8 kap. Skydd för investerare och andra rörelseregler

När en AIF-förvaltare driver sin verksamhet ska förvaltaren, i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten,

1. handla hederligt, rättvist, professionellt och på ett sätt som bäst gagnar den alternativa investeringsfonden och dess investerares intressen och upprätthåller allmänhetens förtroende för marknaden, samt

2. förfoga över och effektivt använda de resurser och rutiner som är nödvändiga för att verksamheten ska fungera väl.

En AIF-förvaltare som i sin verksamhet lämnar råd till investerare om andelar eller aktier i alternativa investeringsfonder i andra fall än det som avses i 3 kap. 2 § första stycket 5 ska när den utför sådana tjänster tillämpa
8 kap. 12 och 15 §§ och 9 kap. 3-6, 10, 17, 21, 23, 23 a och
27-29 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare ska ha sunda rutiner för

1. förvaltning av verksamheten och redovisning,
2. drift och förvaltning av sina nätverks- och informationssystem, och
3. intern kontroll.

Rutinerna enligt första stycket 2 ska uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2554 av den
14 december 2022 om digital operativ motståndskraft för finanssektorn och om ändring av förordningarna (EG) nr
1060/2009, (EU) nr 648/2012, (EU) nr 600/2014, (EU) nr
909/2014 och (EU) 2016/1011.

AIF-förvaltaren ska särskilt

1. upprätta och tillämpa regler för anställdas egna transaktioner,
2. upprätta och tillämpa regler för investeringar som görs för förvaltarens egen räkning,
3. ha rutiner för att kunna säkerställa att varje transaktion som genomförs för en alternativ investeringsfonds räkning är möjlig att rekonstruera i efterhand med avseende på dess ursprung, art, parter, tidpunkt och plats, samt
4. ha rutiner för att säkerställa att tillgångarna i de alternativa investeringsfonder som förvaltaren förvaltar investeras i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar verksamheten eller lagstiftningen i det land där fonden är etablerad samt fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. Lag (2024:1289).

Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen
(2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i en AIF-förvaltare som är ett privat aktiebolag. Detsamma gäller skyldigheten enligt 8 kap. 46 b §
samma lag för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen.

Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf. Lag (2014:550).

För AIF-förvaltare som förvaltar specialfonder eller andra alternativa investeringsfonder som får marknadsföras till icke-professionella investerare i Sverige eller har tillstånd enligt 3 kap. 2 §, och som inte omfattas av bestämmelser om uppdragstid för revisorn i någon annan lag, gäller följande i fråga om uppdragstid för revisorn.

Uppdraget som revisor får gälla högst sju år i följd. Revisorn får därefter inte delta i revisionen om inte minst fyra år har förflutit sedan han eller hon lämnade uppdraget.

Om revisorn är ett registrerat revisionsbolag gäller, i stället för andra stycket, att den huvudansvariga revisorn ska bytas ut senast efter sju år. Han eller hon får därefter inte delta i revisionen om inte minst tre år har förflutit sedan han eller hon var huvudansvarig för revisionen. Lag (2016:440).

En AIF-förvaltare ska ha lämpliga system för likviditetshantering och förfaranden för övervakning av likviditetsrisk som gör det möjligt att säkerställa att den alternativa investeringsfondens likviditetsprofil stämmer överens med dess underliggande skyldigheter. En AIF-förvaltare ska göra regelbundna stresstester som gör det möjligt att bedöma varje fonds likviditetsrisk under extraordinära omständigheter.

Första stycket gäller inte slutna alternativa investeringsfonder utan finansiell hävstång.

En alternativ investeringsfonds likviditetsprofil, inlösenpolicy och investeringsstrategi ska stämma överens inbördes.

En AIF-förvaltare ska för varje öppen alternativ investeringsfond som den förvaltar välja minst två av följande verktyg som ska kunna användas i andels- eller aktieägarnas intresse för att hantera fondens likviditet:

1. en tillfällig och partiell begränsning av fondandels- eller aktieägares rätt att lösa in sina andelar eller aktier som medför att andels- eller aktieägaren kan lösa in bara en viss del av sina andelar eller aktier,
2. en förlängning av uppsägningstiden för inlösen av andelar eller aktier i fonden eller ett införande av en uppsägningstid som ska gälla tillfälligt,
3. en avgift för inlösen av andelar eller aktier, som har fastställts med beaktande av likviditetskostnaden och som innebär att kvarvarande fondandels- eller aktieägare inte missgynnas på ett orättvist sätt,
4. en på förhand fastställd mekanism som används för att justera nettotillgångsvärdet (NAV) genom tillämpning av en faktor (svingfaktor) som återspeglar likviditetskostnaden,
5. en på förhand fastställd mekanism som används för att fastställa tecknings-, återköps- och inlösenpriser för andelar eller aktier i fonden genom att nettotillgångsvärdet (NAV) för andelen eller aktien justeras med en faktor som återspeglar likviditetskostnaden,
6. en avgift för teckning, återköp eller inlösen av andelar eller aktier som kompenserar fonden för de likviditetskostnader som uppstår på grund av transaktionens storlek och som innebär att kvarvarande fondandels- eller aktieägare inte missgynnas på ett orättvist sätt,
7. överföring av tillgångar som ingår i fonden, i stället för betalningsmedel, vid inlösen av andelar eller aktier som innehas av en professionell investerare.

En överföring enligt första stycket 7 ska motsvara en proportionell andel av fondens tillgångar, om inte fonden

- marknadsförs bara till professionella investerare, eller

- är en indexfond och andelarna eller aktierna är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en MTF-plattform.

De likviditetshanteringsverktyg som AIF-förvaltaren väljer enligt första stycket ska vara lämpliga i förhållande till den alternativa investeringsfondens investeringsstrategi, likviditetsprofil och inlösenpolicy och anges i fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. AIF-förvaltaren får inte bara välja de verktyg som anges i första stycket 4 och 5. AIF-förvaltaren ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om de verktyg som har valts enligt första stycket. Om AIF-förvaltaren har lämnat in en anmälan enligt 3 kap. 10 § krävs dock inte någon underrättelse. Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare som förvaltar en alternativ investeringsfond som har auktoriserats som penningmarknadsfond enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 av den 14 juni 2017 om penningmarknadsfonder behöver bara välja ett av de verktyg som avses i 3 a § första stycket för en sådan fond. Lag (2026:910).

Om de ekonomiska eller rättsliga egenskaperna i fråga om vissa tillgångar i en öppen alternativ investeringsfond har ändrats väsentligt eller blivit osäkra till följd av exceptionella omständigheter, får AIF-förvaltaren skilja dessa tillgångar från de övriga tillgångarna i fonden i enlighet med det som anges i den delegerade förordning som har antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 16.2i i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Lag (2026:910).

AIF-förvaltaren ska snarast underrätta Finansinspektionen när något av de likviditetshanteringsverktyg som avses i 3 a § första stycket börjar tillämpas respektive inte längre tillämpas, om detta sker på ett sätt som avviker från den verksamhet som normalt sett bedrivs enligt den alternativa investeringsfondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk. AIF-förvaltaren ska alltid underrätta Finansinspektionen inom rimlig tid innan förvaltaren avskiljer tillgångar enligt
3 c §. Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare får senarelägga teckning, återköp och inlösen av andelar eller aktier i en öppen alternativ investeringsfond, om det finns särskilda skäl för åtgärden och den är motiverad av hänsyn till andels- eller aktieägarnas intresse.

AIF-förvaltaren ska snarast underrätta Finansinspektionen samt berörda investerare och andels- eller aktieägare om åtgärden.

AIF-förvaltaren ska underrätta Finansinspektionen när orsakerna till senareläggningen upphört. Lag (2026:910).

Finansinspektionen får besluta att en AIF-förvaltare ska senarelägga eller upphöra med att senarelägga teckning, återköp och inlösen av andelar eller aktier i en öppen alternativ investeringsfond om

1. exceptionella omständigheter inträffar,
2. det är i andels- eller aktieägarnas intresse, och
3. det finns risker för investerarskyddet eller den finansiella stabiliteten.

Innan Finansinspektionen beslutar enligt första stycket ska AIF-förvaltaren ges tillfälle att yttra sig. Lag (2026:910).

Om en AIF-förvaltare exponeras för en värdepapperisering som inte längre uppfyller de krav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2402 av den
12 december 2017 om ett allmänt ramverk för värdepapperisering och om inrättande av ett särskilt ramverk för enkel, trans-
parent och standardiserad värdepapperisering samt om ändring av direktiven 2009/65/EG, 2009/138/EG och 2011/61/EU och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 648/2012, ska AIF-förvaltaren agera och vidta korrigeringsåtgärder i de berörda alternativa investeringsfondernas investerares intresse, när det är lämpligt. Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare ska ha en riskhanteringsfunktion som är åtskild från förvaltarens operativa enheter.

En AIF-förvaltare ska ha lämpliga riskhanteringssystem som kan identifiera, mäta, hantera och övervaka de risker som är relevanta för den alternativa investeringsfonden. AIF-
förvaltaren ska inte ensidigt eller mekaniskt förlita sig på kreditbetyg som har utfärdats av kreditvärderingsinstitut för att bedöma kreditvärdigheten hos fondens tillgångar. Riskhanteringssystemen ska ses över regelbundet och minst en gång per år.

En AIF-förvaltares riskhanteringsfunktion ska särskilt

1. se till att det införs ett lämpligt och dokumenterat förfarande att tillämpas vid investeringar för den alternativa investeringsfondens räkning i syfte att säkerställa att sådana investeringar överensstämmer med fondens investeringsstrategi, mål och riskprofil,
2. säkerställa att riskerna i varje enskild placering och deras samlade effekt på fonden fortlöpande kan identifieras, mätas, hanteras och övervakas korrekt,
3. säkerställa att fondens riskprofil motsvarar dess investeringsstrategi och mål som de kommer till uttryck i fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk, och
4. säkerställa att det finns ändamålsenliga riktlinjer och förfaranden, som ses över minst en gång per år, för att bevilja lån och löpande bedöma kreditrisken, och för att administrera och övervaka kreditportföljen om fonden ger ut direkta eller indirekta lån eller i övrigt har exponering mot lån.

Om det nominella värdet av aktieägarlån sammanlagt inte överstiger 150 procent av den alternativa investeringsfondens kapital gäller inte tredje stycket 4 för sådana lån.
Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare som använder sig av finansiell hävstång ska för varje förvaltad alternativ investeringsfond fastställa

1. en högsta tillåtna nivå för sådan hävstång, och

2. i vilken utsträckning förfoganderätt över säkerheter får medges eller garantier får lämnas enligt arrangemanget för finansiell hävstång.

De gränser som AIF-förvaltaren har fastställt enligt första stycket ska vara rimliga och förvaltaren ska följa dem vid varje tidpunkt.

Om det behövs för att minska systemrisker i det finansiella systemet och för att minska riskerna för störningar på marknaden, får Finansinspektionen besluta om

1. begränsningar i den nivå av finansiell hävstång som en AIF-förvaltare får använda vid förvaltning av alternativa investeringsfonder, och

2. andra begränsningar för förvaltningen av fonderna.

Finansinspektionen ska, innan beslutet meddelas, utbyta information med Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska systemrisknämnden och berörda behöriga myndigheter, i enlighet med artikel 25 i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

En AIF-förvaltare ska för varje förvaltad alternativ investeringsfond säkerställa att det finns lämpliga och konsekventa förfaranden för en korrekt och oberoende värdering av fondens tillgångar.

Värdering av tillgångarna i en alternativ investeringsfond och beräkningen av nettotillgångsvärdet (NAV) per andel eller aktie ska göras i enlighet med lagstiftningen i det land där fonden är etablerad och enligt fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk.

En AIF-förvaltare ska värdera tillgångarna i en alternativ investeringsfond och beräkna nettotillgångsvärdet
(NAV) per andel eller aktie. Värderingen ska ske med den regelbundenhet som framgår av andra och tredje styckena och minst en gång per år.

För en öppen fond ska en värdering och beräkning enligt första stycket även genomföras utifrån det som är lämpligt med beaktande av fondens tillgångar och dess emissions- och inlösenintervaller.

För en sluten fond ska en värdering och beräkning enligt första stycket även genomföras i samband med en ökning eller minskning av kapitalet i fonden.

Den alternativa investeringsfondens investerare ska informeras om resultaten av varje värdering och beräkning i enlighet med lagstiftningen i det land där fonden är etablerad och enligt fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk.

9 § För förvaltning av specialfonder gäller, i stället för 8 §, det som följer av 12 kap. 5 §.

En AIF-förvaltare ska se till att det finns en värderingsfunktion för varje alternativ investeringsfond som förvaltaren förvaltar. Värderingsfunktionen får vara internt eller externt organiserad i enlighet med det som anges i 11 och 12 §§.

Värderingen ska utföras opartiskt och professionellt.

Vid intern värdering ska AIF-förvaltarens ersättningssystem och andra åtgärder säkerställa att intressekonflikter motverkas och att otillbörlig påverkan på de anställda undviks. Den interna värderingen ska organiseras så att den är funktionellt oberoende av portföljförvaltningen.

Extern värdering får utföras av en fysisk eller juridisk person som är oberoende av den alternativa investeringsfonden, AIF-förvaltaren och andra personer med nära anknytning till fonden eller förvaltaren.

AIF-förvaltaren ska kunna visa att den externa värderaren

1. omfattas av tillståndsplikt eller registreringsskyldighet enligt lag eller andra författningar eller av yrkesetiska regler,
2. kan lämna tillräckliga yrkesmässiga garantier för att värderingen kan utföras effektivt, och
3. har utsetts i enlighet med 14 §.

En alternativ investeringsfonds förvaringsinstitut får vara extern värderare om utförandet av dess funktion som förvaringsinstitut hålls åtskild från uppgiften som värderare och eventuella intressekonflikter kan identifieras, hanteras, övervakas och redovisas för fondens investerare.

En extern värderare får inte uppdra åt någon annan att utföra värderingen.

Bestämmelser om myndighetskontroll av värderingsfunktionen finns i 13 kap. 8 §.

En AIF-förvaltare får genom delegering uppdra åt någon annan att utföra någon av de funktioner som avses i 3 kap. 1 § tredje stycket första meningen eller någon av de tjänster som avses i 3 kap. 2 § (uppdragsavtal), om

1. uppdragsavtalet och AIF-förvaltarens delegeringsstruktur i övrigt kan motiveras på objektiva grunder,
2. uppdragstagaren är kvalificerad för funktionen eller tjänsten och förfogar över tillräckliga resurser för att utföra den,
3. uppdragsavtalet inte hindrar

a) förvaltaren från att handla i investerarnas eller kundernas intresse, eller

b) Finansinspektionens tillsyn över förvaltaren, och

4. AIF-förvaltaren kan övervaka den delegerade funktionen eller tjänsten och ge de anvisningar som behövs samt med omedelbar verkan säga upp uppdragsavtalet, om det är i investerarnas eller kundernas intresse.

Delegering får inte ske i sådan omfattning att AIF-förvaltaren i praktiken inte längre kan anses vara förvaltare av den alternativa investeringsfonden eller den som tillhandahåller den tjänst som har delegerats.

AIF-förvaltaren ska underrätta Finansinspektionen om uppdragsavtalet innan uppdragstagaren börjar utföra de funktioner eller tjänster som avtalet avser.
Lag (2026:910).

Vid uppdragsavtal enligt 14 § ska AIF-förvaltaren fortlöpande övervaka de funktioner eller tjänster som utförs av uppdragstagaren. AIF-förvaltaren ska säkerställa att uppdraget utförs i enlighet med denna lag. Lag (2026:910).

Uppdragsavtal som omfattar portföljförvaltning eller riskhantering får endast ingås under de förutsättningar som anges i 14 § och endast med uppdragstagare som har tillstånd för diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument eller är registrerade som förvaltare av tillgångar och är föremål för tillsyn.

Trots första stycket får uppdragsavtal som avses där ingås med någon annan förutsatt att villkoren i det stycket inte kan uppfyllas, att uppdragstagaren har förutsättningar för att utföra uppgifterna eller funktionerna på ett tillfredsställande sätt och att det även i övrigt är lämpligt att delegering sker. I sådana fall krävs att Finansinspektionen har godkänt uppdragsavtalet innan uppdragstagaren börjar utföra de uppgifter eller funktioner som avtalet avser.

Om uppdragstagaren inte är etablerad i ett land inom EES krävs, utöver villkoren i första stycket, att det finns ett samarbete mellan Finansinspektionen och tillsynsmyndigheten i det land där uppdragstagaren är etablerad.

Ett sådant uppdrag som avses i 16 § får inte ges till den alternativa investeringsfondens förvaringsinstitut eller till den som genom uppdragsavtal eller vidaredelegering utför någon av förvaringsinstitutets uppgifter.

Om ett sådant uppdrag som avses i 16 § ges till någon vars intressen kan komma i konflikt med AIF-förvaltarens intressen eller med fondens investerares gemensamma intressen, ska uppdragstagaren

1. hålla portföljförvaltnings- eller riskhanteringsuppgifterna funktionellt och hierarkiskt åtskilda från de oförenliga uppgifterna, och

2. identifiera, hantera och övervaka eventuella intressekonflikter samt redovisa dem för fondens investerare.

En uppdragstagare får vidaredelegera vissa funktioner eller tjänster till någon annan under förutsättning att

1. AIF-förvaltaren på förhand har godkänt en sådan delegering,
2. AIF-förvaltaren har underrättat Finansinspektionen innan de funktioner eller tjänster som ska vidaredelegeras börjar utföras, och
3. uppdragstagaren fortlöpande övervakar utförandet av de vidaredelegerade funktionerna eller tjänsterna.

Vid vidaredelegering tillämpas även 14 §, 15 § första meningen, 16 och 17 §§ i fråga om dem till vilka funktioner eller tjänster har delegerats respektive vidaredelegerats.

Om den till vilken vissa funktioner eller tjänster har vidaredelegerats i sin tur uppdrar åt någon annan att utföra dem, gäller villkoren i första och andra styckena i förhållande till den som ska utföra funktionerna eller tjänsterna. Lag (2026:910).

Kraven på uppdragsavtal i 14-18 §§ ska inte tillämpas på marknadsföring av andelar eller aktier i en alternativ investeringsfond, om marknadsföringen utförs av en distributör som agerar för egen räkning i enlighet med

- lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, eller bestämmelser i distributörens hemland som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/2811, eller

- lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, eller bestämmelser i distributörens hemland som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den
20 januari 2016 om försäkringsdistribution, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2864, om marknadsföringen sker genom försäkringsbaserade investeringsprodukter. Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare ska vidta alla rimliga åtgärder för att undvika intressekonflikter och för att identifiera, hantera och redovisa dem som trots detta uppkommer.

En AIF-förvaltare ska ha organisatoriska och administrativa system som förhindrar att den alternativa investeringsfondens intressen eller dess investerares gemensamma intressen påverkas negativt av intressekonflikter.

En investerare i en alternativ investeringsfond får inte ges förmånligare villkor än övriga investerare, om det inte framgår av fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk.

Om de åtgärder som en AIF-förvaltare har vidtagit enligt 19 § inte är tillräckliga för att förhindra att investerarnas intressen kan komma att skadas, ska förvaltaren tydligt informera investerarna om arten av eller orsaken till intressekonflikterna innan förvaltaren utför några tjänster för deras räkning.

En AIF-förvaltare ska vidta åtgärder för att förebygga de problem som orsakar att investerares intressen kan komma att skadas.

Om en AIF-förvaltare använder sig av en primärmäklares tjänster, ska villkoren för samarbetet anges i ett skriftligt avtal. I avtalet ska det särskilt anges om det finns möjligheter till överföring av och förfoganderätt över den alternativa investeringsfondens tillgångar. Avtalet får inte stå i strid med fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk och ska innehålla en bestämmelse om att fondens förvaringsinstitut ska få del av innehållet i avtalet.

En AIF-förvaltare ska ha ett ersättningssystem som främjar en sund och effektiv riskhantering.

En AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer får inte placera en investerares tillgångar i en alternativ investeringsfond som förvaltaren direkt eller på någon annans uppdrag förvaltar, om inte investeraren har godkänt detta på förhand.

Enskildas förhållanden till en alternativ investeringsfond, en AIF-förvaltare eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

En AIF-förvaltare och ett förvaringsinstitut ska på begäran av Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen eller Tullverket lämna uppgifter om enskildas förhållanden till företaget, om uppgifterna behövs i ett enskilt fall i myndighetens verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i ett år eller mer. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form.

En AIF-förvaltare eller ett förvaringsinstitut eller den som är verksam i någon av de verksamheterna får inte obehörigen röja för kunden eller för någon utomstående att en myndighet har gjort en begäran eller att uppgifter har lämnats enligt första stycket.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt andra stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.
Lag (2025:185).

En AIF-förvaltare och ett förvaringsinstitut är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till förvaltaren och institutet om det

1. under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledaren,
2. under en utredning om självständigt förverkande begärs av åklagaren,
3. i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål begärs av åklagaren på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller
4. i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder begärs av åklagaren.

Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och i elektronisk form.

Bestämmelser om skyldighet för AIF-förvaltare och förvaringsinstitut att lämna uppgifter till överförmyndaren finns i 16 kap. 10 a § föräldrabalken. Lag (2024:873).

Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 25 § får besluta att AIF-förvaltaren eller förvaringsinstitutet samt förvaltarens eller institutets styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt 25 § eller att det pågår en förundersökning, en utredning om självständigt förverkande, ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott eller självständigt förverkande inte ska äventyras eller för att uppfylla en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förbudet ska upphöra. Lag (2024:873).

Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 26 §.

En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § som förvaltar en alternativ investeringsfond vars medel placeras i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur förvaltaren integrerar aktieägarengagemanget i fondens investeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur förvaltaren

1. övervakar relevanta frågor om bolag som den placerar i
(portföljbolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2. för dialoger med företrädare för portföljbolag,
3. utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinnehavet,
4. samarbetar med andra aktieägare,
5. kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och
6. hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

Lag (2019:291).

En AIF-förvaltare som enligt 27 a § är skyldig att anta principer för sitt aktieägarengagemang ska varje år redogöra för hur principerna har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1. en allmän beskrivning av förvaltarens röstningsbeteende i portföljbolagen,
2. en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och
3. uppgift om i vilka frågor som förvaltaren har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur förvaltaren har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas. Lag (2019:291).

En AIF-förvaltare får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 27 a och 27 b §§, om förvaltaren tydligt anger skälen för det. Lag (2019:291).

/Upphör att gälla U:2030-01-10/
Principerna för aktieägarengagemang enligt 27 a §, den årliga redogörelsen enligt 27 b § och uppgifter enligt 27 c § ska hållas tillgängliga utan kostnad på AIF-förvaltarens webbplats. Lag (2019:291).

En sådan AIF-förvaltare som avses i 3 kap. eller 5 kap.
1 eller 2 § ska ersätta en skada som förvaltaren eller en uppdragstagare har tillfogat den alternativa investeringsfonden eller dess investerare genom att överträda

1. denna lag, andra författningar som reglerar AIF-förvaltarens verksamhet eller nationella bestämmelser i förvaltarens hemland som genomför direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
2. fondens fondbestämmelser, bolagsordning eller motsvarande regelverk, eller
3. bolagsordningen eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar förvaltarens verksamhet.

Avtal som inskränker en icke-professionell investerares rätt enligt första stycket är utan verkan. Det gäller dock inte sådana icke-professionella investerare som anges i 4 kap. 5 § andra stycket.

I lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter finns särskilda bestämmelser om skadestånd vid finansiell rådgivning som en näringsidkare tillhandahåller en konsument och som omfattar placering av konsumentens tillgångar i finansiella instrument.

Ett uppdragsavtal enligt 14-18 §§ inskränker inte AIF-
förvaltarens ansvar för skada.

En extern värderare är enligt 31 § andra stycket i vissa fall ansvarig gentemot AIF-förvaltaren för förluster som förvaltaren har åsamkats. Lag (2026:910).

En AIF-förvaltare ansvarar enligt 28 § gentemot den alternativa investeringsfonden och dess investerare för att fondens tillgångar värderas korrekt, för att beräkna fondens nettotillgångsvärde (NAV) samt för att offentliggöra detta värde.

En extern värderare ansvarar gentemot AIF-förvaltaren för förluster som förvaltaren har åsamkats till följd av att värderaren uppsåtligen eller av oaktsamhet brustit i utförandet av sina uppgifter.

Avtal som inskränker en icke-professionell investerares rätt enligt första stycket eller AIF-förvaltarens rätt enligt andra stycket är utan verkan. Det gäller dock inte sådana icke-professionella investerare som anges i 4 kap. 5 § andra stycket.