3 kap. Utlandsmyndigheternas uppgifter
Ur Förordning (2014:115) med instruktion för utrikesrepresentationen
Sammanfattning
Delegationer, beskickningar och konsulat ska i samverkan med Regeringskansliet verka för genomslag och förståelse för svenska ståndpunkter inom utrikespolitiken och andra politikområden, biträda enskilda statsråd i deras verksamhet och särskilt uppmärksamma frågor som berör Sverige som medlem av Europeiska unionen (1 §). Beskickningar och konsulat ska följa utvecklingen i verksamhetslandet eller konsulatsdistriktet och i rapporter redovisa och analysera händelser och förhållanden som är av intresse för Sverige (5 §). Beskickningar och konsulat ska handlägga migrationsärenden enligt EU:s förordningar och utlänningslagstiftningen samt biträda Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i ärenden enligt utlänningslagstiftningen (9 §). Beskickningar och konsulat ska lämna konsulärt bistånd enligt närmare föreskrifter i lag eller annan författning och i övrigt i skälig omfattning lämna enskilda och svenska juridiska personer hjälp och bistånd vid behov (14 §).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten nedan för fullständig information.
Vanliga frågor
Vad gör en beskickning eller ett konsulat om en svensk medborgare drabbas av en katastrof utomlands?
Vid en kris, katastrof, svår olycka eller därmed jämförlig omständighet i verksamhetslandet ska beskickningar eller konsulat undersöka om någon som är svensk medborgare eller bosatt i Sverige har avlidit eller skadats eller i övrigt drabbats allvarligt. Myndigheten ska fortlöpande underrätta Regeringskansliet om läget och om vilka åtgärder som vidtagits i verksamhetslandet med anledning av händelsen (12 §).
Kan en enskild person få hjälp med pass eller resehandlingar vid en utlandsmyndighet?
Beskickningar och konsulat ska handlägga ärenden enligt passlagen (1978:302) och förordningen (2024:994) om en provisorisk EU-resehandling (10 §).
Vilken typ av allmän hjälp kan enskilda personer och svenska företag få av en utlandsmyndighet?
Beskickningar och konsulat ska lämna konsulärt bistånd enligt närmare föreskrifter i lag eller annan författning. Bestämmelser om ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands finns i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd. Beskickningar och konsulat ska även i övrigt i skälig omfattning lämna enskilda och svenska juridiska personer hjälp och bistånd vid behov (14 §).
Lagtext
1 §
Delegationer, beskickningar och konsulat ska 1. i samverkan med Regeringskansliet verka för genomslag och förståelse för svenska ståndpunkter inom utrikespolitiken och andra politikområden, 2. biträda enskilda statsråd i deras verksamhet, och 3. särskilt uppmärksamma frågor som berör Sverige som medlem av Europeiska unionen.
2 §
Beskickningar och konsulat ska som förvaltningsmyndigheter handlägga och besluta i författningsreglerade ärenden.
3 §
Om inget annat följer av lag får Regeringskansliet besluta om undantag från detta kapitel.
4 §
Delegationer ska, utöver vad som följer av 1 §, rapportera 1. om den internationella organisationens verksamhet i frågor som kan vara av intresse för Sverige och vad delegationen fått veta av betydelse för Sveriges förbindelser med organisationen, och 2. vad delegationen fått veta som kan vara av vikt för bedömningen av internationella problem eller av det allmänna politiska läget.
5 §
Beskickningar och konsulat ska följa utvecklingen i verksamhetslandet eller konsulatsdistriktet och i rapporter redovisa och analysera händelser och förhållanden som är av intresse för Sverige.
6 §
Beskickningar och konsulat ska främja Sveriges näringsliv och utrikeshandel och i samverkan med Sveriges export- och investeringsråd och dess utlandsorganisation skapa intresse för svenska varor och tjänster och projektexport samt attrahera utländska investeringar till Sverige och i övrigt stödja svenska företag och det svenska näringslivets företrädare. Beskickningar och konsulat ska, i verksamhetsländer där det är lämpligt, skapa intresse för Sverige som turistland genom att bistå myndigheter och organisationer som har till uppgift att främja turism i Sverige. På begäran av Exportkreditnämnden ska beskickningar bistå nämnden med beslutsunderlag och åtgärder för att bevaka och driva in fordringar.
7 §
Beskickningar och konsulat ska, på ett sätt som är lämpligt i verksamhetslandet, informera om Sverige och svenska förhållanden samt främja kontakter mellan svenska och utländska kulturella och vetenskapliga institutioner.
8 §
Beskickningar och konsulat ska i sin verksamhet beakta både bistånds- och utvecklingspolitiska perspektiv. Beskickningar och konsulat i länder som Sverige har bilateralt utvecklingssamarbete med ska på begäran av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) vidta de åtgärder som följer av avtal mellan Sverige och verksamhetslandet eller som i övrigt faller inom Sidas behörighetsområde. Beskickningarna och konsulaten ska på begäran lämna Sida information som behövs för Sidas verksamhet. Beskickningar och konsulat ska vidare vid behov biträda andra myndigheter som har uppdrag att genomföra biståndsverksamhet.
9 §
Beskickningar och konsulat ska handlägga migrationsärenden enligt EU:s förordningar och utlänningslagstiftningen. Beskickningar och konsulat som handlägger migrationsärenden ska på begäran av Migrationsverket vidta sådana åtgärder som faller inom Migrationsverkets behörighetsområde. Beskickningar och konsulat ska biträda Migrationsverket, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen i ärenden enligt utlänningslagstiftningen. Förordning (2019:1318).
10 §
Beskickningar och konsulat ska handlägga ärenden enligt passlagen (1978:302) och förordningen (2024:994) om en provisorisk EU-resehandling. Förordning (2024:997).
10 a §
Beskickningar och konsulat ska utföra identitetskontroll enligt lagen (2022:1697) om samordningsnummer. Förordning (2023:366).
11 §
Beskickningar och konsulat ska inom ramen för de föreskrifter som Regeringskansliet meddelar hålla beredskap för att bistå enskilda vid kris- eller katastrofsituationer.
12 §
Vid en kris, katastrof, svår olycka eller därmed jämförlig omständighet i verksamhetslandet ska beskickningar eller konsulat undersöka om någon som är svensk medborgare eller bosatt i Sverige har avlidit eller skadats eller i övrigt drabbats allvarligt. Myndigheten ska fortlöpande underrätta Regeringskansliet om läget och om vilka åtgärder som vidtagits i verksamhetslandet med anledning av händelsen.
13 §
Om det uppträder en sådan svår eller mera utbredd sjukdom som vanligen inte förekommer inom verksamhetsområdet eller som tilldrar sig särskild uppmärksamhet, ska beskickningen eller konsulatet omedelbart anmäla det till Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen och, i fråga om djursjukdomar, Statens jordbruksverk samt rapportera om de åtgärder som vidtagits för att bekämpa sjukdomen.
14 §
Beskickningar och konsulat ska lämna konsulärt bistånd enligt närmare föreskrifter i lag eller annan författning. Bestämmelser om ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands finns i lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd. Beskickningar och konsulat ska även i övrigt i skälig omfattning lämna enskilda och svenska juridiska personer hjälp och bistånd vid behov.
15 §
Beskickningar och konsulat ska bistå unionsmedborgare och deras familjemedlemmar i den utsträckning som följer av de konsulära skyldigheter som Sverige har i förhållande till övriga medlemsstater i Europeiska unionen i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och rådets direktiv (EU) 2015/637 av den 20 april 2015 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer och om upphävande av beslut 95/553/EG. Bistånd ska också lämnas till medborgare i Island och Norge och deras familjemedlemmar i den utsträckning som följer av de konsulära skyldigheter som Sverige har i förhållande till dessa länder i enlighet med artikel 34 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge (SÖ 1962:14, senast ändrad genom SÖ 1996:2). Förordning (2018:207).
16 §
Beskickningar och konsulat som Valmyndigheten, efter samråd med Regeringskansliet, har bestämt ska vara röstningslokaler ansvarar för administration av röstmottagningen och ska lämna sådan information som Valmyndigheten efterfrågar.
17 §
Beskickningar och konsulat ska biträda svenska myndigheter med utredning i ärenden som rör fastställande av faderskap.
18 §
Om det inte möter några hinder i verksamhetslandets rättsordning, och med de begränsningar som följer av 18 a- 18 c §§, är beskickningar och konsulat behöriga att 1. bestyrka namnunderskrifter, avskrifter, översättningar och andra uppgifter om innehållet i handlingar, 2. efter kontroll eller undersökning lämna redogörelse för sina iakttagelser, 3. ta upp förklaringar om förhållanden av rättslig eller ekonomisk betydelse och överlämna sådana förklaringar till tredje man, och 4. bekräfta att en myndighet eller en person är behörig att vidta vissa tjänsteåtgärder eller att någon har en viss tjänsteställning eller kompetens eller är behörig att företräda någon annan. Behörigheten enligt första stycket omfattar inte 1. upptagande av protest enligt växellagen (1932:130) eller checklagen (1932:131), eller 2. utfärdande av apostille enligt 6 a § förordningen (1982:327) om notarius publicus. Förordning (2025:550).
18 a §
Om en bekräftelse enligt 18 § första stycket 4 avser ett dokument som är utfärdat i Sverige, får beskickningen eller konsulatet bekräfta behörigheten endast om det finns särskilda skäl. I de fall behörighetskontrollen inte kan utföras på ett enkelt sätt ska beskickningen eller konsulatet inhämta nödvändiga upplysningar från Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Förordning (2025:550).
18 b §
Om en legalisering enligt förordningen (2025:549) om rätt för Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) att verkställa legaliseringar eller en bekräftelse enligt 18 § första stycket 4 kan eller skulle kunna ske, gäller beskickningars och konsulats behörighet enligt 18 § första stycket 1-3 endast om det finns särskilda skäl och uppgifterna som ska intygas kan verifieras på ett enkelt sätt. Innan intygande utfärdas ska beskickningen eller konsulatet inhämta nödvändiga upplysningar från Regeringskansliet (Utrikesdepartementet). Förordning (2025:550).
18 c §
Intyg om innehåll i svensk rätt, om identitetshandlingars äkthet eller om medborgarskap får endast utfärdas om det finns synnerliga skäl. Intyg får inte utfärdas om det är uppenbart att riktigheten av dokumentet kan ifrågasättas eller att dokumentet kan komma till användning för lagstridiga syften. Innan intygande utfärdas enligt första stycket ska beskickningen eller konsulatet inhämta nödvändiga upplysningar från Regeringskansliet (Utrikesdepartementet), om det är möjligt. Förordning (2025:550).
19 §
Beskickningar och konsulat får förmedla och stödja framställningar från enskilda och svenska juridiska personer till utländska myndigheter och internationella organisationer. De ska dessförinnan noga pröva om framställningen är berättigad.
20 §
Beskickningar ska på begäran av svenska myndigheter utverka tillstånd på diplomatisk väg för statsfartygs, statsluftfartygs och militära fordons tillträde till utländskt territorium.
21 §
Om det kommer till en beskicknings eller ett konsulats kännedom att ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller om det finns misstanke om ett sådant brott bör myndigheten snarast underrätta Regeringskansliet.
22 §
Beskickningar ska biträda Inspektionen för strategiska produkter vid sådana verifikationsbesök som avses i 2 a § förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter. Förordning (2021:1055).