattning under det aktuella stödåret anges. Om jordbruksföretaget ligger inom flera län, skall ansökan ges in till länsstyrelsen i det län där huvuddelen av jordbruksföretaget ligger. Om en ansökan om stöd enligt 2 § 1 e omfattar renvallar eller renhägn som är belägna inom flera län skall ansökan ges in till länsstyrelsen i det län där huvuddelen av renvallarna eller renhägnen är belägen. Förordning (1999:29).

Om en ansökan om utbetalning av stöd kommer in för sent, skall reglerna i kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem3 (IAKS-förordningen) om avdrag vid för sen ansökan om stöd tillämpas.

Jordbruksverket får meddela föreskrifter om krav på redovisning av areal, jordbruksskiften och djur samt ingivande av godkänd karta i samband med ansökan om stöd eller ansökan om utbetalning av stöd.

Den centrala tillsynen över efterlevnaden av rådets förordning (EEG) nr 2078/92 och av denna förordning utövas av Jordbruksverket. Länsstyrelsen utövar den närmare tillsynen och kontrollen inom länet.

Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur tillsynen och kontrollen av stöd skall bedrivas. Sådana föreskrifter skall meddelas efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket när det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 och efter samråd med Naturvårdsverket när det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 2. När det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 e skall samråd ske även med Sametinget. Jordbruksverket får föreskriva att det skall tas ut avgift för tillsynen. Förordning (1999:29).

Vid kontroll skall omräkning av djur till djurenheter göras enligt bilaga till rådets förordning (EEG) nr 2078/92. För suggor skall djurenhetskoefficienten vara 0,5.

När mätfel och ägoslagsfel konstateras vid kontroll skall artikel 9.1, 9.2, 10.1 och 10.2 i IAKS-förordningen tillämpas.

Vid tillämpningen av artikel 9 i IAKS-förordningen skall med fastställd areal enligt artikel 9.2 sista stycket i IAKS- förordningen avses den areal på vilken en gröda som omfattas av det sökta stödet odlas och på vilken varken mätfel eller ägoslagsfel konstaterats. Vid kontroll i anslutning till ansökan om utbetalning av stöd skall vad som sägs om ansökan om stöd i IAKS-förordningen gälla ansökan om utbetalning av stöd. Om kontrollen gäller åtgärder som avses i 2 § 2 a, avses dock ansökan om utbetalning av stöd år 1, utom när det gäller stöd för avslagning av växtlighet enligt 3 kap. 2 § andra stycket. Vid kontroll av åtgärder som avses i 2 § 1 d skall vad som sägs om reducering av enhetsbeloppet i artikel 10.2 i IAKS- förordningen gälla reducering av antalet konstaterade djurenheter.

Vid kontroll skall det bortses från en felaktig arealuppgift i en ansökan om utbetalning av stöd, till den del uppgiften innebär en större areal än den som har bestämts i beslutet om stöd.

Vid klassificerings- eller villkorsfel skall stödbeloppet helt eller delvis sättas ned varvid hänsyn skall tas till felets betydelse i förhållande till syftet med stödet. Villkorsfel i fråga om sådana arealer, djur eller landskapselement som ingår i beslut om stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 a, 1 d i fråga om betesmarker, 1 c, 2 a-b eller 3 men som inte finns med i ansökan om utbetalning skall leda till samma nedsättning av stödbeloppet som om arealen eller djuren funnits med i denna ansökan.

När ett mät-, ägoslags-, klassificerings- eller villkorsfel bedöms som allvarligt skall hela beslutet om stöd hävas. När ett mät-, ägoslags- eller klassificeringsfel bedöms som mindre allvarligt får beslutet om stöd hävas till viss del. Om hela beslutet har hävts har stödmottagaren inte rätt att få en ny ansökan om stöd prövad förrän efter stödperiodens utgång, om det inte finns särskilda skäl. Länsstyrelsen får besluta att fortsatt stöd inte skall lämnas.

Belopp som stödmottagaren inte är berättigad till skall betalas tillbaka. Länsstyrelsen har rätt att kräva tillbaka beloppet inom tio år från det att beloppet betalades ut. Jordbruksverket får föreskriva hur beloppet skall betalas tillbaka och att små belopp inte skall återkrävas. Förordning (1999:29).

Det belopp en stödmottagare skall betala tillbaka får sättas ned, om det är fråga om en mindre allvarlig avvikelse från de villkor som gäller för stödet eller om det av någon annan anledning kan anses oskäligt att kräva återbetalning av hela beloppet.

Stödmottagaren är inte återbetalningsskyldig om åtagandet inte kan fullföljas på grund av att 1. stödmottagaren inte är arbetsför under en längre tid, 2. en väsentlig del av den brukade jordbruksarealen påverkas av expropriation eller naturkatastrof, 3. djurstallar förstörs av olyckshändelse, 4. djurbesättningen drabbas av epizootisk sjukdom, eller 5. en annan liknande oförutsedd händelse inträffar. Skriftlig anmälan och utredning om händelsen skall ges in till länsstyrelsen inom tio dagar från den tidpunkt stödmottagaren var i stånd att göra sådan anmälan. Vad som i första och andra styckena sägs om stödmottagare skall också gälla deras dödsbon.

I de fall som avses i 26 § beslutar länsstyrelsen om anpassning av stödvillkoren till de uppkomna förhållandena. Om sådan anpassning inte är möjlig upphör åtagandet. Första stycket gäller även när en fastighetsreglering medför att stödmottagaren inte kan fullfölja sitt åtagande. Stödmottagaren är då inte återbetalningsskyldig för den tid åtagandet fullföljts.

En arrendator eller annan nyttjanderättshavare kan befrias från återbetalningsskyldighet, om åtagandet inte kan fullföljas på grund av att nyttjanderättsförhållandet upphör av någon oförutsedd händelse som ligger utanför nyttjanderättshavarens kontroll.

En stödmottagare som för all framtid upphör med att bedriva jordbruk behöver inte betala tillbaka mottaget stöd om minst tre år av åtagandet redan fullföljts och det inte är möjligt för efterträdaren att ta över ansvaret för åtagandet.

Ränta skall betalas till staten, om stödmottagaren inte är berättigad till beloppet och detta skall betalas tillbaka. Jordbruksverket får föreskriva 1. hur räntan skall beräknas, 2. hur betalning skall ske, och 3. att små räntebelopp inte skall tas ut. Länsstyrelsen får besluta att ränta inte skall betalas eller att räntekravet skall sättas ned, om det kan anses oskäligt att kräva ränta enligt föreskrifter som avses i andra stycket 1. Förordning (1999:29).

Jordbruksverkets och länsstyrelsens beslut enligt denna förordning får verkställas enligt utsökningsbalken. Länsstyrelsen får bestämma att ett beslut enligt denna förordning skall gälla omedelbart även om det överklagas.

Länsstyrelsens beslut om stöd och om utbetalning av stöd får överklagas hos Jordbruksverket. I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Förordning (1998:755).

Jordbruksverket får efter samråd med länsstyrelsen meddela föreskrifter om länsstyrelsens handläggning av stödärenden och om det underlag som krävs för utbetalning av stöd. Jordbruksverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning. Sådana föreskrifter skall meddelas efter samråd med Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket när det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 och efter samråd med Naturvårdsverket när det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 2. När det gäller stöd för åtgärder som avses i 2 § 1 e skall samråd ske även med Sametinget. Förordning (1999:29).