Lagar.seRegisterPolisförordningen1 kap. Polisen

1 kap. Polisen

Ur Polisförordning (1998:1558)

Lagtext

1 §

Enligt 4 § polislagen (1984:387) utgör varje län ett polisdistrikt och i varje polisdistrikt finns det en polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där. Rikspolisstyrelsen är enligt 7 § samma lag central förvaltningsmyndighet för polisen.

2 §

Regeringen bestämmer namnen på polisdistrikten. Polismyndigheternas namn skall stämma överens med polisdistriktens namn.

3 §

Grundläggande bestämmelser om polisen finns i polislagen (1984:387). Närmare bestämmelser om Rikspolisstyrelsen finns i förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Bestämmelser om utbildning finns i polisutbildningsförordningen (1999:740). Bestämmelser om handläggning av vissa ärenden som gäller anställda inom polisen, vissa uppdragstagare hos polisen och studenter vid polisprogrammet finns i förordningen (2010:1031) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen m.m. Förordning (2010:1033).

Senast ändrad genom Förordning (2010:1033)

4 §

Med polisman avses vid tillämpning av lag eller annan författning 1. rikspolischefen, säkerhetspolischefen, överdirektören vid Rikspolisstyrelsen, rikskriminalchefen och biträdande säkerhetspolischefen, 2. länspolismästare, biträdande länspolismästare, polismästare, polisöverintendent, polisintendent och polissekreterare, 3. kommissarie, inspektör och polisassistent samt polisaspirant som under tjänstgöringstid fullgör aspirantutbildning vid en polismyndighet, 4. sådan anställd vid Rikspolisstyrelsen som avses i 2 eller 3, och 5. chef för arbetsenhet och avdelningschef vid Rikspolisstyrelsen liksom rektorn vid Polishögskolan, om dessa tidigare haft anställning som avses i 1, 2 eller 3. Om polismän som anges i första stycket inte uppehåller sin befattning som polisman, tillämpas dock inte bestämmelser om polisman på dem. Att vad som föreskrivs om polismän också gäller militärpolismän följer av förordningen (1980:123) med reglemente för militärpolisen. Förordning (2012:486).

Senast ändrad genom Förordning (2012:486)

5 §

Polisen skall organisera och planera verksamheten så att de samlade resurserna används så effektivt som möjligt och att därmed de mål uppnås och de riktlinjer följs som riksdagen och regeringen har lagt fast.

6 §

I sitt arbete för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och för att i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp enligt 1 § polislagen (1984:387) skall polisen uppmärksamma och beakta krav och önskemål från dem som bor och verkar i polisdistriktet. Polisen bör utveckla och välja sådana arbetsformer som bidrar till ett nära och gott förhållande mellan den och allmänheten. Polisen bör se till att den är tillgänglig och synlig. Polisen bör sträva efter att ge medborgarna råd och stöd och särskilt ge dem som har utsatts för ett brott den information som behövs med anledning av brottet.

7 §

Följande bestämmelser i myndighetsförordningen (2007:515) ska inte tillämpas på polismyndigheterna: 2 § om myndighetens ledning, 3 och 4 §§ om ledningens ansvar, 5 § om delegering, 9-18 §§ om särskilda bestämmelser för enrådighetsmyndigheter, styrelsemyndigheter och nämndmyndigheter, 20 § om ärendenas handläggning, 27 § om myndighetens rätt att företräda staten vid domstol, 28 § om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse, och 29 § om ärendeförteckning. Förordning (2007:1149).

Senast ändrad genom Förordning (2007:1149)