12 kap. Elever
Ur Gymnasieförordning (2010:2039)
Lagtext
1 §
Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.
2 §
Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420).
3 §
En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat. Förordning (2014:860).
4 §
Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker till att eleven slutar i förtid. Förordning (2018:1328).
4 a §
Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen. Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl. Förordning (2015:291).
5 §
Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.
6 §
För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge. De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.
7 §
En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska. I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.
8 §
En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever. En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande. Förordning (2011:521).
9 §
En region eller en enskild huvudman som har tagit emot nordiska sökande har rätt till ersättning. Förordning (2019:1083).
10 §
Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§ beslutas av regeringen. Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.
11 §
Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om 1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och 2. det finns plats på den sökta utbildningen.
12 §
Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap. 37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet.
13 §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet.
14 §
Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen (2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117).