4 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning

I 2-5 a §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg. Förordning (2022:1093).

Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:855).

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, 2. i ett yrkesinriktat ämne (yrkesämne) i kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå, eller 3. på en orienteringskurs eller en individuell kurs i kommunal vuxenutbildning. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3. Förordning (2022:1623).

Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Betyg i ett ämne på en nivå som helt eller delvis genomförs som arbetsplatsförlagt lärande ska beslutas av läraren i ämnet efter inhämtande av synpunkter från handledaren. Förordning (2023:655).

/Upphör att gälla U:2026-05-01/ Betyg ska sättas på varje avslutad delkurs inom kommunal vuxen-utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå som inte motsvarar utbildning inom ämnesområden i anpassad grundskola. För en elev som har fått betyg på samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på kursen i dess helhet. Förordning (2023:655).

Betyg ska sättas på varje avslutad delnivå inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. För en elev som har fått betyg på samtliga delnivåer av en nivå i ett ämne ska ett sammanfattande betyg sättas på nivån i dess helhet. Förordning (2023:655).

Betyg ska inte sättas på orienteringskurser och individuella kurser.

Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska någon av beteckningarna E eller F användas. Om en elev har nått målen för komvuxarbetet, ska betyget E användas. I annat fall ska betyget F användas. Betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska beslutas av läraren efter att en medbedömare, som har erfarenhet av det kunskaps- eller yrkesområde som komvuxarbetet avser, har yttrat sig. När komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare. Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Förordning (2021:96).

Som betyg på komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska beteckningen E användas om eleven har nått målen för komvuxarbetet. Statens skolverk får meddela föreskrifter om mål för komvuxarbetet inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Förordning (2022:1623).

I 20 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen i ett ämne inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå ska det finnas betygskriterier för betygen A-E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:655).

I 20 kap. 37 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen på en kurs inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska göra en bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för kursen. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget Godkänt ska vara uppfyllda för att eleven ska få detta betyg. Inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå, kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå och kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare ska det finnas betygskriterier för betyget Godkänt. Förordning (2022:1623).

Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå i de ämnen på de nivåer som anges i 10 a § och inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare i de kurser som anges i samma paragraf. Syftet med proven är att stödja betygssättningen. När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett sådant prov, om det finns särskilda skäl. Förordning (2023:655).

/Upphör att gälla U:2026-05-01/ Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på 1. nivå 1 och 2 i ämnet engelska, 2. nivå 1 och 2 i ämnet matematik, 3. nivå 1 och 2 i ämnet matematik - fortsättning, och 4. nivå 1 och 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk. Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa dagar eller under vissa perioder. Nationella prov ska användas inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare i slutet av kurserna B, C och D. Förordning (2023:655).

Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i engelska och svenska eller svenska som andraspråk inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå på dator eller annan digital enhet. Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1109).

Vid bedömningen av ett nationellt prov som genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för den bedömande läraren. I de fall där syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering. Statens skolverk får meddela föreskrifter om avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov och om skyldighet att delta i nationella prov. Förordning (2019:689).

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Detsamma gäller uppgifterna i sådana intyg som avses i 20 kap. skollagen (2010:800) samt i denna förordning. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg efter varje avslutad kurs, delkurs, nivå i ett ämne, delnivå och på komvuxarbetet eller efter prövning, och 2. inte sätta betyg enligt 20 kap. 39 § skollagen. Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 20 kap. 35 a § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. Beslut om betyg och intyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2023:655).

Den som har slutfört kurser eller nivåer i ämnen inom kommunal vuxenutbildning ska kunna få ett utdrag ur betygskatalogen som visar vilka kurser, delkurser, nivåer i ämnen eller delnivåer som personen har slutfört inom utbildningen och vilka betyg som personen har fått på de olika kurserna och nivåerna. Om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 20 kap. 35 a § skollagen (2010:800) ska detta framgå av utdraget. Den som vill ha ett utdrag får själv bestämma vilka kurser, delkurser, nivåer eller delnivåer som ska ingå i utdraget. Det som anges i första stycket om kurser och nivåer i ämnen gäller också för komvuxarbetet. Förordning (2023:655)

Om ett utdrag ur betygskatalogen begärs av en person som har genomgått en sammanhållen yrkesutbildning inom kommunal vuxenutbildning, ska det finnas en bilaga till utdraget. Av bilagan ska det framgå vilket eller vilka yrkesområden som den sammanhållna yrkesutbildningen är avsedd för. Om personen kan visa att den i ett annat sammanhang har slutfört en nivå i ett ämne och nivån motsvarar en nivå som ingår i yrkesutbildningen, ska bilagan även innehålla uppgifter om en sådan nivå. Förordning (2023:655).

/Upphör att gälla U:2026-05-01/ Om den som har genomgått kurs D i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare vill ha ett utdrag ur betygskatalogen ska utdraget innehålla uppgift om att betyget från kurs D motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Förordning (2023:272).

Den som har fått betyget Godkänt i svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap eller grundläggande kurs i samhällsorienterade ämnen (fortsättningskurs) i kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska få slutbetyg från sådan utbildning. I slutbetyg från kommunal vuxenutbildning får betyg tas in från sådan utbildning och motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. Förordning (2023:272).

Den som har fler betyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå eller kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå än som avses i 13 § får själv bestämma vilka övriga betyg som ska ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte betyg på en delkurs ingå, om eleven har fått ett sammanfattande betyg på kursen i sin helhet. För den som har flera betyg från samma kurs eller betyg från jämförbara, alternativa eller överlappande kurser ska det högre betyget tas in i slutbetyget. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:272).

Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska innehålla uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Slutbetyg från kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå ska innehålla uppgift om att slutbetyget motsvarar nivå 1 i referensramen. Förordning (2023:272).

Gymnasieexamen i form av yrkesexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. nivå 1 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 1 i ämnet engelska, 3. nivå 1 a i ämnet matematik, och 4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete. En sådan gymnasieexamen ska även innefatta 1. betyg i ämnena historia, samhällskunskap, religionskunskap och naturkunskap med sammanlagt 50 gymnasiepoäng i varje ämne, och 2. betyg om sammanlagt högst 1 800 gymnasiepoäng som till övervägande del är satta i ämnen på nivåer som får ingå i a) ett och samma nationella yrkesprogram i gymnasieskolan, eller b) en och samma riksrekryterande utbildning med eget examensmål enligt 5 kap. 13 § andra stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Endast betyg i ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i examen. Förordning (2025:1040).

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska vara inriktad mot ett studieområde. Det ska finnas två olika studieområden som benämns samhällsvetenskap och humaniora samt naturvetenskap och teknik. Förordning (2021:96).

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet samhällsvetenskap och humaniora ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 2 i ämnet engelska, 3. nivå 1 b eller 1 c i ämnet matematik, och 4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete. En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg i ämnena 1. historia om 100 gymnasiepoäng, 2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng, 3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng, och 4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik, och kemi. Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i samhällsvetenskapsprogrammet, ekonomiprogrammet, humanistiska programmet eller estetiska programmet inom gymnasieskolan. Endast betyg i ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i examen. Förordning (2025:1040).

En gymnasieexamen i form av en högskoleförberedande examen inom studieområdet naturvetenskap och teknik ska utfärdas för den som har betyg på utbildning som omfattar 2 400 gymnasiepoäng, varav godkända betyg i 2 250 gymnasiepoäng som innefattar betyg på 1. nivå 3 i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, 2. nivå 2 i ämnet engelska, 3. nivå 1 b eller 1 c i ämnet matematik, och 4. ett komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller ett gymnasiearbete. En sådan gymnasieexamen ska även innefatta betyg i ämnena 1. historia om 50 gymnasiepoäng, 2. samhällskunskap om 100 gymnasiepoäng, 3. religionskunskap om 50 gymnasiepoäng, 4. naturkunskap om 100 gymnasiepoäng eller två av ämnena biologi, fysik och kemi, och 5. matematik och matematik - fortsättning om sammanlagt 200 gymnasiepoäng eller matematik - fortsättning om 200 gymnasiepoäng. Övriga betyg som ingår i en sådan gymnasieexamen ska till övervägande del vara satta i ämnen på nivåer som får ingå i naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet inom gymnasieskolan. Endast betyg i ett av ämnena svenska och svenska som andraspråk får ingå i examen. Förordning (2025:1040).

Om eleven tidigare har fått godkänt betyg på en inledande nivå i ämnet matematik, får rektorn besluta att detta betyg ska ersätta ett sådant betyg som avses i 14 § första stycket 3, 15 a § första stycket 3 eller 15 b § första stycket 3. Om eleven tidigare har fått godkänt betyg i ämnet historia som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng, får rektorn besluta att detta betyg ska omvandlas till ett betyg i ämnet som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. På samma sätt får ett godkänt betyg i samhällskunskap eller naturkunskap som omfattar nivå 1 b om 100 gymnasiepoäng omvandlas till ett betyg i samma ämne som omfattar nivå 1 a 1 och nivå 1 a 2 om sammanlagt 100 gymnasiepoäng. Ett omvandlat betyg ska ha samma beteckning på betygsskalan som det ursprungliga betyget. Förordning (2023:655).

Nivåer i teckenspråk som utgör gymnasiegemensamt ämne i gymnasieskolan får för döva eller hörselskadade elever ersätta en eller flera sådana nivåer som avses i 14, 15 a och 15 b §§. Nivåer i ämnet svenska får dock inte ersättas. Nivåer i ämnena svenska för döva respektive engelska för döva får för döva elever ersätta de nivåer i ämnena svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska som avses i 14, 15 a eller 15 b §. Dessa beslut fattas av rektorn. Förordning (2023:655).

I en gymnasieexamen inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska betyg från sådan utbildning eller motsvarande utbildning enligt 5 eller 6 kap. ingå. Utöver det får betyg från gymnasieskolan eller motsvarande ingå. Ett betyg i ämnet idrott och hälsa får bara ingå i examen till den del det överstiger 100 gymnasiepoäng. I en gymnasieexamen får inte betyg på en delnivå ingå. Förordning (2023:655).

För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan yrkesexamen som avses i detta kapitel med samma innehåll som den tidigare examen inte utfärdas. För den som tidigare har fått en gymnasieexamen får en sådan högskoleförberedande examen som avses i detta kapitel inte utfärdas.

Examensbevis ska utfärdas för den som har uppfyllt kraven för en examen enligt detta kapitel. Av examensbeviset ska det framgå 1. om beviset avser en yrkesexamen eller högskoleförberedande examen, 2. vilket program inom gymnasieskolan som utbildningen huvudsakligen motsvarar eller vilket studieområde inom kommunal vuxenutbildning som utbildningen är inriktad mot, 3. om personen har fått grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser en yrkesexamen, 4. att ett godkänt gymnasiearbete eller ett godkänt komvuxarbete från kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå har genomförts och vad det har innehållit, och 5. att examen motsvarar nivå 4 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, 4. vilka nivåer som ingår i examen och i förekommande fall vilka som inte ingår i examen, 5. vilka nivåer som personen har läst eller prövat inom kommunal vuxenutbildning, och 6. i förekommande fall på vilka nivåer som personen har genomfört prövning i gymnasieskolan när personen inte var elev där. Förordning (2023:655).

Komvuxbevis ska utfärdas för den som har avslutat kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Beviset ska innehålla uppgifter om utbildning inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Beviset kan även innehålla uppgifter om utbildning inom anpassade gymnasieskolan. Av komvuxbeviset ska det framgå 1. om utbildningen huvudsakligen motsvarar ett fullständigt program i anpassade gymnasieskolan och vilket program som utbildningen i så fall huvudsakligen motsvarar, 2. om personen har genomfört ett komvuxarbete eller ett gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola med betyget E, vad arbetet i så fall har innehållit och, om personen begär det, hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för arbetet, och 3. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av komvuxbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som personen har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, och 3. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som betyget omfattar. Om en elev inte har uppnått betyget E i ett ämne ska det enligt 20 kap. 36 § skollagen (2010:800) utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i utbildning i ämnet. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av bristande deltagande ska det enligt 20 kap. 39 § samma lag inte sättas något betyg. Om betyg, med stöd av någon av bestämmelserna, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i ett komvuxbevis också anges 1. efter vilka nivåer betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2024:1043).

Av ett komvuxbevis som utfärdas för en person som har genomfört arbetsplatsförlagt lärande ska omfattningen av lärandet framgå av komvuxbeviset. Vidare ska det framgå vilken eller vilka arbetsplatser som lärandet har genomförts på och vilka arbetsuppgifter som personen har utfört där. Om personen begär det, ska beviset även innehålla en bedömning av hur han eller hon har genomfört arbetsuppgifterna inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet. Förordning (2023:655).

För den som har flera betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examensbeviset eller komvuxbeviset. Detsamma gäller för den som har flera betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen. Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka nivåer i vilka ämnen som är jämförbara eller alternativa eller som överlappar varandra. Förordning (2023:655).

Betygsdokument och utdrag ur betygskatalogen ska utfärdas av rektorn. En anteckning ska göras i betygskatalogen om att slutbetyg, examensbevis eller komvuxbevis har utfärdats och om betygets eller bevisets innehåll. Förordning (2021:96).

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 20 kap. 39 § skollagen (2010:800) ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel. Förordning (2020:461).

Bestämmelserna om betygssättning samt utfärdande av betyg, examensbevis och komvuxbevis i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även vid prövning. I 20 kap. 42-44 §§ skollagen (2010:800) och valideringsförordningen (2022:1549) finns bestämmelser om validering. I 20 kap. 43 § skollagen anges att betyg efter en validering ska sättas genom prövning. Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om prövning och validering. Förordning (2022:1554).

Den som har genomgått en orienteringskurs eller en individuell kurs ska få ett intyg. I 20 kap. 44 § skollagen (2010:800) anges att den som har genomgått en validering och vill få resultatet dokumenterat på annat sätt än genom betyg ska få ett intyg. Förordning (2022:1106).

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:746).