Förordning (2017:1019) om en europeisk utredningsorder
Sammanfattning
Förordningen styr hur svenska myndigheter samarbetar med andra medlemsstater i Europeiska unionen för att inhämta bevisning genom en europeisk utredningsorder. Svenska åklagare och domstolar sköter kommunikationen direkt med de behöriga utländska myndigheterna (kap. 1). Vid utfärdande av en order ska särskilda formulär användas och översättas till mottagarlandets officiella språk (kap. 2). Myndigheterna ska skyndsamt bekräfta mottagna order och samråda med den andra staten om utredningsordern är bristfällig (kap. 3).
Denna sammanfattning är förenklad. Läs originaltexten för fullständig information.
Rättsområde: EU-rätt, straffrätt, processrätt
Relevant för den som
- En person är misstänkt för brott i Sverige och åklagaren behöver inhämta bevisning som finns i ett annat medlemsland.
- En utländsk myndighet begär att en person som är frihetsberövad i Sverige ska föras över till en annan medlemsstat för att höras i en utredning.
- En svensk åklagare behöver återkalla en tidigare skickad utredningsorder till en annan medlemsstat.
- En person berörs av en utländsk utredningsorder som ska erkännas och verkställas av en svensk domstol.