3 kap. EG-typgodkännande

I detta kapitel avses med - etappvis typgodkännande: det förfarande genom vilket det intygas att en fordonstyp som inte är färdigbyggd, eller en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper, uppfyller de tilllämpliga tekniska kraven i direktiv 70/156/EEG eller 2003/37/EG eller i särdirektiv till dessa ramdirektiv, - fordonstyp: fordon som inte skiljer sig från varandra i fråga om tillverkare, tillverkarens typbeteckning eller väsentliga konstruktions- eller formgivningsaspekter som chassi eller bottenplatta (gäller uppenbara och grundläggande skillnader) och motor (inre förbränning, el eller hybrid), - teknisk tjänst: en organisation som har utsetts för att utföra provning och inspektion för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndigheten kan även själv utöva denna funktion. Förordning (2004:1362).

Ett EG-typgodkännande skall meddelas för en typ av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som uppfyller de tillämpliga kraven i de direktiv som anges i 2 kap. 6 och 7 §§. Ett EG-typgodkännande kan meddelas på grundval av provning som har utförts av en teknisk tjänst i enlighet med det tillämpliga direktivet, eller av provning som omfattas av avtal om ömsesidigt erkännande som EG har träffat med tredje land.

Förfarandet med EG-typgodkännande tillämpas för fordon av kategori M1 som har en inre förbränningsmotor, för mopeder, motorcyklar och trehjuliga motorcyklar samt för traktorer. Förordning (2004:1362).

I fråga om EG-typgodkännande delas fordon in i kategorier enligt följande: 1. EG-motorfordon: Ett fordon som är avsett att användas på väg, oavsett om det är färdigbyggt eller inte, och som har minst fyra hjul och är konstruerat för en maximihastighet över 25 kilometer i timmen. Dock undantas spårbundna fordon, jordbruks- och skogsbrukstraktorer, mopeder, motorcyklar och motorredskap. 2. Kategori M: EG-motorfordon som har minst fyra hjul samt är konstruerade och byggda för persontransport. Kategori M1: EG-motorfordon som är konstruerade och byggda för persontransport, med högst åtta sittplatser utöver förarplatsen. Kategori M2: EG-motorfordon som är konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som inte överstiger 5 ton. Kategori M3: EG-motorfordon som är konstruerade och byggda för persontransport, med mer än åtta sittplatser utöver förarplatsen och en högsta vikt som överstiger 5 ton. 3. Kategori N: EG-motorfordon som har minst fyra hjul samt är konstruerade och byggda för godstransport. Kategori N1: EG-motorfordon som är konstruerade och byggda för godstransport, med en högsta vikt som inte överstiger 3,5 ton. Kategori N2: EG-motorfordon som är konstruerade och byggda för godstransport, med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 12 ton. Kategori N3: EG-motorfordon som är konstruerade och byggda för godstransport, med en högsta vikt som överstiger 12 ton. För dragfordon som har utformats för att kopplas samman med en påhängsvagn eller en släpkärra skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara dragfordonets vikt i körklart skick plus den vikt som motsvarar den största statiska vertikala belastning som påhängsvagnen eller släpkärran för över till dragfordonet samt, i tillämpliga fall, den största vikten av dragfordonets egen last. 4. Kategori O: Släpvagnar (inklusive påhängsvagnar). Kategori O1: Släpvagnar med en högsta vikt som inte överstiger 0,75 ton. Kategori O2: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 0,75 ton men inte 3,5 ton. Kategori O3: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 3,5 ton men inte 10 ton. Kategori O4: Släpvagnar med en högsta vikt som överstiger 10 ton. För påhängsvagnar och släpkärror skall den vikt som ligger till grund för klassificeringen vara den statiska vertikala belastning som påhängsvagnens eller släpkärrans axel eller axlar för över till marken då den kopplas till dragfordonet med maximal last. 5. Traktorer: Jordbruks- eller skogsbrukstraktorer med hjul eller band, och med motor, som har minst två axlar, som är konstruerade för en maximal hastighet om lägst 6 kilometer i timmen, vars främsta funktion är som dragfordon och som konstruerats särskilt för att dra, skjuta, frakta eller driva viss utbytbar utrustning avsedd att användas inom jord- eller skogsbruk, eller för att dra släpvagnar avsedda att användas inom jord- eller skogsbruk. En traktor kan utrustas för transport av last i jordbruks- eller skogsbrukssammanhang eller med passagerarsäten. Kategori T1: Hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet som understiger 40 kilometer i timmen, vars minsta spårvidd på den av axlarna som är närmast föraren inte understiger 1 150 millimeter, vars vikt i olastat och körklart tillstånd överstiger 600 kilogram och vars markfria gång inte överstiger 1 000 millimeter. Kategori T2: Hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet som understiger 40 kilometer i timmen, vars minsta spårvidd understiger 1 150 millimeter, vars vikt i olastat och körklart tillstånd överstiger 600 kilogram och vars markfria gång inte överstiger 600 millimeter. När värdet på traktorns tyngdpunkt i höjdled (mätt från marken), delat med medelvärdet för axlarnas minsta spårvidd, är större än 0,90 begränsas emellertid den konstruktionsmässiga maximihastigheten till 30 kilometer i timmen. Kategori T3: Hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet av 40 kilometer i timmen, vars vikt i olastat och körklart tillstånd är högst 600 kilogram. Kategori T4: Hjultraktorer konstruerade för sådana särskilda ändamål som anges i tillägg 1 i kapitel B i bilaga II till direktiv 2003/37/EG och för en maximal hastighet av 40 kilometer i timmen. Kategori T5: Hjultraktorer konstruerade för en maximal hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen. Kategori C1: Bandtraktorer konstruerade i enlighet med kategori T1. Kategori C2: Bandtraktorer konstruerade i enlighet med kategori T2. Kategori C3: Bandtraktorer konstruerade i enlighet med kategori T3. Kategori C4: Bandtraktorer konstruerade i enlighet med kategori T4. Kategori C5: Bandtraktorer konstruerade i enlighet med kategori T5. 6. Traktorsläpvagnar: Alla sorters släpvagnar för jord- eller skogsbruk, främst avsedda för transport av last och konstruerade för att kopplas samman med en traktor för utnyttjande i jord- och skogsbruk. Släpvagnar där lasten delvis fraktas av dragfordonet tillhör denna kategori. Med traktorsläp likställs fordon som är kopplade till en traktor och som omfattar ett fast redskap, om förhållandet mellan den totala tekniskt tillåtna vikten och det olastade fordonets vikt är större än eller lika med 3,0 och om fordonet inte är avsett för att behandla material. Kategori R1: Traktorsläpvagnar vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel inte överstiger 1 500 kilogram. Kategori R2: Traktorsläpvagnar vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 1 500 kilogram och är mindre än eller lika med 3 500 kilogram. Kategori R3: Traktorsläpvagnar vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 3 500 kilogram och är mindre än eller lika med 21 000 kilogram. Kategori R4: Traktorsläpvagnar vars högsta tekniskt tillåtna totalvikt per axel överstiger 21 000 kilogram. Varje kategori av traktorsläpvagnar är indelad i underkategorierna a och b beroende på vilken maximal hastighet släpvagnen konstruerats för. Underkategori a innebär att traktorsläpvagnen konstruerats för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen. Underkategori b innebär att traktorsläpvagnen konstruerats för en hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen. 7. Utbytbara dragna maskiner: Utrustning som används inom jord- eller skogsbruk, som är konstruerad för att dras av traktorer och som ändrar traktorernas funktionssätt eller utökar dem med en ny funktion. Maskinerna kan dessutom omfatta lastplattformar som är konstruerade för att bära de redskap och anordningar som är nödvändiga för arbetsuppgifternas utförande och för tillfällig lagring av material som produceras under arbetet eller är nödvändigt för dess utförande. Med utbytbara dragna maskiner likställs fordon som är kopplade till traktorer och som är avsedda för materialbehandling, om förhållandet mellan den totala tekniskt tillåtna vikten och det olastade fordonets vikt är mindre än 3,0. Kategori S1: Utbytbara dragna maskiner avsedda för användning inom jord- eller skogsbruk, vars tekniskt tillåtna totalvikt per axel är högst 3 500 kilogram. Kategori S2: Utbytbara dragna maskiner avsedda för användning inom jord- eller skogsbruk, vars tekniskt tillåtna totalvikt per axel är högre än 3 500 kilogram. Varje kategori av utbytbara dragna maskiner är indelad i underkategorierna a och b beroende på vilken maximal hastighet maskinen konstruerats för. Underkategori a innebär att maskinen konstruerats för en hastighet av högst 40 kilometer i timmen. Underkategori b innebär att maskinen konstruerats för en hastighet som överstiger 40 kilometer i timmen. 8. Mopeder: Fordon som definieras som mopeder i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 9. Motorcyklar: Tvåhjuliga sådana fordon som definieras som motorcyklar i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 10. Trehjuliga motorcyklar: Tre- och fyrhjuliga sådana fordon som definieras som motorcyklar i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Förordning (2004:1362).

EG-typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter meddelas för Sveriges del av Transportstyrelsen i fråga om direktiven 70/156/EEG, 2002/24/EG och 2003/37/EG samt särdirektiven till dessa ramdirektiv. Förordning (2008:1108).

Har upphävts genom förordning (2004:679).

Frågor om EG-typgodkännande prövas av godkännandemyndigheten efter ansökan av tillverkaren.

En ansökan skall avvisas, om en annan ansökan som avser samma typ av fordon, system, komponent eller separata tekniska enhet tidigare har gjorts i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Innan godkännandemyndigheten beviljar ett EG- typgodkännande, skall den kontrollera att det hos tillverkaren finns tillfredsställande rutiner och metoder som säkerställer en effektiv kontroll av att serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter stämmer överens med den godkända typen.

EG-typgodkännande får beviljas för typer av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som motsvarar uppgifterna i den tekniska information som tillverkaren har lämnat och som uppfyller de tekniska kraven i tillämpliga särdirektiv. Vid etappvis typgodkännande skall hänsyn tas till den produktionsetapp som en fordonstyp befinner sig i.

EG-typgodkännande av komponenter eller separata tekniska enheter till EG-motorfordon (kategori M och N) och släpvagnar (kategori O) får meddelas endast om det tillämpliga särdirektivet uttryckligen medger ett sådant godkännande. I de fall en komponent eller en separat teknisk enhet har avsedd funktion eller uppvisar sina särskilda egenskaper endast i kombination med andra delar av fordonet, och dess överensstämmelse med ett eller flera krav därför kan kontrolleras endast när denna komponent eller separata tekniska enhet fungerar tillsammans med andra delar av fordonet, skall typgodkännandets räckvidd begränsas i enlighet med den kontroll som är möjlig. Förordning (2004:1362).

En ansökan om EG-typgodkännande skall avslås trots att kraven i 9-11 §§ är uppfyllda, om fordonet, systemet, komponenten eller den tekniska enheten utgör en allvarlig fara för trafiksäkerheten.

Om en ansökan om EG-typgodkännande beviljas eller avslås eller om ett EG-typgodkännande återkallas skall godkännandemyndigheten utfärda ett typgodkännandeintyg. I det fall en ansökan beviljas skall de begränsningar och krav som typgodkännandet har förenats med anges i intyget. Godkännandemyndigheten skall lämna en kopia av typgodkännandeintyget till var och en av godkännandemyndigheterna i de andra staterna inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Förordning (2003:329).

En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande för fordon skall utfärda intyg om överensstämmelse i enlighet med de mallar som finns i bilagor till de direktiv som anges i 2 kap. 6 §. Ett sådant intyg skall åtfölja varje fordon, vare sig det är färdigbyggt eller inte, som har tillverkats i överensstämmelse med den godkända fordonstypen. En tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter till mopeder, motorcyklar eller trehjuliga motorcyklar skall utfärda ett intyg om överensstämmelse för varje sådan komponent eller enhet som inte utgör originalutrustning.

Tillverkaren skall förse samtliga fordon som tillverkas i överensstämmelse med en godkänd fordonstyp med ett typgodkännandemärke eller med någon annan märkning enligt ett särdirektiv till ett ramdirektiv. Förordning (2004:1362).

En tillverkare som innehar ett EG-typgodkännande för en komponent eller en separat teknisk enhet skall på varje komponent eller enhet, som har tillverkats i överensstämmelse med den godkända typen, fästa 1. sitt handelsnamn eller varumärke, 2. sin typbeteckning, 3. om så föreskrivs i det tillämpliga särdirektivet, ett typgodkännandemärke eller nummer för typgodkännandet. I fall som avses i första stycket 3 får dock 1. tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter till EG-motorfordon (kategori M och N) och släpvagnar (kategori O) avstå från att på angivet sätt fästa handelsnamn eller varumärke och typbeteckning, och 2. tillverkare av komponenter eller separata tekniska enheter till mopeder, motorcyklar eller trehjuliga motorcyklar avstå från att utfärda ett sådant intyg som avses i 14 § andra stycket. Förordning (2004:1362).

Om tillverkningen upphör eller om uppgifterna i det tekniska underlaget eller informationsdokumentet ändras, skall tillverkaren anmäla detta till godkännandemyndigheten.

Efter en anmälan om ändring enligt 17 § skall godkännandemyndigheten underrätta tillverkaren om de åtgärder som ändringen föranleder. Myndigheten kan då besluta om ny kontroll eller provning.

Godkännandemyndigheten skall se till att en fortlöpande kontroll sker av att serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter stämmer överens med den typ som myndigheten har godkänt.

Om godkännandemyndigheten finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter med intyg om överensstämmelse eller typgodkännandemärke inte längre stämmer överens med den typ som har godkänts, ska myndigheten vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att serietillverkade fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på nytt tillverkas i överensstämmelse med den godkända typen. Godkännandemyndigheten prövar frågor om återkallelse av EG- typgodkännanden i fall som avses i 2 kap. 5 § fordonslagen (2002:574). Förordning (2008:1108).

Godkännandemyndigheten får i fråga om fordon medge undantag från ett eller flera av kraven i ett eller flera av särdirektiven för fordon som tillverkas i små serier och för fordon i slutserier.

Godkännandemyndigheten får i fråga om mopeder, motorcyklar och trehjuliga motorcyklar medge undantag från kraven i särdirektiven för fordon, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för tillverkning i små serier eller för försvaret, ordningsmakten, civilförsvaret eller offentliga arbeten.