3 kap. Erkännande och verkställighet av en utländsk dom på frihetsberövande påföljd

Kriminalvården får begära att en dom på frihetsberövande påföljd sänds över från en annan medlemsstat till Sverige för att erkännas och verkställas här. Den dömde får hos Kriminalvården ansöka om att en begäran enligt första stycket görs. Kriminalvården ska underrätta den behöriga myndigheten i den andra staten, om den dömde har gjort en sådan ansökan.

Om en utländsk dom har sänts till en annan myndighet än Kriminalvården, ska den myndigheten genast vidarebefordra domen och övriga handlingar i ärendet till Kriminalvården. Kriminalvården ska underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om detta.

Om den dömde befinner sig i Sverige när en utländsk dom sänds över för att erkännas och verkställas här, får Kriminalvården bistå den andra medlemsstaten med att inhämta den dömdes inställning till att domen sänds över.

Kriminalvården får, efter samråd med den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten, begära att den utländska domen översätts helt eller delvis till svenska, danska, norska eller engelska om det behövs för att myndigheten ska kunna pröva om domen ska erkännas och verkställas här.

Kriminalvården ska samråda med den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om det kan antas att det saknas förutsättningar för att erkänna och verkställa en utländsk dom enligt 3 kap. 2 eller 3 § eller 4 § 3, 4, 7 eller 8 lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen. Kriminalvården får dessutom samråda med den behöriga myndigheten i den andra staten innan en begäran enligt 1 § görs och även i andra fall när det är lämpligt. Kriminalvården får i de fall som avses i artikel 4.4 rådets rambeslut 2008/909/RIF lämna ett yttrande till den behöriga myndigheten i den andra staten. Förordning (2022:1874).

Har upphävts genom förordning (2025:537).

Kriminalvården ska vid prövningen av om det finns förutsättningar för att erkänna och verkställa en utländsk dom samråda med Statens institutionsstyrelse, om en utländsk påföljd kan komma att verkställas som sluten ungdomsvård. Statens institutionsstyrelse ska lämna de uppgifter som behövs för Kriminalvårdens prövning av om det finns förutsättningar för att erkänna och verkställa en dom. Förordning (2025:537).

När det behövs för prövningen av om det finns förutsättningar för att erkänna och verkställa en utländsk dom, får Kriminalvården inhämta upplysningar från Migrationsverket, Skatteverket, Polismyndigheten eller andra myndigheter. Migrationsverket, Skatteverket och Polismyndigheten ska lämna de uppgifter som behövs för Kriminalvårdens prövning av om det finns förutsättningar för att erkänna och verkställa en dom.

Om en utländsk dom rör en gärning på tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens områden, ska Kriminalvården samråda med och vid behov inhämta yttrande från Justitiekanslern.

Kriminalvården ska omedelbart underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten, om ett beslut i fråga om erkännande och verkställighet inte kan fattas inom nittio dagar efter det att myndigheten har tagit emot domen. Kriminalvården ska ange orsaken till förseningen och den tid som uppskattningsvis behövs för ett beslut.

/Upphör att gälla U:2026-04-15/ Kriminalvården ska underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om 1. beslut att medge att en dom sänds över till Sverige, 2. tillämpliga bestämmelser om villkorlig frigivning, om detta efterfrågas av den andra staten, 3. ett beslut att vägra erkännande och verkställighet, 4. ett beslut om verkställbarhetsförklaring samt datumet för beslutet, och 5. en dom i fråga om bestämmande av ny påföljd. Kriminalvården ska också underrätta den behöriga myndigheten i den andra staten om 1. den dömde inte kan påträffas på svenskt territorium, 2. verkställigheten i Sverige upphör, 3. den dömde har avvikit från verkställigheten, och 4. den dömde har blivit frigiven från den frihetsberövande påföljden. Om påföljden är sluten ungdomsvård eller innebär överlämnande till rättspsykiatrisk vård, ska Statens institutionsstyrelse eller chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där den dömde är inskriven underrätta Kriminalvården om omständigheter som anges i andra stycket 2-4.

En begäran om användande av tvångsmedel mot en dömd person som kommer in till Kriminalvården från en annan medlemsstat ska genast överlämnas till Åklagarmyndigheten.

När Kriminalvården har beslutat att överlämna åt Åklagarmyndigheten att ansöka hos tingsrätten om bestämmande av en ny påföljd enligt 3 kap. 12 § första stycket 2 lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, ska Åklagarmyndigheten genast underrättas om detta.

Åklagarmyndigheten ska underrätta Kriminalvården om de åtgärder som vidtas i fråga om tvångsmedel. Kriminalvården ska i sin tur underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om åtgärderna och om att ett beslut om tvångsmedel hävs om inte den utländska domen har tagits emot inom fyrtio dagar från det att beslutet meddelades.

Kriminalvården ska genast underrätta Åklagarmyndigheten och domstolen när den utländska domen har tagits emot enligt 3 kap. 6 § lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen.

I frågor som rör överförande och transport av den dömde ska Kriminalvården samråda med den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Kriminalvården får i sådana frågor begära hjälp av Polismyndigheten om det behövs. Förordning (2025:537).

En framställning om tillstånd till en sådan åtgärd som avses i 3 kap. 4 § 9 eller 24 § lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen görs av Kriminalvården hos den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten. Innan en sådan framställning görs, ska Kriminalvården samråda med Åklagarmyndigheten eller Polismyndigheten. Dessa myndigheter ska lämna de uppgifter som behövs för Kriminalvårdens prövning. Framställningen ska innehålla de uppgifter som avses i 17 § andra stycket förordningen (2003:1178) om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.

Om den dömde avser att avstå från det skydd som framgår av 3 kap. 24 § första stycket lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, ska en förklaring om detta lämnas till Åklagarmyndigheten. Förklaringen ska antecknas på ett formulär som fastställs av Åklagarmyndigheten. Formuläret ska vid behov översättas till ett språk som den dömde förstår. Om ett annat språk används, ska det antecknas vilka åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den som har överförts har förstått innebörden av att avstå från skyddet.

Om domstolen bestämmer en ny påföljd enligt 3 kap. 14 § lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, ska domstolen skicka en kopia av domen till Kriminalvården.

Om verkställigheten av en frihetsberövande påföljd ska överföras till Sverige till följd av ett beslut enligt 7 kap. 1 § lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder eller 6 kap. 1 § lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder, ska Kriminalvården underrätta den andra staten om vilka bestämmelser som ska tillämpas vid överförandet.