13 kap. Omställningsstöd och efterlevandeskydd

I detta kapitel finns bestämmelser om omställningsstöd och efterlevandeskydd. Omställningsstödet består av 1. stödåtgärder som erbjuds vid avgången från riksdagen, och 2. ekonomiska förmåner under en omställningstid (ekonomiskt omställningsstöd). Detta kapitel gäller för de ledamöter som inte omfattas av bestämmelserna i 12 kapitlet.

Syftet med omställningsstödet är att underlätta för den som har varit riksdagsledamot att övergå till förvärvsarbete.

En ledamot som lämnar riksdagsuppdraget före uppnådd riktålder för pension har, för att kunna övergå till förvärvsarbete, rätt till stödåtgärder i enlighet med vad Riksdagsförvaltningen bestämmer. Lag (2022:1564) .

Den som har nyttjat ett erbjudande enligt 3 § ska på begäran av Riksdagsförvaltningen redovisa vilka åtgärder han eller hon har vidtagit för att övergå till förvärvsarbete.

Den som har varit ledamot av riksdagen har rätt till ekonomiskt omställningsstöd 1. i tre månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanhängande tid om minst ett år, 2. i sex månader, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst två år, 3. i ett år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst fyra år, eller 4. i två år, om ledamoten har tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst åtta år. Det ekonomiska omställningsstödet uppgår för den som är talman när han eller hon lämnar riksdagsuppdraget till 85 procent av talmansarvodet enligt 3 kap. 1 § vid avgångstillfället. För den som är ledamot uppgår stödet till 85 procent av ledamotsarvodet enligt 3 kap. 2 § vid avgångstillfället. Ekonomiskt omställningsstöd ska jämställas med inkomst av anställning enligt 59 kap. 8 § socialförsäkringsbalken. Lag (2022:346) .

När ett stöd enligt 5 § har upphört får ytterligare ekonomiskt omställ-ningsstöd beviljas för högst ett år i taget om 1. ledamoten under avgångsåret hade fyllt minst 55 år, 2. ledamoten vid avgången hade tillhört riksdagen under en sammanlagd tid om minst åtta år, och 3. det finns särskilda skäl. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl ska avseende fästas vid 1. om och hur ledamoten har nyttjat de stödåtgärder som avses i 3 § eller vilka åtgärder han eller hon annars har vidtagit för att söka övergå till förvärvsarbete, och 2. ledamotens personliga och ekonomiska förhållanden. Stöd enligt första stycket får beviljas om det finns särskilda skäl, även om förutsättningarna i 1 och 2 inte är uppfyllda. I sådana fall får stödet beviljas i högst ett år. Stöd som avses i första och tredje styckena får uppgå till högst 45 procent av det arvode som avses i 3 kap. 1 §. Stödet ska jämställas med inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.

Vid beräkning av tider enligt 5 och 6 §§ ska hänsyn inte tas till tid då ledamoten har fått ålderspension eller sjukpension enligt bestämmelser i denna lag. Ledighet som har beviljats av riksdagen eller av talmannen begränsar inte rätten till förmåner enligt detta kapitel. Detsamma gäller vid sjukfrånvaro. Den tid som en ledamot har ålagts att återbetala arvodet för enligt 3 kap. 13 § ska inte räknas in som grund för förmåner enligt detta kapitel. Lag (2022:1563) . 7 a § § En ledamot som har tjänstgjort som statsråd får tillgodoräkna sig den tiden vid beräkningen av den sammanlagda respektive sammanhängande tiden i riksdagen om han eller hon har avgått från statsrådsbefattningen innan 1. rätt till inkomstgaranti enligt förordningen (2016:1022) om inkomstgaranti, tjänstepension och vissa försäkringsförmåner för statsråd har inträtt, eller 2. rätt till inkomstgaranti eller motsvarande förmåner enligt äldre föreskrifter har inträtt. Lag (2022:346) .

Rätten till ekonomiskt omställningsstöd gäller längst till och med månaden innan den månad då ledamoten uppnår riktåldern för pension eller, om ledamoten avlider dessförinnan, till och med den månad då dödsfallet inträffar. Stödet ska betalas månadsvis. Lag (2022:1564) .

Om en tidigare ledamot som har ett gällande beslut om ekonomiskt omställningsstöd återinträder i riksdagen förskjuts det ekonomiska omställningsstödet med en tid som motsvarar den nya tjänstgöringstiden. Pågående utbetalning ska upphöra under den tiden. När ledamoten på nytt lämnar riksdagsuppdraget ska tidigare beslut om ekonomiskt omställningsstöd omprövas. Om ledamoten då har rätt till ekonomiskt omställningsstöd under längre tid eller med högre belopp än enligt tidigare beslut ska Riksdagens arvodesnämnd fatta ett nytt beslut om det ekonomiska omställningsstödet. I annat fall gäller tidigare beslut. Lag (2022:346) .

Ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 § ska knytas an till det prisbasbelopp som gällde för avgångsåret och omräknas vid förändring av detta belopp.

Av 67 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229) följer att ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 och 6 §§ inte utgör arbetsinkomst.

Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med vad ledamoten får i form av sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken under den tid stödet betalas. Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i form av arvode enligt artikel 10 i Europaparlamentets ledamotsstadga. Om en ledamot som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt tar emot övergångsersättning enligt artikel 13 i Europaparlamentets ledamotsstadga minskas stödet med det belopp i svensk valuta som motsvarar vad ledamoten får i övergångsersättning.

Ekonomiskt omställningsstöd ska minskas med följande inkomster: 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 2. inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12 §, och 5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1-4. Minskningen ska ske med den sammanlagda inkomsten enligt denna paragraf som per år överstiger ett prisbasbelopp.

Om den som har ekonomiskt omställningsstöd samtidigt även tar emot avgångsförmåner på grund av uppdrag som statsråd, statlig chefsanställning eller kommunalt förtroendeuppdrag, och avgångsförmånerna ska minskas med hänsyn till andra inkomster, får minskningen justeras om det behövs med hänsyn till de sammanlagda effekterna av de olika regelsystemen. Statens tjänstepensionsverk ska efter samråd med berörda utbetalare besluta om en sådan justering.

Föreligger inte rätt till ekonomiskt omställningsstöd under ett helt kalenderår, ska endast inkomster som hänför sig till den tid då rätt till stödet föreligger medräknas vid minskningen. Minskningen ska fördelas på det antal kalenderdagar som det ekonomiska omställningsstödet betalas.

Om det är skäligt får ett ekonomiskt omställningsstöd dras in helt eller delvis (jämkning) om stödmottagaren 1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, 2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för - avsättning till periodiseringsfond, - avsättning till upphovsmannakonto, - avsättning till expansionsfond, - eget pensionssparande, - underskott av annan verksamhetsgren, 3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster, eller 4. har dömts för brott som har medfört att stödmottagaren har skilts från uppdraget som riksdagsledamot eller har dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att stödmottagaren skulle ha skilts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Utöver vad som följer av första stycket får ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § och som gäller i mer än ett år jämkas om stödmottagaren inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att övergå till förvärvsarbete. Vid bedömningen av jämkningsfrågan ska särskilt beaktas om och hur den som tar emot stödet har tagit del av det omställningsstöd som avses i 3 §.

Ett beslut om jämkning gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.

Ett arvsberättigat barn, som inte har fyllt 20 år, till den som vid sin död var berättigad till ekonomiskt omställningsstöd enligt 5 § första stycket 4 har rätt till efterlevandeskydd. Med arvsberättigat barn ska jämställas barn som har mottagits i adoptionssyfte.

Om det finns särskilda skäl får efterlevandeskydd beviljas en efterlevande maka eller make eller den som enligt 11 kap. 2 § jämställs med efterlevande maka eller make. Ett sådant beslut kan omprövas.

Efterlevandeskydd betalas under högst två år. Efterlevandeskyddet upphör vid utgången av den månad då den berättigade avlider.

Efterlevandeskyddet betalas per kalenderår med ett belopp som för varje berättigad motsvarar ett prisbasbelopp.

Riksdagens arvodesnämnd ska besluta om en ledamots rätt till ekonomiskt omställningsstöd i samband med att ledamoten lämnar riksdagsuppdraget. Lag (2022:346) .

Riksdagens arvodesnämnd beslutar efter skriftlig ansökan om 1. förlängt ekonomiskt omställningsstöd enligt 6 §, 2. efterlevandeskydd enligt 18 och 19 §§, och 3. eftergift av återkrav och ränta till följd av beslut om jämkning. Riksdagens arvodesnämnd beslutar även i frågor om jämkning av ekonomiskt omställningsstöd enligt 15 §. Beslut om förmåner enligt första stycket 1 och 2 kan inte beviljas för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden. Lag (2022:346) .

Den som vill att ekonomiskt omställningsstöd eller efterlevandeskydd ska betalas ut ska skriftligen ansöka om det hos Statens tjänstepensionsverk. Utbetalning får inte ske för längre tid tillbaka än sex månader före ansökan om utbetalning.

I samband med att en ledamot lämnar riksdagsuppdraget ska Riksdagsförvaltningen till Riksdagens arvodesnämnd lämna de uppgifter som nämnden behöver för att kunna fastställa ledamotens rätt till ekonomiskt omställningsstöd. Riksdagsförvaltningen ska på begäran till Riksdagens arvodesnämnd överlämna de uppgifter som en tidigare ledamot har lämnat enligt 4 §. Lag (2022:346) .

Den som ansöker om eller tar emot ekonomiskt omställningsstöd ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Den som har ansökt om utbetalning enligt 24 § ska skriftligen lämna sådana uppgifter som Statens tjänstepensionsverk behöver för att bedöma sökandens rätt till utbetalning. Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete. Om den som har ansökt om utbetalning inte lämnar begärda uppgifter, får Statens tjänstepensionsverk hålla inne vidare utbetalningar. Om den som har beviljats utbetalning av ekonomiskt omställningsstöd får väsentligt ändrade inkomstförhållanden och dessa kan antas påverka rätten till utbetalning, ska han eller hon utan särskild begäran lämna uppgift om detta till Statens tjänstepensionsverk.

Arbetsgivare och andra som har betalat ut ersättning eller stöd ska på begäran av Statens tjänstepensionsverk lämna sådana uppgifter om en namngiven person om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel. Den som inte fullgör sin skyldighet enligt första stycket får föreläggas att fullgöra skyldigheten. Föreläggandet får förenas med vite.

Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter om en namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämkning av ekonomiskt omställningsstöd enligt 16 § första stycket 1-3. Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om ekonomiskt omställningsstöd enligt 33 §.

Skatteverket ska till Statens tjänstepensionsverk lämna uppgifter om inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, om uppgifterna har betydelse i ett ärende om ekonomiskt omställningsstöd enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt belopp ska stödmottagaren betala tillbaka mellanskillnaden. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Ett belopp som ska betalas tillbaka ska, när det är lämpligt, i stället avräknas mot kommande utbetalningar av ekonomiskt omställningsstöd. Avräkning enligt första stycket får inte ske förrän beslutet har vunnit laga kraft. Om det finns särskilda skäl får återkravet efterges helt eller delvis. Statens tjänstepensionsverk beslutar om återkrav och eftergift av ett sådant krav. Lag (2022:346) .

Om ekonomiskt omställningsstöd har betalats ut med ett för högt belopp och mellanskillnaden inte har betalats tillbaka inom en månad efter det att krav på återbetalning har framställts, ska stödmottagaren betala ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) för tid därefter till dess betalning sker. Detsamma gäller om stödet har jämkats. Om det finns särskilda skäl får kravet på ränta efterges helt eller delvis. Bestämmelserna i första stycket ska också gälla om stödmottagaren har försummat att lämna de uppgifter som behövs för bestämmande av det belopp som ska betalas tillbaka. I ett sådant fall ska dock ränta enligt 5 § räntelagen tas ut från den dag då uppgifterna senast skulle ha lämnats in. Lag (2022:346) .

Den som är återbetalningsskyldig enligt 31 och 32 §§ ska betala ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) på det återkrävda beloppet om det 1. har träffats ett avtal om avbetalningsplan med den återbetalningsskyldige, eller 2. om den återbetalningsskyldige har medgetts anstånd med betalningen. Ränta ska beräknas från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades eller anståndet medgavs. Ränta ska dock inte betalas för tid innan återkravet har förfallit till betalning. Lag (2022:346) .

Om ett ekonomiskt omställningsstöd har jämkats enligt 16 §, får stödmottagaren när nya förhållanden har inträtt på nytt ansöka om ekonomiskt omställningsstöd. Om ett beslut som har fattats med tillämpning av 16 § har grundats på att stödmottagaren har gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis har återförts till beskattning, ska frågan om stöd för det år då återförandet skedde prövas på yrkande av stödmottagaren.