1 kap. Inledande bestämmelser
Ur Gymnasieförordning (2010:2039)
Lagtext
1 §
I denna förordning finns följande kapitel: - inledande bestämmelser (1 kap.), - huvudmän (2 kap.), - lärotider (3 kap.), - utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.), - fjärrundervisning (4 a kap.), - distansundervisning (4 b kap.), - avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.), - introduktionsprogram (6 kap.), - behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.), - betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.), - stödåtgärder (9 kap.), - utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.), - utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) (11 kap.), - elever (12 kap.), - bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor (13 kap.), - utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.), och - övriga bestämmelser (14 kap.). Förordning (2022:1617).
Förordning (2022:1617)
2 §
Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860).
Förordning (2014:860)
3 §
I förordningen avses med - arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - fullständigt program: betyg i ämnen och på ett gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i en omfattning om 2 500-2 800 gymnasiepoäng eller 2 500 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell studieplan, - garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap. 6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800), - gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan och som till mer än hälften genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan, - gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna genomför inom ramen för examensmålen, - gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om 100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna genomför inom ramen för programmålen, - gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 2 till skollagen, - gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen, - gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i gymnasieskolan eller gymnasiearbetet, - gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på studieomfattningen av en nivå i ett ämne i anpassade gymnasieskolan eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, - karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin karaktär, - moderna språk: språkämnen där elever får undervisning i ett språk som inte är svenska, engelska, ett klassiskt språk eller teckenspråk, - modersmålsämne: ett språkämne som elever får undervisning i inom ramen för modersmålsundervisningen, - nationella programråd: de nationella programråd för gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk, - nivå i ett ämne: del av ett ämne, efter vilken det ska sättas betyg enligt 15 kap. 22 § eller 18 kap. 22 § skollagen, - programfördjupning: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som inom examensmålen eller programmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §, - programgemensamma ämnen: sådana ämnen eller nivåer i ämnen som ska ingå i ett nationellt program och som inte ska läsas inom ramen för de gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola, - riksrekryterande utbildning: en utbildning i en gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i första hand, - studieväg: det program, och i förekommande fall den inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den särskilda variant som eleven går på, - särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får avvika från vad som annars gäller för nationella program, - yrkesutgång: en benämning av en viss yrkeskompetens som en kombination av vissa nivåer i ett eller flera ämnen inom yrkesprogrammens programfördjupning leder till, - yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen. Förordning (2023:654).
Förordning (2023:654)
3 a §
För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 § första stycket skollagen (2010:800). Läroplanen finns i förordningen om läroplan för gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner. Förordning (2011:1045).
Förordning (2011:1045)
4 §
I 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) anges att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan. I dessa paragrafer anges också att flera ämnen får ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl. Ämnesplanen ska ge läraren och eleverna utrymme att själva planera undervisningen. Av ämnesplanen ska följande framgå: 1. ämnets syfte, 2. den eller de nivåer som ämnet består av, 3. det centrala innehållet för varje nivå, 4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje nivå omfattar, och 5. betygskriterierna för ämnet. Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa ämnen eller nivåer i ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar. Förordning (2023:654).
Förordning (2023:654)
5 §
Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2012:402).
Förordning (2012:402)
5 a §
Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för varje ämnesområde i anpassade gymnasieskolan finnas en ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna att själva planera undervisningen. Av ämnesområdesplanen ska följande framgå: 1. ämnesområdets syfte, 2. ämnesområdets centrala innehåll, och 3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om ämnesområdesplaner. Förordning (2022:1617).
Förordning (2022:1617)
6 §
En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om ett nytt ämne eller en ny nivå i ett befintligt ämne. En ny nivå i ett befintligt ämne ska ge kunskaper i det befintliga ämnet. Förordning (2023:654).
Förordning (2023:654)
7 §
En elevs individuella studieplan ska innehålla följande uppgifter: 1. vilken studieväg eleven går på, 2. de ämnen och nivåer i dessa ämnen eller de ämnesområden som eleven har valt eller valt bort, 3. övriga ämnen och de nivåer i dessa ämnen som ingår i elevens program eller övriga ämnesområden som ingår i elevens program, 4. om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som ligger utanför det fullständiga programmet, 5. om eleven följer ett reducerat program och i så fall i vilken omfattning samt om möjligt vilka nivåer i vilka ämnen som har tagits bort, 6. om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så fall vilka nivåer i vilka ämnen som har bytts ut, 7. när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen, och 8. om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken utsträckning. Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om 1. utbildningens mål och längd, 2. delar av nivåer i ämnen, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling och som är avsedda att ingå i utbildningen, och 3. när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen inriktas mot. Förordning (2023:654).
Förordning (2023:654)
8 §
För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2012:402).
Förordning (2012:402)
9 §
I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om vissa uppgifter i gymnasieskolan och att sådan samverkan ska ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). En kommun får dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De båda kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett primärt samverkansområde. Förordning (2022:1092).
Förordning (2022:1092)
10 §
Kravet på att samverka med minst två andra kommuner enligt 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om erbjudande av utbildning. Förordning (2022:1092).
Förordning (2022:1092)