1 kap. Inledande bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser om genomförande av val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige samt Europaparlamentet. Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen (2017:725). Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande. AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 kap. - Inledande bestämmelser 2 kap. - Partier och kandidater 3 kap. - Valmyndigheter m.m. 4 kap. - Valkretsar och valdistrikt m.m. 5 kap. - Röstlängder och röstkort 6 kap. - Valsedlar och kuvert AVDELNING II. GENOMFÖRANDE AV VAL 7 kap. - Allmänna bestämmelser om röstning 8 kap. - Allmänna bestämmelser om röstmottagning 9 kap. - Röstmottagning i vallokal 10 kap. - Röstmottagning i röstningslokal AVDELNING III. RÄKNING AV RÖSTER 11 kap. - Preliminär rösträkning i vallokal 12 kap. - Valnämndens rösträkning 13 kap. - Slutlig rösträkning AVDELNING IV. FÖRDELNING AV MANDAT 14 kap. - Fördelning av mandat AVDELNING V. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 15 kap. - Överklagande 16 kap. - Valsäkerhet Lag (2025:926) .

Val skall alltid hållas på en söndag.

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till region- och kommunfullmäktige ska hållas samma dag. Valdag ska vara den andra söndagen i september. Val till Europaparlamentet ska hållas i juni vart femte år. Om Europeiska unionens råd i ett särskilt fall beslutar det, ska valet i stället hållas i april, maj eller juli valåret. Vid omval till riksdagen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid omval till region- och kommunfullmäktige bestämmer den centrala valmyndigheten, efter samråd med länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Ett omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter beslut om omval. Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag. Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som ska vara valdag. Vid extra val enligt 5 kap. 10 § kommunallagen (2017:725) bestämmer region- eller kommunfullmäktige, efter samråd med den centrala valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag. Lag (2019:923) .

Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till Europaparlamentet. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) som har rösträtt vid val till region- och kommunfullmäktige och som vid val till Europaparlamentet inte röstar i någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige. Lag (2019:923) .

Valbar till Europaparlamentet är var och en som har rösträtt enligt 4 §. En unionsmedborgare som inte är svensk medborgare är dock valbar endast under den ytterligare förutsättningen att han eller hon i sin hemstat inte förlorat sin valbarhet vid val till Europaparlamentet. Lag (2013:1159) .

Ett uppdrag som ledamot av Europaparlamentet är inte förenligt med att vara 1. ledamot av ett nationellt parlament, 2. ledamot av regeringen i en medlemsstat, 3. ledamot av Europeiska kommissionen, 4. domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska unionens domstol eller tribunal, 5. ledamot av Europeiska centralbankens direktion, 6. ledamot av Europeiska revisionsrätten, 7. EU-ombudsman, 8. medlem av Ekonomiska och sociala kommittén i Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, 9. medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts enligt fördragen om upprättandet av Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas medel eller för att utföra en permanent och direkt förvaltningsuppgift, 10. styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska investeringsbanken, eller 11. tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska unionens institutioner eller i organ som är knutna till dem eller i Europeiska centralbanken. Lag (2010:1434) .