Lagar.seRegisterLag om genetisk integritet m.m.

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

SFS-nummer 2006:351
Typ Lag
Departement Socialdepartementet
Utfärdad 2006-05-18

Sammanfattning

Lagen begränsar användningen av medicinsk bioteknik och reglerar hanteringen av genetisk information (kap. 1). Det är förbjudet att kräva genetiska undersökningar som villkor för avtal, förutom vid vissa höga försäkringsbelopp eller inom familjerätten (kap. 2). Vid fosterdiagnostik, insemination och befruktning utanför kroppen ställs krav på information och samtycke (kap. 4, 6 och 7). Forskning på befruktade ägg är tidsbegränsad och får inte användas för att skapa genetiska förändringar som kan gå i arv (kap. 2 och 5). Barn som tillkommit genom donation har rätt att ta del av uppgifter om donatorn (kap. 6 och 7).

Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.

Rättsområde: hälso- och sjukvårdsrätt, familjerätt, avtalsrätt

Relevant för den som

  • En person överväger att genomgå fosterdiagnostik under en graviditet.
  • En individ ansöker om en personförsäkring med ett mycket högt försäkringsbelopp.
  • Ett par eller en ensamstående kvinna planerar att genomgå en insemination eller befruktning utanför kroppen.
  • En vuxen person som tillkommit genom donation vill veta vem donatorn är.
  • En forskare planerar att utföra försök på befruktade ägg från människa.

Myndigheter som nämns i lagen

  • Inspektionen för vård och omsorg
  • Regeringen
  • Socialnämnden
  • Socialstyrelsen

Vanliga frågor

18 frågor över 6 kapitel.

  1. 1 kap. Inledande bestämmelser
    1. Vad är syftet med lagen om genetisk integritet?
    2. Inom vilka områden gäller denna lag?
    3. Vad räknas som genetisk information enligt lagen?
  2. 2 kap. Genetisk undersökning och information samt genterapi
    1. Får en part kräva en genetisk undersökning för att ingå ett avtal?
    2. När får ett försäkringsbolag efterforska genetisk information?
    3. Är det tillåtet att använda behandlingsmetoder som förändrar gener som går i arv?
  3. 4 kap. Fosterdiagnostik, genetisk fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik
    1. Vem bestämmer om en gravid kvinna ska genomgå fosterdiagnostik?
    2. När får preimplantatorisk genetisk diagnostik användas?
    3. Får preimplantatorisk genetisk diagnostik användas för att få ett barn som kan bli donator till ett syskon?
  4. 5 kap. Åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med ägg från människa
    1. Hur länge får försök göras på ett befruktat ägg?
    2. Hur länge får ett befruktat ägg förvaras i fryst tillstånd?
    3. Får ett ägg som har använts i forskning föras in i en kvinnas kropp?
  5. 6 kap. Insemination
    1. Har ett barn rätt att få veta vem som är donator?
    2. Vilka krav ställs för att en insemination ska få genomföras?
    3. Hur länge sparas informationen om spermiedonatorn?
  6. 7 kap. Befruktning utanför kroppen
    1. Vilka krav ställs på en person som vill donera ägg eller spermier?
    2. Vad krävs för att en behandling med donerade könsceller ska få genomföras?
    3. Har ett barn som fötts efter en donation rätt att få veta vem donatorn är?

Ändringshistorik

Denna lag har ändrats 7 gånger sedan grundförfattningen trädde i kraft.

Visa alla ändringar
  1. Lag (2023:40) — 2023
  2. Lag (2018:1283) — 2018
  3. Lag (2018:1274) — 2018
  4. Lag (2018:443) — 2018
  5. Lag (2016:18) — 2016
  6. Lag (2013:1147) — 2013
  7. Lag (2010:1297) — 2010