Växtförädlarrättslag (1997:306)
Sammanfattning
Lagen ger den som har framställt en ny växtsort en möjlighet att få ensamrätt att utnyttja sorten genom registrering (kap. 1). En ansökan om registrering görs hos Statens jordbruksverk och sorten måste tilldelas en unik sortbenämning (kap. 4 och 5). Innehavaren kan upplåta licenser till andra, men i vissa fall kan domstolen även besluta om tvångslicens för att tillgodose allmänna intressen (kap. 7). Den som gör intrång i en växtförädlarrätt kan dömas till straff och bli skyldig att betala ersättning (kap. 9). Lagen reglerar även förhållandet till gemenskapens växtförädlarrätt och anger att Patent- och marknadsdomstolen prövar rättsliga tvister (kap. 10 och 12).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.
Relevant för den som
- En person har utvecklat en ny sorts äpple och vill skydda sin ensamrätt till sorten.
- Ett företag vill sälja förökningsmaterial av en skyddad växtsort och behöver teckna ett licensavtal.
- En odlare upptäcker att någon annan säljer deras registrerade växtsort utan tillstånd och vill kräva skadestånd.
- En aktör ansöker om tvångslicens för att marknaden saknar tillgång till en viktig växtsort på skäliga villkor.
Myndigheter som nämns i lagen
- Kronofogdemyndigheten
- Regeringen
- Riksdagen
Kapitel
- 1 kap. Förvärv av växtförädlarrätt (3 §)
- 2 kap. Växtförädlarrättens omfattning (5 §)
- 3 kap. Villkor för registrering (8 §)
- 4 kap. Sortbenämning (2 §)
- 5 kap. Ansökningsförfarandet (12 §)
- 6 kap. Giltighetstid, årsavgifter och efterkontroll (3 §)
- 7 kap. Licens (6 §)
- 8 kap. Växtförädlarrättens upphörande m.m. (8 §)
- 9 kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. (26 §)
- 10 kap. Rättegångsbestämmelser (6 §)
- 11 kap. Särskilda bestämmelser (3 §)
- 12 kap. EG-växtförädlarrätt (2 §)