7 kap. Betyg

I 2-5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap. 16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.

Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna.

Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen (2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning 1. i modersmål, 2. i ett yrkesämne, eller 3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen. Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i första stycket 1, 2 eller 3.

Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.

Betyg på examensarbetet ska beslutas av den ansvariga läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som examensarbetet avser har yttrat sig. När examensarbetet helt eller delvis har genomförts som arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.

I 15 kap. 24 § skollagen (2010:800) anges att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de betygskriterier som gäller för ämnet och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. I paragrafen anges också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg. Betygskriterier ska finnas för betygen A-E. Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2023:656).

Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med beslut om betyg avses beslut att 1. sätta betyg i ett ämne efter varje avslutad nivå i ämnet och på examensarbetet eller efter prövning, både när det gäller den som är elev och den som inte är det, och 2. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800). Beslutet att inte sätta betyg markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. Även om ett betyg på en lägre nivå i ett ämne har ersatts av ett betyg på en högre nivå enligt 15 kap. 22 § skollagen ska informationen om betyget på den lägre nivån finnas kvar i betygskatalogen. Det ska också dokumenteras att betyget har ersatts av ett betyg på en högre nivå. Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs. Förordning (2023:656).

Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen. När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de nivåer i ämnen som eleven har påbörjat men inte slutfört i olika ämnen. Förordning (2023:656).

För den som inte är elev i vidareutbildningen ska betyg efter prövning utfärdas separat.

Enligt 17 a kap. 15 § skollagen (2010:800) ska gymnasieingenjörsexamen utfärdas om en elev har gått igenom en fullständig vidareutbildning med godkända betyg. En elev som uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen ska få ett examensbevis när eleven avslutar utbildningen. För den elev som inte uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen när eleven avslutar utbildningen ska i stället ett studiebevis utfärdas. Förordning (2023:656).

Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.

Om en elev till följd av 18 eller 19 § eller 8 kap. har två betyg på samma nivå i ett ämne ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset. Detsamma gäller om en elev har två betyg på jämförbara, alternativa eller överlappande nivåer i samma ämne eller i olika ämnen. Förordning (2023:656).

Examensbevis från vidareutbildningen får utfärdas endast en gång.

Av examensbeviset för den som är elev i vidareutbildningen ska det framgå 1. vilken nationell profil som examensbeviset avser, 2. vad det godkända examensarbetet har innehållit, 3. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning, och 4. att gymnasieingenjörsexamen motsvarar nivå 5 i den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Av examensbeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför den fullständiga vidareutbildningen. Av examensbeviset för den som inte är elev i vidareutbildningen ska det dessutom framgå 1. att beviset avser en person som inte är elev i vidareutbildningen, och 2. i förekommande fall på vilka nivåer personen har genomfört prövning inom vidareutbildningen när personen inte var elev där. Förordning (2023:656).

För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieingenjörsexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå 1. vilken nationell profil som studiebeviset avser, 2. om eleven har genomfört ett godkänt examensarbete och vad det har innehållit, och 3. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad vidareutbildning. Av studiebeviset ska det också framgå vilka ämnen som beviset avser. För varje ämne ska det framgå 1. alla betyg som eleven har fått utom de som har ersatts av ett annat betyg, 2. vilka nivåer i ämnet betyget omfattar, 3. hur många gymnasiepoäng betyget omfattar, och 4. i förekommande fall vilka nivåer i ämnet som ligger utanför elevens fullständiga vidareutbildning. Enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) ska betyg inte sättas om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper på grund av elevens frånvaro. Om betyg, med stöd av denna bestämmelse, inte har satts på en nivå i ett ämne och denna nivå inte heller omfattas av ett godkänt betyg på en högre nivå ska det i studiebeviset anges 1. efter vilken nivå som betyg inte har satts, och 2. hur många gymnasiepoäng beslutet att inte sätta betyg gäller. Förordning (2023:656).

En elev i vidareutbildningen har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla ämnen som ingår i elevens individuella studieplan på de nivåer som ingår i studieplanen. Eleven får dock inte genomgå prövning på en viss nivå i ett ämne om eleven tidigare har fått minst betyget E på den nivån. En elev i vidareutbildningen har också rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i det examensarbete som ingår i elevens individuella studieplan. Detta gäller dock inte om eleven tidigare har fått betyget E på examensarbetet. Förordning (2023:656).

Den som inte är elev i vidareutbildningen men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla ämnen på de nivåer som får finnas i en vidareutbildning utom de ämnen som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också examensarbetet. Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar utbildning i det aktuella ämnet på den nivå som prövningen gäller eller, när det gäller examensarbetet, utbildning inom det kunskapsområde som examensarbetet avser. Förordning (2023:656).

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.

Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen på en nivå i ett ämne betyget E i ämnet på den aktuella nivån utan att eleven genomgår prövning, om 1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E i ämnet på den aktuella nivån, och 2. utbildning i ämnet på den aktuella nivån anordnas vid skolenheten. Förordning (2023:656).

Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt streck i dokumenten enligt detta kapitel.

Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Myndigheten för yrkeshögskolan.