Hemvärnsförordning (1997:146)

Hemvärnet har till uppgift att skydda skyddsobjekt.

Hemvärnet ska i övrigt kunna stödja de operativa insatsförbanden och delta i annan verksamhet där Försvarsmakten medverkar.

Hemvärnet ingår i Försvarsmakten. Förordning (2012:334).

Har upphävts genom förordning (2005:819).

Deltagande i hemvärnet är frivilligt.

Hemvärnets personal består av hemvärnssoldater och personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, samt av anställda i Försvarsmakten som är krigsplacerade i hemvärnet. Förordning (2018:613).

Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon ska tjänstgöra som hemvärnssoldat. Innan avtal ingås ska hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig.

Avtal om sådan tjänstgöring får ingås med den som har fyllt
18 år, är svensk medborgare och är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet.

Av avtalet ska tjänstgöringens art, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och tjänstgöringstidens längd framgå. Av avtalet ska det vidare framgå att hemvärnssoldaten är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap. Förordning (2018:613).

Beslut i ärenden om antagning till hemvärnet får inte överklagas.

Bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen
(2017:900) om kommunikation och motivering av beslut behöver inte tillämpas i ärenden om antagning till hemvärnet.

Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Förordning (2018:613).

Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen skall hemvärnet inta hemvärnsberedskap. Om Försvarsmakten hos regeringen har gjort framställning om hemvärnsberedskap och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedelbart, får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan.

Medinflytande inom hemvärnet utövas av förtroendevalda.

För hela landet utövas medinflytande av rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet.

Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för hemvärnet.

Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet.

I rikshemvärnstinget skall valda ombud ur hemvärnets personal delta. Rikshemvärnschefen är ordförande vid rikshemvärnstinget. När rikshemvärnschefen har förhinder skall rikshemvärnsrådets vice ordförande vara ersättare.

Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ordförande, en ledamot som förordnas av regeringen, ledamöter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i övrigt ledamöter enligt Försvarsmaktens bestämmande.

Rikshemvärnsrådet skall inom sig utse en vice ordförande.

En kommun har rätt att utse minst en ledamot i ett hemvärnsråd som organiseras inom kommunen.

I förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater finns bestämmelser om förmåner vid tjänstgöring enligt denna förordning. Bestämmelser om förmåner för personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet finns i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga. Förordning (2018:613).

Föreskrifter om tillämpningen av denna förordning får meddelas av Försvarsmakten.