Förordning (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten

Kronofogdemyndighetens huvudsakliga uppgifter är indrivning, verkställighet, betalningsföreläggande och handräckning, skuldsanering samt tillsyn i konkurs och tillsyn över rekonstruktörer. Förordning (2022:1336).

Kronofogdemyndigheten ska verka för att en god betalningsvilja upprätthålls i samhället och att överskuldsättning motverkas.

Kronofogdemyndigheten ska tillhandahålla information och god service så att allmänhet och företag har goda förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga och hållbara beslut.

Kronofogdemyndigheten ska förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.

Kronofogdemyndigheten ska delta i det myndighetsgemensamma arbetet mot den grova och organiserade brottsligheten. Förordning (2020:100).

Kronofogdemyndigheten ska bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för såväl allmänhet och företag som Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndigheten får bedriva tjänsteexport som är direkt förenlig med myndighetens uppgifter och verksamhetsområde.

Kronofogdemyndigheten ska snarast informera Regeringskansliet (Finansdepartementet) om viktiga frågor som uppkommer i verksamheten och som bör komma till regeringens kännedom.

Kronofogdemyndigheten ska tillsammans med Skatteverket bestämma den gemensamma utvecklingen och användningen av administrativt och tekniskt stöd inom Skatteverket.

Kronofogdemyndigheten leds av en myndighetschef.

Vid Kronofogdemyndigheten ska det finnas ett insynsråd med högst tolv ledamöter.

Rikskronofogden är myndighetschef.

Vid Kronofogdemyndigheten ska det finnas en biträdande rikskronofogde som är rikskronofogdens ställföreträdare. Anställning som biträdande rikskronofogde beslutas av regeringen.

Endast den som är svensk medborgare får anställas som rikskronofogde, biträdande rikskronofogde, kronofogde och kronofogdeaspirant.

Behörig att antas som kronofogdeaspirant är den som

1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare m.m., och

2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen
(1990:469) eller har genomgått den praktiktjänstgöring som Kronofogdemyndigheten i det enskilda fallet bestämmer efter att Domstolsverket har yttrat sig.

Kronofogdemyndigheten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2 om det finns särskilda skäl.

Den som har genomgått den kronofogdeutbildning som myndigheten har bestämt och uppfyller villkoren för anställning som kronofogdeaspirant får anställas som kronofogde.

Kronofogdar ska säkerställa den juridiska kvaliteten i handläggning som omfattar indrivning, verkställighet samt tillsyn i konkurs och tillsyn över rekonstruktörer.

Förordning (2022:1336).

Vid Kronofogdemyndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Kronofogdemyndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101) och internrevisionsförordningen (2006:1228).

Kronofogdemyndigheten ska tillämpa förordningen
(1998:1379) om ersättning för sakskada till polismän och anställda inom kriminalvården m.fl. vid ersättning till anställda vid Kronofogdemyndigheten vars egendom har skadats i tjänsten.

Frågor om ersättning ska prövas av Kronofogdemyndigheten.

Kronofogdemyndigheten ska besluta i frågor om tillstånd för en kronofogde att vara sådant ombud som avses i 12 kap. 3
§ rättegångsbalken.

En anställd vid Kronofogdemyndigheten får inte köpa egendom vid exekutiv försäljning.

Kronofogdemyndigheten ska inte tillämpa 21 § 3-5 myndighetsförordningen (2007:515) när det gäller beslut som fattas genom automatiserad behandling.