4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning
Ur Gymnasieförordning (2010:2039)
Lagtext
1 §
Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av 1. gymnasiegemensamma ämnen, 2. karaktärsämnen i form av a) programgemensamma ämnen, b) i förekommande fall för inriktningen gemensamma ämnen, och c) programfördjupning, 3. ämnen inom det individuella valet, och 4. gymnasiearbete. Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2 till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna förordning. Förordning (2023:654).
1 a §
På humanistiska programmets inriktning språk får som språkämne erbjudas 1. engelska, 2. klassisk grekiska - språk och kultur, 3. latin - språk och kultur, 4. moderna språk, 5. modersmålsämnen, 6. svenskt teckenspråk för hörande - nybörjare, 7. svenskt teckenspråk för hörande - grund, 8. svenskt teckenspråk för hörande - fortsättning, och 9. svenskt teckenspråk för hörande - fördjupning. På naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och samhälle får som naturvetenskapligt ämne erbjudas 1. biologi, 2. bioteknik, 3. fysik, 4. fysik -fördjupning, eller 5. kemi. Förordning (2023:654).
1 b §
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive program i gymnasieskolan och i de nationella inriktningarna. Förordning (2023:654).
1 c §
Ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan består av 1. gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola, 2. karaktärsämnen i form av a) programgemensamma ämnen, och b) programfördjupning, och 3. ämnen inom det individuella valet, och 4. gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola. Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska ingå i respektive program. Förordning (2023:654).
2 §
De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1. De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, frisör- och stylistprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret. Förordning (2023:654).
3 §
I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och inom vilka program sådan utbildning får förekomma. I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § skollagen finns bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om utbildningskontraktets utformning. Förordning (2022:1617).
4 §
Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola. Förordning (2022:1617).
5 §
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som får erbjudas som programfördjupning för varje program. Bland dessa ska det för högskoleförberedande program i gymnasieskolan ingå sådana ämnen och sådana nivåer i dessa ämnen som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier. Ämnena ska rymmas inom respektive programs examensmål. Innan Skolverket meddelar föreskrifter för högskoleförberedande program om ämnen och nivåer i dessa ämnen som kan vara särskilt meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet. Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella programråd ges tillfälle att yttra sig. När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för nationella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå minst ett ämne med minst en nivå som syftar till att stödja eleverna att utifrån sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av självständighet som möjligt. Förordning (2023:654).
6 §
Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana ämnen och nivåer i dessa ämnen som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §. Huvudmannen beslutar vilka av dessa ämnen och nivåer som ska erbjudas som programfördjupning. Förordning (2023:654).
7 §
Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver den som finns på studievägen, 2. minst en nivå i ett estetiskt ämne, och 3. de ämnen och de nivåer i dessa ämnen som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram. Undantag från det som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka ämnen som avses i andra stycket 2. För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska följande ämnen erbjudas som individuellt val: 1. modersmål, och 2. svenska som andraspråk, om eleven går på ett yrkesprogram och enligt 23 § väljer bort en eller flera nivåer i svenska som andraspråk. Förordning (2025:1039).
7 a §
De elever som läser svenska som gymnasiegemensamt ämne eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola får inte som individuellt val läsa svenska som andraspråk på motsvarande nivå. Förordning (2025:1039).
7 b §
Huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om vilka ämnen och vilka nivåer i dessa ämnen som ska erbjudas som individuellt val. Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa 1. en nivå i ämnet idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen, och 2. minst en nivå i ämnet hem- och konsumentkunskap. Statens skolverk får meddela föreskrifter om nivåer i ämnen enligt andra stycket. Förordning (2025:1039).
8 §
En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en nivå i ett ämne som är jämförbar med, alternativ till eller överlappar någon eller några av de nivåer i de ämnen som ingår i studievägen i övrigt. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i vilka ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:654).
9 §
Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasieskolan. De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå.
10 §
Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk. Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska.
10 a §
En huvudman får, utöver de moderna språk som alltid ska erbjudas enligt 10 §, erbjuda undervisning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för undervisning i moderna språk. I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen. Beslut enligt andra stycket fattas av rektorn. Förordning (2014:860).
11 §
En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola i stället för svenska. I dessa fall får eleven inte som individuellt val läsa svenska på motsvarande nivå. En elev kan under utbildningen byta mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk efter avslutad nivå. Förordning (2025:1039).
12 §
Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I anpassade gymnasieskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. Vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett yrkesprogram som ska förläggas till en arbetsplats ska det bortses från sådana nivåer i ämnen som eleven får välja bort enligt 23 §. Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen får besluta att arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program och får då också besluta om i vilken omfattning. För en elev i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars garanterad undervisningstid. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om att hela eller delar av nivåer i ämnen ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2023:654).
13 §
Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan, får utbildningen anordnas bara om 1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen inte kunnat råda över, eller 2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet. Om en utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till en arbetsplats. Förordning (2022:1617).
14 §
För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
15 §
I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning. Förordning (2022:1617).
16 §
Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev. En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.
17 §
Modersmålsundervisning får anordnas som 1. individuellt val, 2. utökat program, eller 3. som ersättning för undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska. Förordning (2023:654).
18 §
Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det. Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen 1. ersätter undervisning i andra språkämnen än svenska, svenska som andraspråk och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål. Förordning (2023:654).
19 §
En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om 1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och 2. det finns en lämplig lärare att tillgå. Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.
20 §
En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.
21 §
I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet.
22 §
För nationella program i gymnasieskolan och för nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje nivå i ett ämne, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola samt om hur undervisningstiden ska fördelas över läsåren. För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på gymnasieämnen, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i elevens individuella studieplan. Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Förordning (2023:654).
23 §
I 16 kap. 3 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att yrkesprogram ska innehålla det som krävs för att eleverna ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå. Yrkesprogrammen ska därför innehålla nivåerna 1, 2 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och nivåerna 1 och 2 i ämnet engelska. En elev på ett yrkesprogram får välja bort nivåerna 2 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk och nivå 2 i ämnet engelska. En elev på barn- och fritidsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet får dock inte välja bort nivå 2 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk. En elev på hotell- och turismprogrammet får inte välja bort nivå 2 i ämnet engelska. En elev som vill välja bort en nivå i ett ämne enligt andra stycket ska anmäla det till rektorn senast vid utgången av terminen före den termin som utbildningen på den aktuella nivån ska påbörjas. Förordning (2023:654).
24 §
En elev får delta frivilligt i utbildning i ett eller flera ämnen på nivåer som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra såväl utbildningen på den ordinarie studievägen som den frivilliga utbildningen (utökat program). Ett beslut om att en elev får följa ett utökat program fattas av rektorn. En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 § respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800). Förordning (2023:654).