Lagar.seRegisterFörordning om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen

Förordning (2005:568) om särskild utbildning av lärare i yrkesämnen

SFS-nummer 2005:568
Typ Forordning
Departement Utbildningsdepartementet
Utfärdad 2005-06-22

Sammanfattning

Förordningen reglerar en särskild utbildning för lärare i yrkesämnen som saknar behörighet för anställning utan tidsbegränsning. Utbildningen vänder sig till lärare med relevant arbetslivserfarenhet eller tidigare högskoleutbildning som är anställda inom gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Målet är att deltagarna ska avlägga en lärarexamen för undervisning i yrkesämnen.

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.

Rättsområde: skolrätt

Relevant för den som

  • En person arbetar som yrkeslärare utan behörighet och vill utbilda sig för att få en tillsvidareanställning.
  • En student inom den särskilda utbildningen vill överklaga ett beslut om tillgodoräknande av en kurs.

Lagtext

1 §

I denna förordning finns det bestämmelser om högskoleutbildningar på grundnivå och avancerad nivå som anordnas med särskilda medel och som syftar till att studenterna skall avlägga lärarexamen med inriktning mot undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan eller motsvarande.

Förordning (2007:513).

2 §

Utbildningarna skall anordnas vid de universitet och högskolor som regeringen beslutar.

Med högskolor avses i fortsättningen både universitet och högskolor.

3 §

Utbildningarna skall ges för att på kort sikt fylla behovet av behöriga lärare i yrkesämnen i gymnasieskolan eller motsvarande och skall avse de ämnen eller inriktningar som högskolan bestämmer efter samråd med kommun som berörs eller annan berörd huvudman vars verksamhet omfattas av skollagen
(1985:1100)
.

2 paragrafer refererar hit

4 §

Högskolelagen (1992:1434) och högskoleförordningen
(1993:100)
skall tillämpas på utbildningarna, om inte något annat följer av denna förordning.

2 paragrafer refererar hit

5 §

För behörighet till utbildning gäller 6 och 7 §§ i denna förordning i stället för bestämmelserna om grundläggande och särskild behörighet i 7 kap. 5, 8-11, 25 och 28-31 §§
högskoleförordningen (1993:100)
. Detsamma gäller 7 kap. 24 §
högskoleförordningen i fråga om hänvisningen till 5 § i samma kapitel.

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor som uppställs i denna förordning.

Förordning (2008:792).

6 §

Behörighet för utbildning har den som saknar behörighet för anställning utan tidsbegränsning enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 skollagen (1985:1100), om han eller hon

1. på grund av tidigare högskoleutbildning eller arbetslivserfarenhet har förutsättningar att avlägga en lärarexamen för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan eller motsvarande, och

2. är anställd som lärare hos en huvudman för en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning inom det offentliga skolväsendet eller för motsvarande utbildning vid en fristående skola eller en riksinternatskola enligt skollagen.

En sökande som har behörighet för anställning utan tidsbegränsning enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 skollagen är också behörig, om utbildningen leder till att han eller hon blir behörig att undervisa inom ytterligare ett eller flera ämnen eller inriktningar. Förordning (2007:513).

3 paragrafer refererar hit

7 §

Utöver vad som följer av 6 § gäller att sökanden skall ha gått igenom högskoleutbildning i sådan omfattning att lärarexamen enligt 6 § första stycket eller behörighet enligt 6 § andra stycket kan uppnås inom ramen för en utbildning enligt denna förordning. Med högskoleutbildning jämställs motsvarande kunskaper som sökanden har förvärvat inom eller utom Sverige.

1 paragraf refererar hit

8 §

Vid urval skall hänsyn tas till de sökandes meriter.

Följande urvalsgrunder skall användas i stället för det som anges i 7 kap. 12 § andra stycket, 13-19, 22, 23, 26, 27 och 32 §§ högskoleförordningen (1993:100):

  1. andra särskilda prov än sådant högskoleprov som avses i 7 kap. 20 § högskoleförordningen,
  2. tidigare utbildning, och
  3. arbetslivserfarenhet.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka av urvalsgrunderna som skall användas.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras enligt det som anges i 7 kap. 12 § tredje stycket högskoleförordningen. Förordning (2007:513).

9 §

Högskolan får meddela föreskrifter om inom vilken tid och i vilken ordning den som vill bli antagen till en utbildning enligt denna förordning skall anmäla det.

Antagning till utbildningarna skall göras under tiden den 1 augusti 2005-den 30 juni 2009. Förordning (2007:513).

10 §

Utbildningarna skall anordnas på minst halvtid och får pågå längst till och med den 31 december 2009. Den sammanlagda omfattningen av utbildningen för en student får avse högst 90 högskolepoäng.

Utbildningarna skall planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet.

Förordning (2007:513).

11 §

Bestämmelserna i 7 kap. 33 § högskoleförordningen
(1993:100)
skall inte gälla för utbildningarna.

Förordning (2007:513).

12 §

Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas, nämligen

1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses i denna förordning,

2. beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen
(1993:100)
,

3. beslut om tillgodoräknande av kurs, och

4. avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis.

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas. Förordning (2007:513).

2 paragrafer refererar hit

13 §

Förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m.

vid universitet och högskolor skall tillämpas på utbildningarna.

Vanliga frågor

Vem är behörig att antas till utbildningen?

Behörighet för utbildning har den som saknar behörighet för anställning utan tidsbegränsning enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 skollagen (1985:1100). Den enskilde skall på grund av tidigare högskole utbildning eller arbetslivserfarenhet ha förutsättningar att avlägga en lärarexamen för undervisning i yrkesämnen i gymnasieskolan eller motsvarande. Den enskilde skall även vara anställd som lärare hos en huvudman för en gymnasieskola eller kommunal vuxenutbildning inom det offentliga skolväsendet eller för motsvarande utbildning vid en fristående skola eller en riksinternatskola enligt skollagen. En sökande som har behörighet för anställning utan tidsbegränsning enligt 2 kap. 4 § första stycket 1 och 2 skollagen är också behörig, om utbildningen leder till att han eller hon blir behörig att undervisa inom ytterligare ett eller flera ämnen eller inriktningar (6 §).

Hur omfattande är utbildningen och under vilken tid genomförs den?

Utbildningarna skall anordnas på minst halvtid och får pågå längst till och med den 31 december 2009. Den sammanlagda omfattningen av utbildningen för en student får avse högst 90 högskolepoäng. Utbildningarna skall planeras med hänsyn till varje students tidigare utbildning och arbetslivserfarenhet (10 §).

Vilka beslut kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan?

Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola överklagas: beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till sådan utbildning som avses i denna förordning, beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren i fall som avses i 7 kap. 3 § andra meningen högskoleförordningen (1993:100), beslut om tillgodoräknande av kurs samt avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis. Beslut av Överklagandenämnden för högskolan får inte överklagas (12 §).

Ändringshistorik

Denna lag har ändrats 2 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.

Visa alla ändringar
  1. Lag (2008:792) — 2008
  2. Lag (2007:513) — 2007