12 kap. Inkomstgaranti och efterlevandeskydd

I detta kapitel finns bestämmelser om stöd för övergång till förvärvsarbete, inkomstgaranti och efterlevandeskydd. Bestämmelserna gäller för de ledamöter som har valts in i riksdagen eller trätt in som ersättare före valet till riksdagen 2014. Bestämmelserna gäller också för en ledamot som har valts in i riksdagen genom valet 2014 eller inträder senare, om han eller hon tidigare har varit ledamot av riksdagen och har ett beslut om inkomstgaranti samt garantitiden vid återinträdet inte har löpt ut. Bestämmelsen i 20 § andra stycket gäller inte för en tidigare ledamot som den 1 maj 2014 har ett beslut om inkomstgaranti och garantitiden då inte har löpt ut.

Syftet med inkomstgarantin är att skapa en ekonomisk trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation som uppstår när han eller hon lämnar riksdagsuppdraget. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. Lag (2022:1563) .

En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före uppnådd riktålder för pension har, för att kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:1564) .

Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.

Den som har varit ledamot och som före uppnådd riktålder för pension lämnar riksdagsuppdraget efter minst tre hela års sammanhängande tid i riksdagen har rätt till inkomstgaranti från och med den tidpunkt då arvodet upphör. I den sammanhängande tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Rätt till inkomstgaranti gäller inte för tid då ledamoten får ålderspension eller sjukpension enligt denna lag. Lag (2022:1564) .

Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen, eller sjukfrånvaro, begränsar inte rätten till inkomstgaranti.

En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får tillgodoräkna sig den tiden vid beräkningen av den sammanlagda respektive sammanhängande tiden i riksdagen om han eller hon har avgått från statsrådsbefattningen innan 1. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om inkomstgaranti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd har inträtt, eller 2. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt äldre föreskrifter har inträtt. Lag (2022:346) .

Inkomstgaranti betalas ut efter ansökan från och med den dag då arvodet upphör och gäller, med de begränsningar som framgår av 8 § första stycket, 8 § andra stycket 1 och 2 och 20 §, till och med månaden innan den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar. Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om inkomstgaranti återinträder i riksdagen förskjuts inkomstgarantin med en tid som motsvarar den nya tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den tiden. När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om inkomstgaranti omprövas. Om ledamoten då har rätt till inkomstgaranti under längre tid eller med ett högre belopp än enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om inkomstgarantin. I annat fall gäller tidigare beslut. Lag (2022:1564) .

För den som har varit ledamot i riksdagen kortare sammanlagd tid än sex hela år gäller inkomstgarantin under ett år. För den ledamot som lämnar riksdagsuppdraget efter en sammanlagd tid av minst sex hela år i riksdagen gäller inkomstgarantin 1. i längst två år om ledamoten inte har uppnått 40 års ålder, 2. i längst fem år om ledamoten har uppnått 40 men inte 50 års ålder, och 3. längst till ingången av den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension om han eller hon har uppnått 50 års ålder. I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1564) .

Om det finns särskilda skäl får den tid under vilken inkomstgarantin gäller enligt 8 § första stycket och 8 § andra stycket 1 och 2 förlängas med högst ett år. I ett sådant beslut kan inkomstgarantin bestämmas till ett lägre belopp. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till 1. om och hur ledamoten har utnyttjat de stödåtgärder som avses i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete, och 2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden. Lag (2022:346) .

Inkomstgaranti får beviljas en ledamot som har lämnat sitt uppdrag och får partiell sjukersättning eller partiell aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken.

Underlaget för beräkningen av inkomstgarantin de första fem garantiåren utgörs av följande arvoden som betalas ut vid avgångstillfället: 1. ledamotsarvode enligt 3 kap. 2 §, 2. tilläggsarvode enligt 3 kap. 3-5 §§, och 3. månatliga arvoden enligt 1 § 2 och 4 lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Från och med det sjätte garantiåret beräknas inkomstgarantin bara på det ledamotsarvode som betalades vid avgångstillfället. Talmannens arvode vid avgångstillfället utgör underlag för beräkningen av hans eller hennes inkomstgaranti. Lag (2022:346) .

Under det första garantiåret lämnas inkomstgaranti med ett månatligt belopp som uppgår till 80 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och med 40 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp. För tiden därefter lämnas inkomstgaranti med ett månatligt belopp som motsvarar följande andelar av garantiunderlaget i förhållande till ledamotens sammanlagda tid i riksdagen: 1. 66,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 33 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tolv år, 2. 60,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 30,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst elva år, 3. 55,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 27,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst tio år, 4. 49,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 24,75 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst nio år, 5. 44,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 22 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst åtta år, 6. 38,5 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 19,25 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst sju år, och 7. 33,0 procent av den del av garantiunderlaget som inte överstiger 1,67 inkomstbasbelopp och 16,5 procent av den del som överstiger 1,67 men inte 2,5 inkomstbasbelopp efter minst sex år. I den sammanlagda tiden i riksdagen inräknas tid som ledamot av Europaparlamentet före den 14 juli 2009. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in. Lag (2022:1563) .

För den som har varit ledamot i riksdagen under minst sex hela år ska den fastställda inkomstgarantin knytas till det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta belopp.

Inkomstgarantin ska minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den tid inkomstgarantin betalas.

Inkomstgarantin ska minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga. Om en ledamot som har inkomstgaranti samtidigt tar mot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga, ska inkomstgarantin minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning.

Inkomstgarantin ska minskas med följande inkomster: 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livränta i andra fall än som avses i 14 §, 5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1-4. Minskningen ska motsvara den procentandel som anges för varje särskilt fall i 12 § av den sammanlagda inkomst enligt denna paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp.

Om den som har inkomstgaranti samtidigt även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig chefsanställning eller kommunalt förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk beslutar efter samråd med berörda utbetalare om en sådan justering.

Om det inte föreligger rätt till inkomstgaranti under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till inkomstgaranti föreligger räknas med vid minskningen. Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som garantin betalas.

Under de första fem åren ska inkomstgarantin jämställas med inkomst av anställning. För tiden därefter ska inkomstgarantin jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att inkomstgaranti inte utgör arbetsinkomst.

Om det är skäligt får en inkomstgaranti dras in helt eller delvis (jämkning) om garantitagaren 1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, 2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för - avsättning till periodiseringsfond, - avsättning till upphovsmannakonto, - avsättning till expansionsfond, - eget pensionssparande, - underskott av annan verksamhetsgren, 3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster, eller 4. har dömts för brott som har medfört att garantitagaren skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skilts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Utöver vad som följer av första stycket får inkomstgaranti som gäller i mer än ett år jämkas om garantitagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot förmånen har tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §.

Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.

Ett arvsberättigat barn, som inte fyllt 20 år, till den som vid sin död var berättigad till inkomstgaranti enligt 8 § andra stycket har rätt till efterlevandeskydd. Med ett arvsberättigat barn jämställs ett barn som har mottagits i adoptionssyfte.

Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett sådant beslut kan omprövas.

Efterlevandeskydd till barn betalas till utgången av den månad då barnet fyller 20 år. Efterlevandeskydd till make eller därmed jämställd betalas under högst fem år. Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade avlider.

Efterlevandeskyddet lämnas per kalenderår med ett belopp som för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.

Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till inkomstgaranti i samband med att ledamoten lämnar riksdagsuppdraget. Lag (2022:346) .

Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om 1. förlängning av inkomstgaranti enligt 9 §, 2. inkomstgaranti vid partiell sjuk- eller aktivitetsersättning enligt 10 §, 3. efterlevandeskydd enligt 22 och 23 §§, och 4. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om jämkning. Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av inkomstgaranti enligt 20 §. Beslut om förmåner enligt första stycket 1-3 kan inte beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346) .

Den som vill att inkomstgaranti eller efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning.

I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa ledamotens rätt till inkomstgaranti enligt bestämmelserna i detta kapitel. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat till förvaltningen enligt 4 §. Lag (2022:346) .

Den som ansöker om eller tar emot inkomstgaranti ska på begäran lämna sådana uppgifter till Riksdagens arvodesnämnd som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Den som ansöker om utbetalning enligt 28 § ska skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att kunna bedöma sökandens rätt till utbetalning av inkomstgaranti eller efterlevandeskydd. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Om begärda uppgifter inte lämnas får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av inkomstgaranti får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens tjänstepensionsverk.

Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller förmån ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna de uppgifter om en namngiven person som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel. Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite.

Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett ärende om inkomstgaranti enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt 20 § 1-3. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om inkomstgaranti enligt 37 §.

Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp ska garantitagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller om garantin har jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället avräknas mot kommande utbetalningar av inkomstgarantin. Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift av ett sådant krav. Lag (2022:346) .

Om inkomstgaranti har betalats ut med ett för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att ett krav på återbetalning har framställts, ska garantitagaren betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma ska gälla även om garantin har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis. Bestämmelserna i första stycket gäller också om garantitagaren försummat att lämna uppgifter som behövs för att kunna bestämma det belopp som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2022:346) .

Den som är återbetalningsskyldig enligt 35 och 36 §§ ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det 1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalningsskyldige, eller 2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen. Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit till betalning. Lag (2022:346) .

Om inkomstgaranti har jämkats enligt 20 § får garantitagaren, när nya förhållanden har inträtt, på nytt ansöka om inkomstgaranti med åberopande av de nya förhållandena. Om ett beslut om jämkning enligt första stycket har grundat sig på att garantitagaren gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till beskattning, ska frågan om inkomstgaranti för det år då återförandet skedde prövas på yrkande av garantitagaren.