10 kap. Flygräddningstjänst, undersökning av luftfartsolyckor och rapportering av händelser

1 §

Bestämmelser om flygräddningstjänst inom svenskt område finns i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Utanför svenskt område ska Sjöfartsverket eller den som verket utser leda flygräddningstjänsten över de delar av havet där flygräddningstjänsten är en uppgift för svenska myndigheter. Flygräddningstjänsten får inte begränsas på grundval av luftfartygets nationalitet eller nationaliteten hos de ombordvarande.

2 §

En befälhavare som upptäcker att ett annat luftfartyg är i nöd ska, om det inte uppenbarligen saknar betydelse, 1. hålla det nödställda luftfartyget i sikte så länge som det behövs, 2. försöka bestämma den nödställdes position, 3. underrätta flygräddnings- eller flygtrafikledningsenhet enligt föreskrifter som meddelas av Transportstyrelsen, och 4. följa de anvisningar som dessa enheter meddelar. Bestämmelserna i första stycket gäller bara om åtgärderna inte medför någon fara för det egna luftfartyget, besättningen eller passagerarna. Om befälhavaren inte får kontakt med någon flygräddnings- eller flygtrafikledningsenhet, ska han eller hon försöka få kontakt med andra luftfartyg eller sjögående fartyg. Befälhavaren ska samordna den räddningsverksamhet som kan komma till stånd till dess kontakt med flygräddnings- eller flygtrafikledningsenheten har etablerats eller tills något annat luftfartyg eller sjögående fartyg åtar sig samordningen. Bestämmelserna i denna paragraf gäller också när befälhavaren upptäcker att ett sjögående fartyg är i nöd, att någon i annat fall befinner sig i sjönöd eller att någons liv i övrigt måste anses vara i fara.

3 §

En befälhavare som inte deltar i flygräddningstjänst men som på radio uppfattar nödanrop eller meddelanden om nödläge ska, om det inte uppenbarligen saknar betydelse, 1. fastställa den nödställdes position, 2. pejla sändningen om detta är möjligt, 3. underrätta flygräddnings- eller flygtrafikledningsenhet, och 4. efter egen bedömning bege sig mot platsen för nödläget tills anvisningar från dessa enheter har lämnats.

4 §

Den som tjänstgör vid en flygplats eller annan anläggning för luftfarten är skyldig att tjänstgöra även på tjänstefri tid när detta behövs för flygräddningstjänsten.

5 §

Den som äger ett luftfartyg som används vid luftfart eller, om luftfartyget inte används av ägaren, den som brukar det i hans eller hennes ställe, ska kunna ge omedelbara upplysningar om den nöd- och räddningsutrustning som finns på luftfartyget. Han eller hon ska också se till att alla de anvisningar finns tillgängliga ombord som behövs för att luftfartyget ska kunna delta i flygräddningstjänst.

6 §

Föreskrifterna i 7 kap. 4 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor om ersättning av staten för medverkan i räddningstjänst gäller i fråga om sådan flygräddningstjänst utanför svenskt område som leds av Sjöfartsverket eller den som verket utser.

7 §

Transportstyrelsen får, efter samråd med andra berörda myndigheter, meddela ytterligare föreskrifter om flygräddningstjänsten.

8 §

Om undersökningar från säkerhetssynpunkt av luftfartsolyckor och tillbud till sådana olyckor finns närmare bestämmelser i lagen (1990:712) om undersökning av olyckor och förordningen (1990:717) om undersökning av olyckor.

9 §

En sådan händelse som avses i 10 kap. 8 § luftfartslagen (2010:550) ska rapporteras till Transportstyrelsen om händelsen inte ska rapporteras enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 av den 3 april 2014 om rapportering, analys och uppföljning av händelser inom civil luftfart om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 996/2010 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 1321/2007 och (EG) nr 1330/2007. Förordning (2025:1070).

Förordning (2025:1070)

10 §

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om 1. vilka personer inom luftfart som ska vara skyldiga att rapportera händelser som avses i 10 kap. 8 § luftfartslagen (2010:550), 2. frivillig rapportering av händelser, och 3. rapporteringen av händelser. Vid meddelande av sådana föreskrifter ska Transportstyrelsen beakta Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014. Förordning (2025:1070).

Förordning (2025:1070)

11 §

Transportstyrelsen ska hantera det system som behövs för att samla in, utvärdera, bearbeta, lagra, skydda och sprida information om händelser som rapporteras. Insamlade rapporter ska lagras i en databas. I databasen ska även uppgifter om haverier och tillbud lagras. Statens haverikommission ska ha full tillgång till databasen. Förordning (2022:1406).

Förordning (2022:1406)

12 §

När Transportstyrelsen har tagit emot en händelserapport ska Transportstyrelsen, om det behövs, underrätta den behöriga myndigheten i den stat där 1. händelsen ägde rum, 2. luftfartyget är registrerat, 3. luftfartyget är tillverkat, eller 4. operatören eller luftfartygets befälhavare har fått sin behörighet. Förordning (2025:1070).

Förordning (2025:1070)

13 §

Transportstyrelsen ska minst en gång per år sammanställa och offentliggöra en säkerhetsöversikt med information om de händelser som rapporterats. När så bedöms lämpligt får Transportstyrelsen också offentliggöra rapporter, om dessa utformas på ett sådant sätt att uppgiftslämnarens eller tredje parts identitet inte röjs. 14 § Enskilda personers namn, adress och andra direkt utpekande personuppgifter får inte registreras i den databas som anges i 11 § andra stycket.

15 §

En myndighet ska avstå från att inleda andra rättsliga förfaranden än straffrättsliga förfaranden som gäller oöverlagda eller oavsiktliga lagöverträdelser som den får kännedom om endast på grund av att de rapporterats i enlighet med 9 §. Detta gäller dock inte om det rör sig om lagöverträdelser som begåtts av grov oaktsamhet. Förordning (2025:1070).

Förordning (2025:1070)

16 §

Transportstyrelsen ska vara svensk kontaktpunkt och delta i ett informationsutbyte som innebär att all relevant säkerhetsinformation som lagras i en databas enligt 11 § ska ställas till förfogande för behöriga myndigheter i andra medlemsstater inom Europeiska unionen och för Europeiska kommissionen i den utsträckning det följer av 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet ("förordning om tillhandahållande av tjänster"), 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 376/2014 , eller 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91. Förordning (2025:1070).

Förordning (2025:1070)

17 §

Uppgifter hos Statens haverikommission och Transportstyrelsen får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av bestämmelser om informationsutbyte mellan medlemsstater och Europeiska kommissionen i de rättsakter som anges i 16 §. Uppgifter får vidare lämnas ut enligt 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

18 §

Bestämmelserna i 16 och 17 §§ ska även tillämpas i förhållande till andra stater som är bundna av de rättsakter som anges i 16 §.