3 kap. Studiemedel

Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och utbildningar som anges i bilagan till denna förordning. Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka utbildningar på folkhögskola som ger rätt till studiemedel enligt avdelning A 1, A 2 eller B 1 i bilagan. Det finns särskilda bestämmelser om utlandsstudier i 20-25 b §§. Förordning (2015:50).

För studier vid de läroanstalter och utbildningar som anges i avdelning A i bilagan får studiemedel lämnas först från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år. Studiemedel får dock lämnas även dessförinnan för de utbildningar som anges i avdelning A 3. Förordning (2017:1155).

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tilllämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra och tredje styckena studiestödslagen (1999:1395) om studerande som inte är svenska medborgare. Förordning (2006:862).

Vid studier på utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina motsvarar en och en halv högskolepoäng en veckas studier på heltid. Vid studier i övrigt avses med vecka enligt 3 kap. 5 § studiestödslagen (1999:1395) en hel kalendervecka. Om studietiden inte är uttryckt i ett antal veckor och utbildningen inte pågår hela den första och den sista kalenderveckan, skall studietiden anses omfatta ytterligare en hel kalendervecka om studietiden under den första och den sista veckan sammanlagt uppgår till minst sju dagar. Studiemedel får inte lämnas för mer än heltidsstudier. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av första-tredje styckena. Förordning (2006:990).

Vid högskolestudier på ett utbildningsprogram som omfattar 60 högskolepoäng under ett normalstudieår får studiemedel lämnas för studier på heltid under 40 veckor även om studierna bedrivs under ett färre antal veckor, dock minst 36 veckor. Detta gäller bara för studier på 1. utbildningsprogram som före den 1 januari 2010 har haft ett sådant upplägg, eller 2. utbildningsprogram med ett sådant upplägg som har startat den 1 januari 2010 eller senare, dock längst för studier till och med utgången av 2014. Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om för vilka utbildningsprogram som studiemedel ska kunna lämnas enligt första stycket. Förordning (2011:1598).

Vid studier på högskoleutbildningar som anordnas av statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) eller av enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina är normal studietakt att den studerande ska ha klarat av 1. 62,5 procent av sitt studieåtagande under de första 40 veckorna med studiemedel eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd för heltidsstudier, och 2. 75,0 procent av sitt studieåtagande för studier som därefter bedrivs med studiemedel eller omställningsstudiestöd enligt lagen om omställningsstudiestöd. Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om vad som är normal studietakt vid studier på annan utbildning än sådan som anges i första stycket. Förordning (2022:866).

Med äldre studieresultat enligt 3 kap. 7 § andra stycket 2 studiestödslagen (1999:1395) avses resultat från perioder med studiemedel eller omställningsstudiestöd enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd som har avslutats för mer än tio år sedan. Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av 3 kap. 7 § studiestödslagen om studiemedel med prövning av studieresultat. Förordning (2025:1551).

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vad som skall anses vara studier på heltid respektive deltid, om detta inte framgår av någon annan författning eller den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen. Centrala studiestödsnämnden får efter samråd med Folkbildningsrådet meddela närmare föreskrifter om vilka studier på folkhögskola som vid tilllämpningen av 3 kap. 8 och 10 §§ studiestödslagen (1999:1395) skall anses ligga på grundskolenivå respektive gymnasienivå.

Om en studerande samtidigt bedriver studier enligt 3 kap. 8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395) eller enligt andra och tredje styckena i den paragrafen, skall studietiden fördelas i förhållande till omfattningen av studierna enligt respektive stycke.

Studietiden ska anses som en sammanhängande period enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen (1999:1395) även om den studerande har gjort ett avbrott i studierna under högst ett år på grund av sjukdom eller någon annan jämförbar oförutsedd händelse. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om den begränsning av rätten till studielån som enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen gäller från och med det kalenderår då den studerande fyller 51 år och om förutsättningarna för att bevilja nya lån enligt tredje stycket samma paragraf. Förordning (2021:477).

Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier vid en sådan läroanstalt eller utbildning som anges i avdelning A 1 i bilagan till denna förordning. Det får även lämnas för motsvarande studier på gymnasial nivå i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Det högre bidragsbeloppet får lämnas till studerande som 1. vid grundskoleutbildning: saknar slutbetyg eller motsvarande från grundskoleutbildning eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, 2. vid gymnasieutbildning: saknar examensbevis eller studiebevis eller motsvarande från gymnasieskolan eller motsvarande svensk eller utländsk utbildning, eller 3. repeterar eller kompletterar ämnen på grundskolenivå. Trots första stycket får det högre bidragsbeloppet inte lämnas till en studerande som har genomfört högskolestudier om minst 120 högskolepoäng eller motsvarande studier i utlandet. Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel för respektive grupp av studerande som anges i första stycket. Det högre bidragsbeloppet lämnas i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2015:50).

Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestudiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier från och med det andra kalenderhalvåret det år då den studerande fyller 20 år till och med det kalenderår då den studerande fyller 24 år, om 1. den studerande i anslutning till studiernas början är arbetslös och saknar en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper och är inskriven i jobbgarantin för ungdomar enligt förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar eller i jobb- och utvecklingsgarantin enligt förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin, 2. studierna bedrivs på grundläggande eller gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller motsvarande utbildning i folkhögskola, och 3. den studerande inte har bedrivit studier med studiestöd under de senaste sex månaderna innan studierna som kan ge rätt till det högre bidragsbeloppet inleds. Det högre bidragsbeloppet får lämnas till dess att den studerande får slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, gymnasieexamen från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett studieomdöme från folkhögskola. Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2019:1157).

Har upphävts genom förordning (2023:941).

Har upphävts genom förordning (2023:941).

Det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för studier på kompletterande pedagogisk utbildning som leder till grundlärar- eller ämneslärarexamen. Det högre bidragsbeloppet lämnas inom ramen för anvisade medel och i den ordning som ansökningarna kommer in till Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2021:1339).

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om förtur till det högre bidragsbeloppet enligt 3 kap. 13 § studiestödslagen (1999:1395).

Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) får vid heltidsstudier lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör 1. 0,33 procent av prisbasbeloppet för det första barnet, 2. 0,21 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och 3. 0,11 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).

Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör 1. 0,25 procent av prisbasbeloppet för det första barnet, 2. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och 3. 0,08 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).

Tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) får vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid lämnas med ett belopp som för varje vecka utgör 1. 0,16 procent av prisbasbeloppet för det första barnet, 2. 0,11 procent av prisbasbeloppet för det andra barnet, och 3. 0,06 procent av prisbasbeloppet per barn från och med det tredje barnet. Förordning (2012:967).

När båda vårdnadshavarna studerar och är folkbokförda på olika adresser skall tilläggsbidrag enligt 3 kap. 13 a och 13 b §§ studiestödslagen (1999:1395) lämnas till den som barnet är folkbokfört hos, om inte vårdnadshavarna kommer överens om att bidraget skall lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos. Beslut enligt första stycket som innebär att tilläggsbidraget skall lämnas till den andre vårdnadshavaren skall endast avse kalenderveckor för vilka bidraget inte har betalats ut. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggsbidrag i de fall båda vårdnadshavarna studerar. Förordning (2005:619).

Tilläggslån enligt 3 kap. 14 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas till en studerande som under kalenderåret närmast före studiernas början har haft en inkomst som uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då studierna påbörjas. Som inkomst räknas det belopp som utgör summan av den studerandes överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet. Tilläggslån får också lämnas till en studerande som sammanhängande fått föräldrapenning närmast före studiernas början och som närmast dessförinnan haft en sådan inkomst som anges i första stycket. Tilläggslån får lämnas för studier i Sverige, i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Förordning (2015:50).

Merkostnadslån enligt 3 kap. 15 § studiestödslagen (1999:1395) får lämnas för 1. utlandsstudier enligt 20 §, 2. undervisningsavgifter, och 3. andra skäliga merkostnader i samband med studierna. För särskild utrustning eller studiemateriel får dock merkostnadslån lämnas bara till studerande vid en högskolas musikerprogram eller lärarutbildning som omfattar ämnet musik eller motsvarande utbildning för inköp till skälig kostnad av ett musikinstrument som är nödvändigt för att genomföra utbildningen. Förordning (2015:50).

För utlandsstudier får merkostnadslån lämnas till en studerande som har beviljats studielån för utlandsstudier, med ett belopp som för varje vecka utgör 1. 1,25 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid, 2. 0,95 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och 3. 0,60 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Förordning (2015:50).

För undervisningsavgifter får merkostnadslån lämnas med ett grundbelopp som för varje vecka utgör - 3,2 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid, - 2,4 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och - 1,6 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Merkostnadslån för undervisningsavgifter får lämnas med sammanlagt högst 3,2 procent av prisbasbeloppet gånger 240, 120 eller 80, beroende på det högsta antal veckor som studiemedel får lämnas för studierna enligt 3 kap. 8 § första och andra styckena studiestödslagen (1999:1395). För vissa äldre studerande ska dock den begränsning av antalet veckor med studielån som gäller enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen tillämpas. Till en studerande som vid något tillfälle totalt har fått det högsta lånebeloppet enligt andra stycket, får inte ytterligare merkostnadslån för undervisningsavgifter lämnas. Förordning (2018:156).

Merkostnadslån för undervisningsavgifter får lämnas med ett högre belopp än det som anges i 13 b §, om avgiften avser studier på eftergymnasial nivå. För sådana undervisningsavgifter får merkostnadslån lämnas med ett belopp som för varje vecka högst utgör - 6,4 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid, - 4,8 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men mindre än 100 procent av heltid, och - 3,2 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men mindre än 75 procent av heltid. Det högre lånebeloppet får lämnas med sammanlagt högst 3,2 procent av prisbasbeloppet gånger 240, vilket är det högsta antal veckor som studiemedel får lämnas för studierna enligt 3 kap. 8 § första stycket studiestödslagen (1999:1395). För vissa äldre studerande ska dock den begränsning av antalet veckor med studielån som gäller enligt 3 kap. 9 § studiestödslagen tillämpas. Till en studerande som vid något tillfälle totalt har fått det högsta lånebeloppet enligt 13 b § eller andra stycket, får inte ytterligare merkostnadslån för undervisningsavgifter lämnas. Förordning (2018:156).

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om tillläggslån och merkostnadslån. Förordning (2015:50).

Om en studerande har en inkomst av den storleken att studiemedel inte alls får lämnas på grund av bestämmelserna om inkomstprövning i 3 kap. 16-22 §§ studiestödslagen (1999:1395) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, får inte heller tilläggsbidrag, tilläggslån eller merkostnadslån lämnas. Förordning (2015:50).

Om studiemedlen skall minskas enligt bestämmelserna i 3 kap. 18 § studiestödslagen (1999:1395), skall vad som anges i andra stycket tillämpas i fråga om studiemedel för studier på en utbildning som bedrivs enligt högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) eller lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ett studieår om 40 veckor skall anses omfatta 20 veckor under höstterminen och 20 veckor under vårterminen. 20 veckors studier under en hösttermin skall i sin helhet anses pågå under det andra kalenderhalvåret även om en del av kurstiden är förlagd till januari månad följande kalenderhalvår. Studiemedlen skall minskas i förhållande till det belopp som enligt 3 kap. 11 § första stycket studiestödslagen får lämnas för 20 veckors studier.

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av bestämmelsen om inkomstberäkning i 3 kap. 19 § första stycket studiestödslagen (1999:1395). En studerande som inte beskattas för sin huvudsakliga inkomst i Sverige ska vid inkomstprövningen behandlas på ett likvärdigt sätt som studerande som beskattas i Sverige. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av inkomst för sådana studerande. Förordning (2011:1455).

Centrala studiestödsnämnden skall efter samråd med Kriminalvården meddela föreskrifter om studiemedel till studerande som är föremål för kriminalvård inom eller utom anstalt. Förordning (2005:1023).

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om beräkning av fribelopp och reducering enligt 3 kap. 17 och 18 §§ studiestödslagen (1999:1395) samt 3 kap. 16 § i denna förordning och om beräkning av veckobelopp enligt 3 kap. 11-22 §§ studiestödslagen.

För utlandsstudier enligt 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller 21-25 b §§. Studier som bedrivs utanför Sverige ska anses vara utlandsstudier oavsett om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands eller i Sverige. Distansstudier ska anses vara utlandsstudier om den studerande är antagen vid en läroanstalt utomlands. Förordning (2015:50).

Studiemedel får lämnas för utlandsstudier på gymnasial eller eftergymnasial nivå, om utbildningen kan anses ha en godtagbar standard. Centrala studiestödsnämnden beslutar om godtagbar standard för utbildningar på gymnasial nivå. Universitets- och högskolerådet beslutar om godtagbar standard för utbildningar på eftergymnasial nivå. Om en del av en utbildning som ger rätt till studiemedel enligt bilagan till denna förordning förläggs utomlands, ska den dock anses ha en godtagbar standard. Förordning (2015:50).

Har upphävts genom förordning (2015:50).

För studier på gymnasial nivå i länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz får studiemedel lämnas bara om motsvarande studier inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige. Studiemedel får dock lämnas för gymnasiala studier i språk i länder utanför EES och Schweiz om språket har officiell status i studielandet. Förordning (2015:50).

Studiemedel för utbildning där det saknas möjlighet att examineras får lämnas bara om anledningen till avsaknaden väsentligen är densamma som för en jämförbar studiemedelsberättigande utbildning i Sverige. Förordning (2019:1312).

Studiemedel får inte lämnas för en utbildning som 1. är jämförbar med en utbildning i Sverige som inte ger rätt till studiemedel, eller 2. på grund av omständigheter som rör utbildningen eller av något annat särskilt skäl inte rimligen bör ge rätt till studiemedel. Studiemedel för distansstudier vid läroanstalter utanför EES och Schweiz får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2018:156).

Studiemedel får lämnas för studier i ett land inom EES eller i Schweiz, om studierna bedrivs på minst 50 procent av heltid och pågår under minst 3 veckor. Vid studier i ett land utanför EES och Schweiz får studiemedel lämnas om studierna bedrivs på heltid och pågår under minst 13 veckor. Studiemedel får dock lämnas även för sådana studier som bedrivs på minst 50 procent av heltid, om det finns särskilda skäl för det. Därutöver får studiemedel lämnas för utlandsstudier som kan tillgodoräknas helt inom ramen för en studiemedelsberättigande utbildning som den studerande bedriver vid en läroanstalt i Sverige, i ett annat land inom EES eller i Schweiz, om 1. studierna bedrivs på minst 50 procent av heltid, och 2. utbildningen i sin helhet pågår under minst 3 veckor. Förordning (2015:50).

Till en studerande som inte är svensk medborgare, och inte heller ska jämställas med svenska medborgare enligt 1 kap. 4 och 5 §§ studiestödslagen (1999:1395), får studiemedel för utlandsstudier lämnas bara om 1. studierna kan tillgodoräknas helt inom ramen för en studiemedelsberättigande utbildning som den studerande bedriver vid en läroanstalt i Sverige, 2. studierna bedrivs på minst 50 procent av heltid, och 3. utbildningen i sin helhet pågår under minst 3 veckor. Studiemedel för utlandsstudier inom ramen för ett utbytesprogram får lämnas under högst ett år till en studerande som avses i första stycket. Förordning (2015:50).

Studiemedel för utlandsstudier får lämnas med de belopp som anges i 3 kap. 11 och 12 §§ studiestödslagen (1999:1395). Tilläggsbidrag får lämnas med de belopp som anges i 11 a-11 c §§. Därutöver får merkostnadslån lämnas enligt 13-13 c §§. Vid studier i länder inom EES och i Schweiz får högre studiebidrag och tilläggslån lämnas med de belopp som anges i 3 kap. 13 och 14 §§ studiestödslagen. Förordning (2015:50).

Det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395) gäller inte för utlandsstudier som kan tillgodoräknas helt inom ramen för en studiemedelsberättigande utbildning som den studerande bedriver vid en läroanstalt i Sverige. Förordning (2015:50).

Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter om godtagbar standard för utbildningar på eftergymnasial nivå enligt 21 § andra stycket. Centrala studiestödsnämnden får meddela 1. föreskrifter om godtagbar standard för utbildningar på gymnasial nivå enligt 21 § andra stycket, 2. föreskrifter om ytterligare undantag från det krav på bosättning som anges i 3 kap. 23 § första stycket studiestödslagen (1999:1395), 3. föreskrifter om att den studerande i ansökan om studiemedel för studier vid en läroanstalt utomlands ska lämna ett medgivande till att läroanstalten får lämna sådana uppgifter om studierna till Centrala studiestödsnämnden, som har betydelse för den studerandes rätt till studiemedel, 4. föreskrifter om utbetalning av studiemedel för utlandsstudier, och 5. närmare föreskrifter om studiemedel för utlandsstudier. Förordning (2015:50).

I 27-32 §§ finns bestämmelser om studiemedel vid sjukdom i vissa fall. I nämnda paragrafer avses med 1. sjukperiod: tid då en studerande på grund av sjukdom oavbrutet har varit a) helt oförmögen att bedriva sina studier, eller b) till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier och det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som motsvarar villkoren för särskilt högriskskydd enligt 13 § första stycket 2 lagen (1991:1047) om sjuklön, 2. studietid: den del av ett kalenderhalvår då en studerande bedriver studier och den del av kalenderhalvåret då den studerande skulle ha bedrivit studier om han eller hon inte hade blivit sjuk. Bestämmelserna om studiemedel under sjukdom gäller även vid utlandsstudier enligt 20-25 b §§. De frågor som enligt 28-32 §§ ska skötas av Försäkringskassan ska då hanteras av Centrala studiestödsnämnden. Förordning (2017:846).

Studiemedel får lämnas för en sjukperiod som infaller under tid för vilken den studerande har beviljats studiemedel. För sjukperiod som infaller efter studietidens början får studiemedel lämnas bara om en ansökan om studiemedel har kommit in till Centrala studiestödsnämnden dessförinnan. Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel lämnas även om en ansökan inte har kommit in före sjukperiodens början. För det första kalenderhalvår då en studerande bedriver studier som ger rätt till studiemedel får studiemedel lämnas bara för en sådan sjukperiod som infaller efter det att den studerande har påbörjat studierna.

Om en studerande på grund av sjukdom blir helt oförmögen att bedriva sina studier ska han eller hon anmäla detta till Försäkringskassan. Detta gäller också en studerande som blir till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier om det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som avses i 26 § andra stycket 1 b. Försäkringskassan får meddela närmare föreskrifter om anmälan enligt första och andra stycket. Förordning (2017:846).

En studerande har rätt till studiemedel endast för sådan sjukperiod eller del av den som har godkänts av Försäkringskassan. Försäkringskassan ska godkänna sjukperioden om Försäkringskassan bedömer att en studerande på grund av sjukdom är 1. helt oförmögen att bedriva sina studier, eller 2. till hälften oförmögen att bedriva sina heltidsstudier och att det rör sig om ett sådant medicinskt väldokumenterat sjukdomstillstånd som avses i 26 § andra stycket 1 b. Vad som anges i andra stycket gäller dock inte om något annat följer av 30 eller 31 §. Förordning (2017:846).

Ett godkännande enligt 29 § får inte avse längre tid tillbaka än sju dagar före den dag då anmälan har gjorts enligt 28 §. Om den studerande har varit förhindrad att göra en anmälan eller om det finns något annat särskilt skäl, får godkännande dock avse även tid dessförinnan. Försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller en del av den, om den studerande 1. låter bli att, på begäran av Försäkringskassan, genom intyg av läkare styrka sjukdomen och hindret för studierna, 2. under en sjukperiod reser till utlandet utan medgivande av Försäkringskassan, 3. har ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som den studerande har dömts för genom en dom som har vunnit laga kraft, 4. vägrar att genomgå undersökning av läkare eller låter bli att följa läkares föreskrift, eller 5. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om studiemedel för sjukperiod. Förordning (2013:1002).

När omständigheterna motiverar det, får Försäkringskassan vägra att godkänna sjukperiod eller del av den, också om den studerande 1. vägrar att ta emot besök av en person som har Försäkringskassans uppdrag att reda ut studieförmågan eller behovet av en rehabiliteringsåtgärd, 2. låter bli att meddela Försäkringskassan sin vistelseadress, när han eller hon under en sjukperiod vistas annat än tillfälligt på någon annan adress än den som angetts till Försäkringskassan. Förordning (2004:964).

Om sjukperioden för en studerande som har beviljats studiemedel enligt 28 § uppgår till 90 dagar, eller om det finns något annat särskilt skäl, ska Försäkringskassan undersöka om det finns skäl att vidta någon åtgärd för att förkorta sjukdomstiden eller på något annat sätt helt eller delvis återställa studieförmågan. Om Försäkringskassan bedömer att en åtgärd som avses i första stycket behövs, ska den underrätta den studerande om det och se till att åtgärden vidtas. Om den studerande vägrar att underkasta sig åtgärden kan Försäkringskassan besluta att inte godkänna den del av sjukperioden som infaller efter att den studerande fått underrättelse om Försäkringskassans beslut. I underrättelsen ska den studerande informeras om att ett sådant beslut kan meddelas. Försäkringskassan får meddela närmare föreskrifter om undersökning som avses i första stycket. Förordning (2017:846).

En studerande som studerar med studiemedel och som är förälder har enligt andra och tredje styckena rätt att behålla studiemedlen under den tid då han eller hon helt avstår från studier för tillfällig vård av barn (vårdperiod). Med förälder likställs personer som enligt 11 kap. 4-6 §§ socialförsäkringsbalken ska likställas med föräldrar i fråga om rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barn. En studerande som avses i första stycket har rätt att behålla studiemedlen i situationer som anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken eller i sådana föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § samma balk. En studerande som avses i första stycket får behålla studiemedlen under den längsta tid per kalenderår och barn som anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken eller i sådana föreskrifter som avses i 2 kap. 5 a § samma balk. Vid omräkning från dagar med tillfällig föräldrapenning till veckor med studiemedel ska 60 dagar motsvara 12 veckor och 10 dagar motsvara 2 veckor. Förordning (2020:251).

En studerande som har studiemedel och som avstår från studier på grund av tillfällig vård av barn ska till Centrala studiestödsnämnden 1. anmäla vården när den inleds, eller, om det finns särskilda skäl, efter det att den har inletts, och 2. när vården har avslutats lämna en försäkran om att han eller hon under vårdtiden har varit förhindrad att studera på grund av tillfällig vård av barn. Om vårdperiodens längd överstiger sju dagar, ska den studerande från och med den åttonde vårddagen med läkarintyg styrka att uppehållet i studierna beror på en sådan situation som anges i 13 kap. socialförsäkringsbalken. Vid beräkning av vårdperiodens längd motsvarar en kalendervecka sju vårddagar. Förordning (2010:1389).

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter för verkställigheten av 32 a och 32 b §§. Förordning (2010:442).

En studerande som studerar med studiemedel har rätt att behålla studiemedlen under den tid då han eller hon helt avstår från studier för vård av en svårt sjuk närstående i Sverige (vårdperiod) enligt 47 kap. 3, 4 och 13 §§ socialförsäkringsbalken. Det villkor som anges i 47 kap. 3 § första stycket 1 socialförsäkringsbalken gäller dock inte. En studerande som avses i första stycket får behålla studiemedlen under högst 48 veckor för vård av en person som avses i 47 kap. 4 § socialförsäkringsbalken och i högst 20 veckor för varje annan person som vårdas. Förordning (2010:1389).

En studerande som har studiemedel och som avstår från studier på grund av vård av en svårt sjuk närstående ska till Centrala studiestödsnämnden 1. anmäla vården när den inleds, och 2. när vården har avslutats lämna en försäkran om att han eller hon under vårdtiden har varit förhindrad att studera på grund av vård av svårt sjuk närstående. Till en försäkran enligt första stycket 2 ska ett samtycke från den sjuke fogas enligt 47 kap. 3 § första stycket 3 och andra stycket socialförsäkringsbalken samt ett läkarutlåtande enligt 110 kap. 25 § första stycket samma balk. Förordning (2010:1389).

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter för verkställigheten av 32 d och 32 e §§. Förordning (2010:442).

En studerande som studerar med studiemedel och som är förälder har rätt att behålla studiemedlen under den tid som anges i andra stycket, om han eller hon helt avstår från studier i samband med att hans eller hennes barn under 18 år har avlidit. Med förälder likställs personer som enligt 11 kap. 4 och 5 §§ socialförsäkringsbalken ska likställas med föräldrar i fråga om rätt till tillfällig föräldrapenning. Rätten att behålla studiemedlen enligt första stycket omfattar högst två veckor per barn och gäller tidigast från och med dagen efter den dag då barnet har avlidit och senast den dag som infaller 90 dagar efter den dag då barnet har avlidit. Förordning (2013:1002).

En studerande som avstår från studier enligt 32 g § ska anmäla det till Centrala studiestödsnämnden när ledigheten från studierna inleds eller därefter, dock senast två år från dagen för dödsfallet. Förordning (2012:293).

Centrala studiestödsnämnden får meddela föreskrifter om verkställigheten av 32 g och 32 h §§. Förordning (2012:293).

Har upphävts genom förordning (2010:442).

Med studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land avses offentligt reglerade och finansierade ersättningar som lämnas till studerande och som utgör eller kan jämställas med sociala förmåner enligt EU- rätten. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som omfattas av första stycket. Förordning (2010:68).

Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om uppgiftsskyldighet enligt 3 kap. 27 § studiestödslagen (1999:1395).

Den studerandes rätt till studiemedel skall omprövas, när ändrade förhållanden föranleder det. I fråga om tid för vilken den studerande har fått studiemedel, finns vissa bestämmelser om ändring till den studerandes nackdel i 5 kap. studiestödslagen (1999:1395). I övrigt får i sådant fall ändring till den studerandes nackdel ske bara om följande två villkor är uppfyllda. 1. Beslutet om ändring meddelas före utgången av den tidsperiod som de utbetalda studiemedlen hänför sig till. 2. Ändringen kan verkställas genom avdrag på studiemedel som skall betalas ut senare under samma tidsperiod. Förordning (2002:1109).

En ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av den studerande. Om han eller hon är omyndig eller om förvaltare enligt föräldrabalken har förordnats för honom eller henne, skall förmyndaren eller, om det ingår i uppdraget, förvaltaren ha tecknat samtycke på ansökan. Uppgifterna i ansökan skall lämnas på heder och samvete. En ansökan skall kunna lämnas in till Centrala studiestödsnämnden när som helst under året. Ansökan skall i övrigt göras på det sätt som Centrala studiestödsnämnden bestämmer.

Centrala studiestödsnämnden får trots vad som anges i 3 kap. 36 § första stycket första meningen meddela föreskrifter om 1. att ansökningar om studiemedel även får göras elektroniskt, och 2. hur sådana ansökningar ska överföras. Förordning (2009:1223).

Studiemedel får beviljas för högst ett år i sänder och för högst fyra kalenderveckor före den kalendervecka då ansökan kom in till Centrala studiestödsnämnden. Nämnden får meddela närmare föreskrifter om detta.

Om studiemedel beviljas, skall beslutet utvisa storleken av bidraget, lånet och det sammanlagda studiemedelsbeloppet. Beslutet skall dessutom innehålla information om den studerandes skyldighet att till Centrala studiestödsnämnden anmäla ändrade förhållanden och om omprövningsreglerna i 35 §.

Utbetalning av studiemedel sker förskottsvis varje månad. Om det finns särskilda skäl, får utbetalning göras på något annat sätt. Centrala studiestödsnämnden får meddela närmare föreskrifter om utbetalning av studiemedel.